- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
359-360

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Karl XII (svensk konung)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359

Karl

360

bund med Sverige. Mot Augusts försök att
på riksdagen i Lublin (juni—juli) samla
polackerna kring sig organiserade vojvoden av
Posen, Stanislaus Leszczynski, en storpolsk
konfederation. Med stöd av svenska vapen
förklarade en generalkonfederation i
War-scbau (jan.—febr. 1704) August avsatt. På
en valriksdag i Warscbau (juni—juli)
utropades Stanislaus Leszczynski till Polens konung
2 juli. K. riktade nu ett slag mot de nejder,
där August bade sitt starkaste stöd, Lillpolen
och Rödryssland (Galizien). Under tiden
be-mäktigade sig August Warscbau. Inför K:s
hotande anmarsch skulle Schulenburg föra
Augusts huvudstyrka åter till Sachsen,
medan denne med kavalleriet gick åt Krakau
för att locka svenskarna efter. K. lät ej
vilseleda sig utan satte efter Schulenburg,
som han 28 okt. vid Poniec (Punitz) tillfogade
betydande förluster. I sept. 1705 kröntes
Stanislaus, fred mellan Sverige och Polen slöts i
Warschau 18 nov., och K. vann däri löfte om
understöd mot Ryssland och religionsfrihet
åt de polska protestanterna.

Nu återstod för K. att trygga den nya
ordningen i Polen mot omstörtningsförsök från
den sachsiska sidan och från Augusts allierade
tsar Peter. Vid nyårstiden 1706 gick K. i
ilmarscher mot Grodno, där August befann sig
jämte en rysk kår under fältmarskalk Ogilvi.
August lyckades med en kavalleristyrka
komma ut ur den av K. inneslutna staden samt
skyndade västerut för att i Västpolen falla
Rehnsköld i ryggen, samtidigt som denne från
Schlesien anfölls av Schulenburg. Genom käck
offensiv slog Rehnsköld den sistnämnde vid
Fraustadt 3 febr. Ogilvi räddade sig från
Grodno mot s. (slutet av mars). Då våren
gjorde vägarna otrafikabla, stannade K. vid
Pinsk samt gick i juni söderut till Luck och
i aug. genom Schlesien in i Sachsen. Där
framtvang han freden i Altranstädt 14 sept.
1706, varigenom August avstod från Polens
krona. K:s högkvarter blev en av politikens
brännpunkter. Hans slagfärdiga armé gjorde
honom fruktad och eftertraktad. Ludvig XIV
sökte få K. på sin sida, helst som allvarliga
stridigheter uppkommit mellan K. och
kejsaren. Läget syntes så allvarsamt, att
Marl-borough själv fann sig föranlåten att besöka
K. i Altranstädt. Sedan den engelske
härföraren övertygat sig om att K. ej ämnade gå
Frankrikes ärenden, medverkade sjömakterna
till uppgörelse med kejsaren. I fördraget
(22 aug. 1707) måste kejsaren bl. a. göra
avsevärda eftergifter till förmån för luteranerna
i Schlesien.

I aug. 1707 bröt K. med en förträfflig armé
upp från Sachsen. Det återstod nu att genom
tsar Peters besegrande framtvinga en för
Sverige betryggande fred med Ryssland. För
detta ändamål ville K. rikta ett avgörande
slag mot det ryska rikets centrum. Tydligen
förutsåg han ett ganska långvarigt krig,
varför han för att stärka regeringen i Sverige

hemsände Arvid Horn och Magnus Stenbock.
Vid uppbrottet från Vilnatrakten i juni
1708 kvarlämnades i Polen general
Kras-sau, med uppgift att följ, år i förening med
en polsk armé rycka svenskarna till
förstärkning. För årets fälttåg beordrade K.
generalguvernören i Riga Lewenhaupt att med
sin armé stöta till huvudhären med betydliga
förråd. K:s närmaste avsikt synes ha varit
att genom framryckning mot Moskva
framtvinga en avgörande strid. Häremot sökte tsar
Peter sätta ett kraftigt försvar vid
flodövergångarna; dessutom härjades landet. Vid
Ho-lowczin (sed. o.) 4 juli tvang K. fienden till
huvudbatalj, tillfogade honom svåra förluster
samt öppnade för sig vägen till Mogilev. Där
dröjde han två månader, bidande Lewenhaupts
ankomst. K. beslöt nu att sydligare, från
Seve-rien eller Ukraina, söka en bättre
angrepps-väg. När han 15 sept. från Tatarsk vände mot
s., var Lewenhaupt alltjämt så långt efter,
att tsar Peter blev i stånd att upphinna denne
och vid Ljesna (29 sept.) tillfoga honom svåra
förluster och förstöra hans medförda förråd.
Ryssarna hunno även starkt besätta det
viktiga passet vid Potjep, över vilket vägen från
Severien mot Moskva ledde. K. beslöt då tåga
till Ukraina för att fullborda förbindelsen
med kosackhetmanen Mazepa. I Ukraina
hoppades K. vinna goda vinterkvarter och
öppen väg för understödet från Polen. Mazepa
fördröjde emellertid något K:s anmarsch, och
därför hann tsarens förtroendeman Mensjikov
förstöra Mazepas huvudstad, Baturin (nov.).
Svenska hären fick taga vinterkvarter i ett
fientligt land, där den fruktansvärt
hemsöktes av 1708—09 års oerhörda vinterkyla.

Under vintern bedrev K. underhandlingar
med de zaporogiska kosackerna och med de
krimska tatarerna. Antagl. i syfte att locka
ut fienden på fältet begynte K. i maj 1709
belägra den befästa staden Poltava vid Vorskla.
Peter ryckte med en här av omkr. 50,000 man
till undsättning. Underrättelsen, att K. svårt
sårats i foten, synes ha gjort tsaren böjd att
våga ett fältslag; han övergick Vorskla och
slog läger n. om Poltava. Ehuru K. genom
blodförgiftning i det vanskötta såret var
oförmögen att med vanlig omtanke leda
striden, ville han ej försumma tillfället, varför
Rehnsköld fick befallning att gå till anfall.
Angreppet, 28 juni, vari }2,000 svenskar
del-togo, slutade med nederlaget vid Poltava (se
d. o.), en svensk förlust av omkr. 5,000 man
och den återstående härens avmarsch mot s.
längs Vorskla. K:s avsikt var nu att föra
sina trupper in på tatarernas område.
Generalerna förmådde honom att med ett följe av
omkr. 400 man (jämte Mazepa och ett par
tusen av hans kosacker) övergå Dnjepr för
att skynda förut till tatarerna; trupperna
skulle under Lewenhaupt och C. G. Creutz
föras efteråt. Sedan konungen avtågat, grep
modlösheten bland befälet omkring sig, och
då Mensjikov med en rysk kår av 9,000 man

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free