Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantonfloden (Chou-kiang, Chu-kiang, Shu-kiang, Tschou-kiang) - Kantonförfattning - Kantor - Kantorp - Kantschil - Kantschuk, Kantschu - Kantsåg - Kanuri - Kanyl - Kaolin, Kaolinit, Porslinslera el. China clay - Kaolinit - Kaos - Kaotisk - Kaouar, Kauar - Kap - Kapabel - Kapacitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kantonförfattning—Kapacitet
285
tränges ihop till passet Bocca-tigris (se d. o.)
och kallas längre ned även Pärlfloden.
Kantönförfattning, den militärindelning,
som 1733 infördes i Preussen. Landet
indelades i kantoner, som bildade var sitt
reg:te. Varje manlig invånare var
krigstjänstskyldig från 20 års ålder, och bland
dessa uttogs erforderligt antal rekryter. K.
föregrep den allmänna värnplikten. C. O. N.*
Ka’ntor (lat. ca’ntor, sångare), sångledare
i kyrkoförsamling. Kantorssysslan tillkom,
när kyrkosången infördes i gudstjänsten. K.
skulle leda församlingssången och utbilda
sångkören. Efter reformationen i Sverige, då
kyrkokören avskaffats, blev klockaren den
ende sångledaren. När orgelinstrumenten
kommit i bruk, sammanföllo många gånger
k:s göromål med organistens, varför sysslan
miste en del av sin forna betydelse. 1881
infördes en ny, av organistexamen oberoende
kyrkosångarexamen, som avlägges inför Mus.
akad:s examinatorer. K. pläga tillsättas
efter samma grunder som organist och
klockare. O. Hpl.
Kantorp, järngruvor med anriknings- och
sintringsverk i Sköldinge socken,
Södermanlands län. Ägas av Boxholms a.-b. Total
malmproduktion intill 1928 års slut 1,377,000
ton; nuv. årl. malmproduktion omkr. 45,000
ton.
Kantschll, zool., se Dvärgmyskdjur.
Ka’ntschuk, K a’n t s c h u (ordet av
turkiskt ursprung), en hos slaviska folk vanlig
ryttarpiska.
Kantsåg, se S å g n i n g.
Kanuri [kano’ri], sudannegerstam s. v. om
Tsadsjön; huvudfolket i det gamla riket Bornu
(se d. o.). Antropologiskt anses k. närmast
besläktade med grannstammarna i s. och ö.,
musgu, bagirmi och wadainegrerna m. fl.,
språkligt däremot med folken i n., kanembu
och tibbu. Högväxta och smärta och med icke
alltför grova anletsdrag, representera k. en
finare typ av sudannegrerna. Männen pryda
sig gärna med ärrtatueringar på kinderna,
kvinnorna med en kamformig håruppsättning.
Klädedräkten består av bomullsmantlar. K.
livnära sig mest av jordbruk och
boskapsskötsel, varjämte de utöva ett icke obetydligt
hantverk. De äro sedan gammalt kända för sitt
med tjocka vaddtäcken pansrade rytteri.
Deras religion är islam. Litt.: Se Bornu. E.M-r.
Kanyl, metallrör för uttappning ur eller
införande av vätska i kroppen. Vid hotande
kvävning införes k. genom ett snitt i
luftstrupen, vilket medger obehindrad andning
(se T rake o tom i). T. R.
Kaolln, K a o 1 i n i t, Porslinslera el.
C h i n a clay, en särskilt som
förvittringsprodukt av fältspat uppträdande, lerartad,
i rent tillstånd vit mineralsubstans, som
består av ett vattenhaltigt aluminiumsilikat,
Al2 O3.2 Si O2.2H2O. K. nyttjas på grund
av sin eldfasthet och plasticitet vid
porslins-och chamottetillverkning och brukas även
286
som tillsats vid pappersberedning m. m. Om
kaolinförekomster i Skåne se Skåne,
geologi. N. Zn.
