Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantele - Kanteletar - Kantemir, Antioch Dmitrijevitj - Kantian - Kantilever - Kantilj - Kantin - Kant-Laplaces hypotes - Kantnålar - Kanton (Frankrike, Schweiz) - Kanton, Canton (Kina)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Kantemir—Kanton
282
skönhet, några legendariska oeh episka, t. ex.
ballader om biskop Henrik och Lalli, Klaus
Kurcks’ mord på hustru och barn (»Elinan
surma»), alla på vanlig finsk runometer (se
K a 1 e v a 1 a). Ett urval övers, av R.
Hertz-berg 1875. Litt.: J. Krohn, »Kantelettaren
tutkimuksia» (1900—02; bearb. och utg. av
K. Krohn). K. B. W.
Kantemfr, Antioch Dmitrijevitj,
furste, rysk författare och diplomat (1708—
44). Var son till den lärde hospodaren i
Mol-dau Dmitrij K. (1673—1723), som 1711
slöt sig till tsar
Peter och därefter måste
fly till Ryssland. K.
fick en för sin tids
ryska förhållanden
ovanlig bildning,
utnämndes 1731 till rysk
resident i London, blev
1732 minister och
förflyttades 1738 till
Paris. K. är Rysslands
förste vittre
prosaförfattare av någon
betydenhet. Hans litte-
rära rykte vilar främst på nio satirer, tryckta
först 1762, de flesta riktade mot motståndarna
till Peter I:s reformer. K. översatte
Montes-quieus »Lettres persanes» m. m. och skrev
även fabler och lyrisk poesi. Jfr A. Jensen,
»Rysk kulturhistoria», II (1908). A-d J.*
Kantiän, anhängare av
I. Kants kritiska filosofi.
— K a n t i a n i’s m, Kants
filosofiska läror. Jfr
Ny-kantianism.
Kantile’ver, se Bro, sp.
1265.
KantPlj (fr. cannetille),
smal, vriden guld- el.
silvertråd, som nyttjas till
broderier för uniformer
etc. Även benämning på
ett visst slags
snörmakeri-snören av silke.
Kantin (fr. cantine),
flaskfoder.
Kant-Laplaces hypotes
(även endast Laplaces
hypotes) kallas ofta
den av Laplace 1796
utvecklade hypotesen
rörande solsystemets, således
också jordens, uppkomst.
I sin allmännaste form
kallas den även n e b
u-1 a r t e or i e n. Kants
bidrag (1755) till denna
teori inskränker sig till
att han, liksom senare
Laplace, utgick från
antagandet, att solsystemet
bildats av en formlös, vitt
utbredd gasmassa eller
C
nebulösa. Hans idéer ang. sättet för
solsystemets utveckling ur denna nebulösa skilja sig
väsentligt från Laplaces teori. Antydningar
till nebularteorien finnas framställda redan
av Swedenborg (1734) och av Wright (1750).
Se Kosmogoni. B-d.
Stora kantnålen, Syngnathus acus, omkr. nat. storl.
Kantnålar, vissa fiskar, tillhörande
under-ordn. tofsgälar, Lophobranchii, av benfiskarna.
Kroppen är långsträckt, cylindrisk, framför
ryggfenan försedd med 7, bakom denna med 4
längsgående kanter och klädd med i tvärrader
ställda benplåtar. Huvudet är utdraget till
en näbblik bildning, i vars spets munnen
ligger. Bukfenor saknas, bröstfenor och
anal-fenor äro små, och förflyttningen sker
huvudsaki. med ryggfenan. De befruktade äggen
bäras av hanarna på buksidan. I regel leva
k. bland alger. Hos släktet Syngnathus är
nosen ej så starkt hoptryckt. Av de många
arterna tillhöra två Sveriges fauna. Täml.
vanlig i n. Bohuslän är stora kantnålen,
S. acus, som når en längd av 45 cm. Lilla
kantnålen, B. rostellatus, med en längd
av 16 cm, är allmän längs hela västkusten.
Utmed hela västkusten och på ö. kusten upp
till s. delarna av Bottniska viken finnes
allmänt den brednäbbade kantnålen,
Siphonostoma typhle, med från sidorna
hoptryckt nos och en längd av intill 30 cm.
Färgen är hos alla gulbrun—brungrön. T. P.
Kanton (fr. canton), distrikt. 1. I
Frankrike underavd. av arrondissemang. Se
Frank-rike> sp. 979. — 2. I Schweiz var och en av
de stater, som bilda förbundsstaten.
Ka’nton, Canton (portugisernas
förvrängning av det kin. Kuang-tung), huvudstad i
kin. prov. Kuang-tung, på Pärlflodens
(Kantonflodens) vänstra strand, omgiven av
förstäder på båda sidor om floden, 126 km n. v.
om Hong-kong (sjöledes; 179 km på järnväg);
omkr. 1,000,000 inv., varav omkr. 120,000 s. k.
tan-min befolka båtar på Pärlfloden. K.
ligger på en rik och vidsträckt alluvialslätt.
Staden var förr omgiven av tjocka och höga
murar av tegel eller sandsten; den gamla
staden i n. skildes från den nyare längs
flodstranden av en mur. Gatorna voro smala
(omkr. 2 m), husen vid stranden vilade på
pålar och skyddades mot översvämningar
genom uppkastade barrikader. En enda
verkligt bred gata fanns, längs stranden, och där
lågo de flesta främmande affärshusen. Men
på 1920-talet, under Sun Yat-sens herravälde
i K., ha mer än 3,000 hus rivits, kanaler ha
fyllts igen, och långa sträckor av stadsmuren
ha raserats för att lämna rum åt breda,
moderna gator, lämpade för automobil- och
spår-vagnstrafik.
K, torde sökas under C.
Kantele.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
