Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser - Religion och undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Kanada (Kommunikationer—Försvarsväsen)
238
ton och avgingo 20,923 om 22,9 mill. ton. K:s
förnämsta hamnar 1926/27 voro Vancouver
med ett in- och utgående tonnage av 19,2
mill. reg.-ton, Montreal 16,3, Victoria 12,5,
Fort William 7,5, Port Arthur 7,4 och Halifax
7,1 mill. ton.
K:s handel 1927/28 omfattade en import
till ett värde av 1,109 mill. doll. och en
export av 1,250 mill. dollar. Av exporten
omfattade vete och vetemjöl 410 mill., övriga
produkter från jordbruk och boskapsskötsel
209 mill., trä, trämassa och papper 285 mill.
Utförseln är således mycket ensidig och
baserad på jordbrukets och skogsindustriens
produkter. Införseln var mer mångsidig:
järn-och stålvaror 229 mill., kol och kolprodukter
69 mill., petroleum 54 mill., ull och yllevaror
56 mill., bomull och bomullsvaror 74 mill. I
fråga om införseln dominerade 1927/28
Förenta staterna, med 719,4 mill., följda på långt
avstånd av Storbritannien med 185,9 mill.,
Frankrike 26,5 mill., Britt. Västindien 17,4
mill., Tyskland 17 mill., Britt. Ostindien 14,4
mill., Japan 12,5 mill. Utförseln går
huvudsaki. till Storbritannien, 412,8 mill., och
Förenta staterna, 496,7 mill., vidare till Japan,
33 mill., Tyskland, 42,2, Kina, 13,4,
Nederländerna, 35,5, och Belgien, 20,8 mill. dollar.
Kommunikationer. K:s stora järnvägsnät har
möjliggjort landets uppodling. 1851 byggdes
järnvägen The Grand Trunk från Montreal till
Toronto. 1885 var den första
transkontinen-taja järnvägen på K:s jord, The Canadian
Pacific Railway (C. P. R.) mellan Montreal och
Vancouver, färdig. Den har följts av två andra, The
Canadian Northern Railway och The Grand
Trunk Pacific. 1927 omfattade hela,
järnvägsnätet 65,290 km järnvägar (utom dubbelspår
m. m.). De två sistnämnda järnvägarna och
The Grand Trunk m. fl. äro nu
statsjärnvä-gar, sammanslutna till Canadian National
Railways, som omfatta över hälften av
järnvägsnätet (33,145 km). 1927 hade C. P. R.
22,470 km. På samtliga järnvägar
befordrades s. å. 41,8 mill. resande.
S:t Lawrencefloden är farbar till Montreal
för ångare av 10 m djupgående. Därifrån till
Stora sjöarna kunna fartyg komma med 3,6
m djupgående. Kanaler gå förbi forsarna i S:t
Lawrencefloden. Wellandkanalen förbinder
Erie- och Ontariosjöarna. 1927 passerades de
kanadensiska kanalerna av 36,162 fartyg, som
förde 211,000 passagerare och 17,5 mill. ton
last. S:t Lawrencekanalen hade en trafik av
7,9 mill. ton, Wellandkanalen av 7,2 mill.
829,000 automobiler funnos 1927 (1 automobil
på 11 inv.). Näst Förenta staterna är K.
jordens automobilrikaste land i förhållande
till folkmängden. — Telegraflinjerna ha en
längd av 84,845 km (1927), därav 17,280 km
statslinje. 1926 funnos 1,201,008 telefoner
(12,8 per 100 inv.). I mars 1928 funnos 723
trådlösa stationer och 312 ship
wireless-stationer. H. N-n.
Mynt, mått och vikt. 1 dollar = 100 cents,
1 cent = 10 milis, 1 doll. = 3,73 kr. Såväl
Förenta staternas som Englands guldmynt
äro lagliga betalningsmedel. 1 pd st. = 4,867
doll. Englands mått och vikter användas.
Statsfinanser. K:s inkomster finansåret
1927—28 voro 422,717,983 doll. och utgifterna,
frånräknat avbetalning på skulden, 336,167,961
doll. Budgeten för 1 april 1929—31 mars 1930
balanserar på 391,507,840 doll. K:s statsskuld
var 1867 93,046,052 doll., 1913 483,232,555
doll., 1920 3,041,529,587 doll. men har sedan
oavbrutet minskats och beräknades 30 sept.
1928 till 2,223,347,692 doll. netto. ö.
Religion och undervisningsväsen. Av
befolkningen voro till religionen år 1921 3,39 mill.
el. 38,6 % romerska katoliker (1871 42,8 %),
16 % bekände sig till engelska statskyrkan,
och lika många voro presbyterianer, 13,1 %
voro metodister, 4,8 % baptister och 3,3 %
luteraner. Stat och kyrka äro skilda åt. I
provinsen Quebec har katolska kyrkan stort
inflytande. Skolväsendet ligger under de
enskilda provinsernas vård. Sex av staten
kontrollerade univ. finnas (Toronto, McGilluniv.
i Montreal m. fl.). Folkbildningen gör stora
framsteg. Av K:s vuxna befolkning voro 1921
5,5 % icke skriv- och läskunniga. H. N-n.
Tidningspress. Majoriteten av K:s tidningar
är engelskspråkig. I Montreal utkomma
bl. a. den partilösa Montreal Star och den
konservativa Gazette, i Toronto de liberala
Globe och Star samt den konservativa Mail
and Empire, i Ottawa den partilösa Citizen
och i Quebec Chronicle, grundad 1764, 1925
sammanslagen med Telegraph.
Fransksprå-kiga tidningar utkomma särskilt i prov.
Quebec; nämnas må den partilösa La Presse, den
liberala Le Canada och den konservativa La
Patrie, alla i Montreal. I Winnipeg utgivas
två sv. tidningar, Kanada-Tidningen och
Ka-nada-Posten (frireligiös). A. A-t.
Försvarsväsen. Under världskriget
uppsattes i K. frivilliga trupper, och inalles
överfördes från K. till västfronten omkr. 440,000
man. 1917 antogs en lag, som bemyndigade
regeringen att tillgripa tvångsuttagning efter
vissa grunder. Sedan 1923 stå de tre skilda
grenarna av försvaret, armén, flottan och
luftvapnet, under en gemensam försvarsminister.
— Armén utgöres av 1) den aktiva armén,
dels stående armé, dels aktiv milis, samt 2)
reservmilisen. Den stående (värvade) arméns
personal (omkr. 4,000 man) är avsedd
huvudsaki. till instruktörer i militära
utbildnings-anstalter m. m. Även aktiva milisen
rekryteras på frivillighetens väg; dock har
regeringen rätt att tillgripa tvångsrekrytering.
övningstiden är numera blott 9 dagar;
dessutom förekomma vissa skjutövningar.
Styrkan är omkr. 127,000 man. Milisreserven är
ej organiserad i fred, men man räknar med
dess uppsättande i händelse av allmänt
uppbåd för landets försvar, i vilket fall alla
medborgare från 18 till 60 år äro
krigstjänstskyldiga. M. B-dt.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
