Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpning - Kapprocksrevers - Kapprodd - Kapriciös - Kaprifikation - Kaprifoliacéer - Kaprifol(ium) - Kaprinsyra - Kapriol - Kapris (nyck) - Kapris, Kaprisväxter - Kapronsyra - Kaprylsyra - Kapsejsa - Kapsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Kapprocksrevers—Kapsel
304
Steeple-chase.
Prix du Jockey club (se Derby);
jfr även A u t e u i I och Longchamps.
I Sverige anordnades k. f. ggn i Göteborg
1810—14 men därefter ej förrän 1830, då
Patriotiska föreningen för Sveriges
hästkultur tog upp sporten. Sällskapets verksamhet
upphörde emellertid redan 1837. Det 1867
bildade Allmänna svenska
kapplöpningssäll-skapet övertog sedermera ledningen av
Sveriges kapplöpningsväsen. Enskilda
kapplöp-ningsbolag bildades, vilka årl. från England
införde fullblodshästar; k. anordnades vid
Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och
Linköping; en allmän träningsanstalt anlades vid
Hälsingborg; det skapades ett skandinaviskt
Derby (se d. o.); Nordiska jockeyklubben
bildades, och staten började utdela pris vid k.
Emellertid varade denna den svenska
häst-löpningssportens glansperiod ej längre än till
slutet av 1870-talet. 1880 upplöstes Allmänna
svenska kapplöpningssällskapet, och därefter
uppehölls sporten till häst under några år så
gott som endast vid ett och annat
kavalleriregemente. De i slutet av 1880-talet bildade
f ä 1 t r i 11 k 1 u b b a r n a (se d. o.) togo även
hand om kapplöpningssporten, och sedan även
Jockeyklubben (se Jockeyklubb)
bildats 1889, inträdde åter ett ordnat
kapplöpningsväsen, vilket emellertid av brist på
medel under åratal hade att kämpa med stora
svårigheter. Först 1923 blev förbudet mot
att anordna vadhållning med totali sa to r
(se d. o.) upphävt; sedan dess har
kapplöp-ningsväsendet och fullblodsaveln i Sverige
kunnat glädja sig åt en lovande utveckling.
Sveriges främsta banor äro Ulriksdal och
Jä-gersro (se dessa ord). K. regleras genom ett
av Jockeyklubbens styrelse fastställt
kapp-löpningsreglemente (senaste uppl. 1929). Detta
innehåller bl. a. bestämmelser för de
organisationer (kapplöpningssällskap och
fältritt-klubbar), som anordna löpningar, samt för
själva löpningarna. Såsom stöd för
reglementet gälla vissa internat. överenskommelser.
1890 anordnades offentliga k. vid fem platser
i Sverige med en sammanlagd prissumma av
17,480 kr., fördelad på 34 hästar och 28
ryttare. 1918 förekommo 14 löpningsdagar,
pris
Ord, som saknas under
summa 76,750 kr., pristagande 78 hästar och
46 ryttare, under det att 1928 motsv. siffror
stigit till resp. 34, 320,700, 144 och 72. I
avelspris till uppfödare av inhemska hästar
utdelades 1918 7,480 och 1928 21,000 kr. Jfr
även Död löpning, Forfeit,
Gentlemanryttare, II a n d i k a p, Jockey,
Proposition och Vikt. B. C-m.*
Kapprocksrevers, omslagsrevers (se d. o.).
Kapprodd, se Roddi d ro 11.
Kaprieios, nyckfull, ombytlig.
Kaprifikatiön, bot., se F i c u s.
Kaprifoliacéer, fam. Caprifoliaceae (se d. o.).
Kapriföl(ium), bot., se Lonicera.
Kaprlnsyra (av lat. ca’pra, get), C9H19 . C02H,
förekommer i smör, kokosolja o. a. fetter. Den
är en fast fettsyra (se Fettsyror), som
smälter vid 31,4° C; spec. v. vid 37° 0,930. I. B.
Kapriöl (av lat. ca’per, bock), eg.
»bocksprång», se R i d n i n g.
Kapris (fr. caprice), nyck, hugskott.
Kapris, Käprisväxter, se Kappar idéer.
Kaprönsyra (av lat. ca’pr a, get). Den
normala k., CH3 . (CH2)4 . C02H, bildas i små
mängder vid smörsyrejäsningen och ingår i
en del finare fetter, ss. i smör av ko- och
getmjölk. Den rena syran stelnar vid —1,5° och
kokar vid 205° C. Dess spec. v. vid 0° är
0,945. I. B.
Kaprylsyra, C7H15 . C02H, en enbasisk
fettsyra, som bl. a. förekommer i smör och
kokosolja samt som etylester i vinfinkelolja. K.
smälter vid 16,5°C, kokar vid 237,5° och har
vid 20° en spec. v. av 0.91. ‘ I. B.
Kapse’jsa (eng. capsize), segla kull, kantra.
Kapsel. 1. (Bot.) Se F r u k t. — 2. (Farm,
tekn.) För att underlätta intagandet av vissa
läkemedel plägar man innesluta dem i k. av
lim eller oblat. De förra äro runda eller
ovala, i storlek från en ärta till ett mindre
plommon. Oblatkapslarna göras av rismjöl och
äro runda, vita, platta. De senare kunna
innehålla endast fasta ämnen, mest pulver. I
limkapslar kunna även vissa vätskor
inneslutas. Genom kortvarig behandling med ganska
starkt formalin kunna limkapslar göras mer
motståndskraftiga, så att de vanl. icke
upplösas i magsäcken utan först efter övergång i
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
