Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanarieöarna - Kanaris, Konstantin - Kanat - Kanawha river (Great) - Kanazawa - Kancelleringsklausul - Kancer - Kanchanjanga (Kinchenjunga, Kantschendsonga, Kantschindschanga, -schinga)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Kanaris—Kanchanjanga
248
Landskapsbild från Tenerife med utsikt mot Pico del Teide.
bottnen kring K. är mycket kuperad och
alltjämt underkastad förändringar.
Vulkankäglorna nå betydande höjd (Pico del Teide på
Tenerife 3,710 m ö. h.); sluttningarna fåras
av djupa klyftor (barrancos), och den skarpa
kraterranden (cumbre) omsluter en djup
kit-teldal (caldera). Den vulkaniska
verksamheten är, bortsett från fumaroler, nästan
avstannad; det sista större utbrottet ägde rum 1824
på Lanzarote. Klimatet är subtropiskt.
Vintrarna äro milda och frostfria, sommarvärmen
modereras av den från n. kommande
Kana-rieströmmen (jfr Atlantiska oceanen,
sp. 415). Nederbörden faller om vintern vid
n. ö. vindriktning, då bergssluttningarna långa
tider kunna insvepas i dimmor. Santa Cruz
de Tenerife bar i jan. 16,1° C, i aug. 24°;
årsnederbörd 307 mm; Fuerteventura och
Lanzarote äro mycket torra. Om K:s växtvärld se
Afrika, sp. 224. K:s urbefolkning
utgjordes av guancherna, ett numera utdött
folk av omstridd, trol. berberisk härstamning.
De voro högväxta, långskalliga och blonda
(varför de t. o. m. hållits för germaner) och
talade ett berbèriskt språk; de äro numera
fullständigt assimilerade i den till språk och
kultur rent spanska befolkningen.
Jordbruket, K:s huvudnäring, har i regel karaktär
av trädgårdsskötsel med konstbevattning. De
förnämsta exportartiklarna äro tomater,
tidig potatis, bananer och apelsiner; för lokalt
behov odlas de vanliga sädesslagen, majs,
sockerrör, tobak m. m. Vinodlingen och den förr
lukrativa konschonellodlingen ha gått
tillbaka. På bankarna utanför fastlandet drives
ett inbringande fiske (torsk- och
flundrear-ter); fångsten torkas och saltas för export.
En specialitet för K. är tillverkningen av s. k.
Teneriffaspetsar. Det milda och hälsosamma
klimatet har gjort K. till omtyckta
turist-och rekreationsplatser; de uppsökas framför
allt av sjuka och konvalescenter (reumatism,
gikt, njurlidande, lungsot). K. anlöpas av de
flesta fartygslinjerna till Väst- och Sydafrika
samt Central- och Sydamerika.
Administra
tivt räknas K. som en del av
Spanien och bilda sedan 1927
två provinser, Santa Cruz de
Tenerife och Las Palmas (förut
tills, prov. Canarias). S. F.
K. voro antagl. kända redan
av fenicierna och med
säkerhet av kartagerna. De
påträffades i början av 1300-talet av
genuesiska sjöfarande. 1402
togos de i besittning av den
normandiske sjöfararen Jean
de Béthencourt (d. 1422),
vilken innehade dem som län
av Henrik III av Kastilien.
Ferdinand den katolske köpte
1478 Béthencourts arvingars
rättigheter och lade, delvis
med våld, öarna under
spanska kronan, några först på
1490-talet, varvid urbefolkningen till stor del
utrotades.
Litt.: D. A. Bannermann, »Canary islands,
their history, natural history and scenery»
(1922); A. S. Brown, »Madeira, Canary islands
and Azores» (13 :e uppl. 1927); L. Lindinger,
»Beiträge zur Kenntnis von Vegetation und
Flora der Kanarischen Inseln» (1926).
KanaTis, Konstantin, grekisk sjöhjälte
och statsman (1790—1877). Under
frihetskriget stack K. vid Hydra (juni 1822) den
turkiske storamiralens flaggskepp i brand och
förstörde nov. 1822 vid Tenedos ett annat
amiralsskepp men misslyckades på grund av
motvind att överrumpla den egyptiska flottan i
Alexandrias hamn (1825). Under Ottos
regering var K. ett par kortare perioder
konseljpresident och sjöminister, efter Ottos
avsättning led. av regentskapsregering och under
Georg I ett par ggr konseljpresident och
sjöminister. Ett par månader före sin död
ställdes K. i spetsen för en samlingsministär.
Kanät (jfr K a n), furstevärdighet,
fursten-döme.
Kanawha river [känå’coo ri’vo], förr Great
K., biflod till Ohio, i West Virginia, U. S. A.
Upprinner under namnet New river i Iron
mountains i Nord-Carolina. Omkr. 650 km
lång, segelbar omkr. 155 km.
Kanazawa, hamnstad på v. kusten av
Hondo, Japan, vid floderna Saigawa och
Ama-nogawa; 147,420 inv. (1925). Berömd
tillverkning av lackerade varor, brons- och porslins
arbeten samt siden.
Kancelleringsklausül, klausul i certeparti
(se d. o.), enl. vilken befraktaren äger rätt
att häva befraktningsavtalet, om fartyget icke
anlänt till lastningsplatsen (eller är färdigt
till lastning) på avtalad dag. K. H. A.
Ka’ncer, med., se Kräfta.
Kanchanjanga (Kinchenjunga enl.
Younghusband, även Kantschendsonga,
K a n t s c h i n d s c h a n g a, -schinga), i
Himalaja, ett av jordens högsta berg, 8,580 m
ö. h. (endast Mount Everest och bergstoppen
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
