Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapstaden - Kapströmmen el. Agulhasströmmen - Kapståndare - Kapsyl - Kapsåg - Kapten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Kapströmmen—Kapten
308
Parlamentshuset i Kapstaden.
sträcka sig långt in på Kaphalvön, i s. ö. till
False bay.
K:s förnämsta gata, Adderley Street, leder
förbi järnvägsstationen (uppförd 1878),
post-och telegrafhuset samt holl. reformerta
kyrkan (Sydafrikas första kristna kyrka;
började uppföras 1699) fram till parlamentshuset
(1886; nyttjas av provinsrådet, en 1910
tillbyggd flygel av unionsparlamentet) och slutar
vid Table bay i en 333 m lång pir (färdig
1914), en omtyckt promenadplats. Längs
stranden åt ö. går härifrån en palmplanterad
esplanad. Mellan denna och Darling Street,
stötande till Parade ground (för trupprevyer
m. m.), ligger slottet, från slutet av
1600-talet. I motsatta hörnet av Parade ground
ligger operahuset, Sydafrikas största teater
(rymmer 1,000 pers.), och, vettande mot Parade
ground, vid Darling Street stadshuset, i
italiensk renässans, med ett 91 m högt
klocktorn. Adderley Street fortsättes inåt staden
av Government avenue, skuggad av gamla
ekar, längs Municipal botanical gardens. Här
ligga Government house (generalguvernörens
residens), universitetet (stiftat 1918; 1,770
stud. 1927), South african museum (naturhist.
samlingar) med South african art gallery,
biblioteket (gr. 1818; 175,000 bd) och South african
college (gr. 1829; sedan 1918 inkorporerat i
univ.). över staden höja sig talrika kyrktorn
och minareter. De främsta kyrkobyggnaderna
äro den anglikanska S:t Georgskatedralen
(grundstenen lagd 1830; ny kyrkobyggnad
påbörjad 1901) och den rom.-kat. katedralen
(omkr. 1850). K. är säte för en anglikansk
ärkebiskop och en apostolisk vikarie. 1820
grundades det astronomiska och
seismogra-fiska Cape of Good Hopeobservatoriet,
brittisk statsanstalt.
Järnvägar el. elektr. spårvägar leda till
förstäderna Sea point, Camps bay o. a. i v., den
mondäna badorten
Muizen-berg m. fl. i ö. I Woodstock
ligger Craig’s battery, ett av
de viktigaste av de
befästningsverk, som försvara Table bay
och K. De elegantaste
villorna finnas i Rondebosch,
däribland Groote schuur
(uppfördes urspr. 1652), Cecil
Rho-des’ forna lantställe, nu
residens för Sydafrikanska
unionens premiärminister. En del
av egendomen har avsöndrats
för National botanical
gardens. I närheten har rests
det storslagna
Rhodesmonu-mentet, en dorisk pelarhall av
vit marmor med en bronsbild
av Rhodes.
K:s hamn vid Table bay är
utsatt för n. v. och n. vindar
men skyddas av en 1,110 m
lång vågbrytare; dockorna
omfatta 98 har. över K. gå
ung. hälften av unionens export och mer än
1/4 av importen. 1927 in- och utskeppades
1,400,972 ton gods (bunkerkol inräknat).
Trådlös telegrafstation; flyghamn.
K. har stor betydelse som rekreationsort
och är en framträdande handelsstad.
Industrien är av mindre vikt och omfattar
bryggerier, tryckerier, garverier, tobaksfabriker m.
m. — Vid False bay utanför stadsgränsen
ligger krigshamnen Simonstown. — K.
grundades 1652. E.L-r.
Kapströmmen el. Agulhasströmmen,
se Atlantiska oceanen, sp. 416, och
Indiska oceanen, sp. 543.
Kapståndare, sjöv., se Gångspel.
Kapsyl, huv, kapsel, särskilt sådan av
bladmetall över buteljkork.
Kapsåg, se S å g n i n g.
Kapten (fr. capitaine, av lat. ca’put, huvud).
1. Officer inom armén med tjänsteställning
närmast över löjtnant. K. för vanl. befäl över
ett kompani el. ett batteri. Under medeltiden
var k. högste befälhavare inom en stad el. ett
område. Med de stående härarna, som
började upprättas i senare hälften av 1400-talet,
inkom titeln k. för befälhavaren för enheten
vid infanteriet och kavalleriet. Jfr
Generalkapten. — Kaptenlöjtnant,
senare stabskapten, i svenska armén före
1833 en mellan k. och löjtnant stående officer,
som förde befälet över något av de
kompanier, som eg. hade regementschefen,
överstelöjtnanten eller majoren till chef. C. O. N.*
2. Sjö- och kustartilleriofficer av motsv.
grad som k. vid armén. K. var fordom
befälhavare på örlogsfartyg (nuv. kaptensgraden
motsvarades då av kaptenlöjtnants
grad) men är nu chef på torped- och
minfartyg, kanonbåtar, övningsfartyg o. dyl. samt
sekond, artilleri- och navigeringsofficer på
artillerifartygen. ö-g.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
