Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanalje - Kanalsimning - Kanalstrålar - Kanalöarna - Kanapé - Kanara, Canara - Kanari el. Kanaresiska språket - Kanariefågeln - Kanariegräs - Kanarieharts - Kanarieströmmen - Kanarieöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Kanalje—Kanarieöarna
246
Kana’lje (it. canaglia, hundflock, fr. canaillc,
pack), förr: pack; skurk, rackare.
Kanalsimning. Den 24—25 aug. 1875
simmade engelsmannen kapten Matthew Webb
över Engelska kanalen från Dover till Calais
på en tid av 22 tim. 45 min. Kraftprovet gav
upphov till en lång serie kanalsimningsförsök
ända in i våra dagar, men först i sept. 1911
lyckades det engelsmannen Th. W. Burgess,
som dessförinnan gjort 18 misslyckade
försök, att göra om Webbs bragd. Han
simmade från Dover till Kap Gris-Nez, vilket
är något kortare än till Calais och sedan
blivit den »klassiska» kanalsimningssträckan.
Under senare år har följt en hel rad lyckade
kanalsimningar, 1923 tre, 1926 fyra o. s. v.
Bästa tid hittills har nåtts av Georges Michel
9—10 sept. 1926 med 11 tim. 5 min.
Svårigheten vid kanalsimningsprovet — distansen
är blott 28 km fågelvägen — är de starka
tidvattenströmmarnas inverkan. E. B—11.
Kanalstrålar, fys., den bakom en
genomborrad katod märkbara ström av positiva
ioner, som uppkommer i ett elektriskt
urladd-ningsrör. K. böjas av elektriska och
magnetiska fält åt motsatt håll mot katodstrålar,
lysa med karakteristiskt ljus och visa i
spektroskopet Dopplereffekt (se Dopplers
princip). Jfr även Elektriska
urladdningar, sp. 693—694. J. T.
Kanalöarna, se Normandiska öarna.
Kanapé (fr. canapé, av mlat. canapcum, efter
grek. konopel/on, eg. myggnät, av könops,
mygga), urspr. i betydelsen bädd med
draperier till skydd mot mygg; senare vilsoffa,
som (sedan slutet av 1600-talet) liknar tre
hopställda stolar med 3—4 par ben. — Även
ett slags smördegsbakelse.
Kanara, C a n a r a, landskap på
Malabar-kusten, Sydindien, delat på North Kanara,
under Bombay, huvudstad Karwar, och South
Kanara. under Madras, huvudstad Mangalore.
Utförsel av ris, bomull, trä, kokosnötter,
kryddor, kaffe.
Känari el. Kanarésiska språket
(skt karnäti, inhemskt namn kannäda},
dra-vidaspråk, talat av omkr. 10 mill. pers.,
hu-vudsakl. i Mysore, Haidarabad, Bombay och
Madras. Märkliga gammalkanaresiska
inskrifter. Alfabet och litteratur ur sanskrit.
Litt.: F. Kittel, »Grammar of the kannada
language» (1903).
Kanariefågeln, Serinus cana’ria, tillhör
gul-hämplingssläktet av fågelordn. tättingar. Den
förekommer vild på Kanarieöarna, Madeira
och Kap Verdeöarna och lever flockvis i
utkanten av skogar på ända upp till 1,500 m
ö. h. K. är ovan brungrå, under gulgrön.
Födan utgöres av frön, späda blad och saftiga
frukter, framför allt fikon. K. kan lätt tämjas.
Den är stamform till den tama k., som är
större och ljusare, ofta rent gul. K. fördes
till Europa redan på 1500-talet och har
alltsedan varit en av de allmännaste och mest
omtyckta burfåglarna. Man urskiljer nu ett
Vild kanariefågel.
stort antal olika raser, varav de tyska äro
mest bekanta för sin sång och de mer
storvuxna engelska för sitt utseende. T. P.
Kanariegräs, Phaläris canarie’nsis, ett från
Medelhavsländerna härstammande, omkr. 5
dm högt, enårigt gräs med breda blad och
kort, axlik, vitbrokig vippa. Frukterna, k
a-nariefrö, användas till föda åt burfåglar,
och gräset odlas därför, särskilt i Tyskland.
I Sverige anträffas det ofta vid hamnar, på
avskrädeshögar o. dyl. G. M-e.
Kanarieharts fås av Canarium commune (se
Balsamväxter) och nyttjas till facklor.
Kanarieströmmen, se Atlantiska
oceanen, sp. 415.
Kartskiss över Kanarieöarna.
Kanarieöarna, sp. Islas Canarias, spansk
ögrupp i Atlanten utanför nordvästafrikanska
kusten; 7,273 kvkm, 531,533 inv. (1928). K.
äro belägna mellan 27° 37’ och 29° 24’ n. br.,
115 km från närmaste punkt (Kap Juby) på
fastlandet och delas i tre grupper: Palma
och Hierro (Ferro) i v., Gomera, Tenerife (den
största ön) och Gran Canaria i mitten samt
Fuerteventura, Lanzarote och småöar i ö. De
äro av vulkaniskt ursprung och stiga brant
från omgivande djuphav, i v. från över 6,000
m, i ö. från 1,200—2,000 m. K. ansågos förr
vara resterna av en sjunken kontinent (jfr
Atlantis); en motsatt åsikt hävdar, att
de uppstått genom vulkanutbrott från
havsbottnen. Nyare lödningar tyda på att havs-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
