Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kappadokien - Kapparidéer, Kaprisväxter - Kappe - Kappelshamn, Kappelshamnsviken - Kappgås el. Hönsgås - Kapplake - Kappland - Kapplommon - Kapplöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Kappadoklen—Kapplöpning
302
Slätlöpning (Epsom, England).
Kappadökien (grek. Kappadoki’a, lat.
Cap-padöcia), landskap i Mindre Asien, i äldre
tider området mellan Svarta havet i n. och
Tauruskedjan i s. samt floderna Halys i v.
och Eufrat i ö. Under persiska väldet var K.
delat i två satrapier: K. vid Pontos samt Inre
el. Sydliga K. (även St or-K.). Namnet
inskränktes sedermera till södra delen, som i
senhellenistisk tid var eget kungadöme,
därefter blev romersk vasallstat och 17 e. Kr.
provins. Från K. härstammade kyrkofäderna
Basileios, Gregorius av Nazians och Gregorius
av Nyssa. K. fylles till stor del av berg.
Huvudflod är Halys (Kyzyl-yrmak). A. M. A.*
Kapparidéer, Kaprisväxter,
Cappari-däceae, familj, släkt med de korsblommiga; har
enrummig frukt
(ofta bär). Omkr.
300 arter, träd,
buskar el. örter, i
tropiska och
subtropiska länder.
Blomknopparna av
kaprisbusken,
Capparis spinosa,
som växer vild och
även odlas i
Medelhavsländerna,
användas inlagda i
ättika som krydda,
kapris (ibland
förfalskad med
knoppar av
kabbeleka). G. M-e.
Kappe, äldre svenskt rymdmått för
spannmål o. a. jordbruksprodukter; ung. 4,6 1.
Ka’ppelshamn, lanthamn och tullstation vid
Kappelshamnsviken på n.
Gotlands-kusten, Hangvars socken. Kajlängd 74 m,
kajdjup 3,5. Utskeppning av oarbetad
kalksten, trävaror och spannmål.
Kappgås el. H ö n s g å s, Cereo’psis
no’vae-holla/ndiae, tillhör fam. gåsfåglar (jfr d. o.).
Den har kraftig kropp, kort hals, litet huvud
med kort näbb, långa tarser och korta tår
med starka klor. Färgen är övervägande
askgrå; längd 90 cm. Jämte en närbesläk-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
tad art bildar dem en grupp, som endast
finnes i Australien, på Tasmanien och på Nya
Zeeland. Kappgåsen kan tämjas men hålles
på grund av sitt ofördragsamma lynne ej
gärna som husdjur. T. P.
Ka’pplake (holl., gåva av kappa el.
huvudbonad), gratifikation till fartygsbefälhavare,
numera vanl. utgående i viss procent på
segla-tionsresultatet. K. H. A.
Kappland, äldre svenskt ytmått = ^32
tunnland (se d. o.).
Kapplommon, de ätbara frukterna av
Bli-ghia sapida, ett till sapindacéerna hörande
träd. K. hör hemma i tropiska Västafrika
och odlas i både Afrika och Mellanamerika.
Kapplöpning, vanl. hastighetstävling för
hästar, av olika slag. Slätlöpning
anordnas på jämn mark; distansen överstiger i
allm. ej 3,000 m. Hinderlöpning, dels
steeple-chase, över fasta hinder, ss.
jordvallar, räck, gravar o. s. v., distansen
3,000—7,000 m, dels häcklöpning, över
naturliga el. konstgjorda häckar, distansen
2,400—3,500 m. Jaktlopp och j a k 11 ö
p-n i n g, eg. en kombination av k. och
jakt-ridning (se d. o.), där det gäller att först
följa en ledare, master, över en hinderströdd
bana för att därefter på dennes tecken el.
kommando rida i kapp till målet. K. avse,
liksom också travtävlingarna (se T r a
v-sport), att främja den ädla hästaveln (se
Fullblodshäst) och utveckla
ridskickligheten. — Redan vid antikens olympiska
spel och under romerska kejsartiden
före-kommo k.; särskilt omhuldades
kappkörnings-konsten, dock mera för att pröva mannens
skicklighet än av intresse för hästen.
Araberna anordnade regelbundna k. omkr. 500
e. Kr. Nutidens k. härstamma från England,
där de idkats sedan 1100-talet. I detta land
har sporten också nått sin högsta utveckling
med årliga världsbekanta k., t. ex. Derby
och Grand National (se dessa ord); jfr
även A s c o t. Efter engelskt mönster ha k.
införts i de flesta länder. Frankrikes största
löpningar äro Grand prix de Paris
(se Grand prix) och det franska Derby,
Gren av kaprisbusken,
Capparis spinosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