Kaolinlt, miner., se K a o 1 i n.
Ka’os (grek, och lat. Cha’os), oordnad
massa; förvirring. K. motsvarar till
betydelsen Ginnungagap (se d. o.) och är i
grekisk kosmogoni den från början existerande
oordnade materien, varur kosmos, den
ordnade världen, uppstått. A. M. A.*
Kaotisk (se Kaos), oredig, förvirrad.
Kaouar, K a u a r, oasgrupp i Sahara,
Franska Västafrika, omkr. 580 km n. om
Tsadsjön, i en 80 km lång sänka, 300—450 m ö. h.,
omfattar bl. a. oasen B il ma; tills. 2,750
kvkm, omkr. 6,000 inv. av tibbufolket. Ligger
på karavanvägen Kuka—Tripolis. Saltexport
till Sudan.
Kap (fr. cap, eng. cape, it. ca’po, sp. och
port. ca’bo, av lat. ca’put, huvud), i vattnet
långt framspringande landspets, udde. — I
inskränkt bemärkelse är K. dets.som Goda
Hoppsudden (se d. o.). — Bland kap, som här saknas
under huvudordet eller under Cape, må
nämnas K. A r n h e m, se A r n h e m s 1 a n d; K.
B a b a, Asiens västligaste punkt, under
39° 28’ n. br. och 26° 6’ ö. Igd; K.
Boja-dör, på Rio de Oros kust, under 26° 6’ n. br.
och 14° 29’ v. Igd; K. Boeo el. L i 1 i b e o,
Siciliens västligaste udde, under 37° 47’ n. br.
och 12° 24’ ö. Igd; K. B r a n c o, Sydamerikas
östligaste udde, under 7° 13’ s. br. och 34° 41’
v. Igd; K. B y r o n, Australiens östligaste udde,
under 28° 35’ s. br. och 153° 37’ ö. Igd; K.
D e 1 g a d o, i Portugisiska Östafrika, under
10° 44’ s. br. och 40° 38’ ö. Igd; K.
Dezj-n e v, se ö s t k a p; K. d’U r v i 11 e, i Nederl.
Nya Guinea, under 1° 17’ s. br. och 138° 5’
ö. Igd; K. F r o w a r d, amerik. fastlandets
sydligaste punkt, under 53° 50’ s. br. och 71° 20’
v. Igd; K. Lithinos, Kretas sydligaste
udde, 34° 55’ n. br. och 24° 45’ ö. Igd; K. M u
r-c h i s o n, amerik. fastlandets nordligaste
punkt (på halvön Boothia Felix), under 71° 50’
n. br. och 94° 45’ v. Igd; K. Pr ince of Wales,
Nordamerikas västligaste udde, under 65° 35’
n. br. och 168° v. Igd; K. R a c e, New
Found-lands sydöstligaste spets, under 46° 38’ n. br.
och 53° 3’ v. Igd; K. da R o c a, europ.
fastlandets västligaste udde, under 38° 47’ n. br.
och 9° 29’ v. Igd; K. S:t Charles,
nord-amerik. fastlandets östligaste udde, under
52° 11’ n. br. och 55° 38’ v. Igd; K. T a r i f a
el. Punta Marroqui, europ. fastlandets
sydligaste punkt (vid Gibraltar), under 36°
n. br. och 5° 31’ v. Igd; K. Tjeljuskin,
asiatiska fastlandets nordligaste punkt, under
77° 37’ n. br. och 104° 30’ ö. Igd; K. V e r d e,
Afrikas västligaste punkt, under 14° 41’ n. br.
och 17° 30’ v. Igd, samt K. Y o r k,
Australiens nordligaste udde, under 10° 43’ s. br. och
142° 35’ ö. Igd.
Kapabel, skicklig, i stånd till något.
Kapacitet, förmåga; duglig person; förmåga
att rymma något, att upptaga något i sig, t. ex.
K, torde sökas under C.
Ord. som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
