Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Fredrik (hertig av Holstein-Gottorp) - Karl-Gerhard (Karl Gerhard Johnson) - Karlgren, Anton - Karlgren, Klas Bernhard Johannes - Karl Gustafs stads gevärsfaktori - Karl Gustav (socken i Norrbottens län) - Karl Gustav (socken i Älvsborgs län) - Karlholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Karl-Gerhard—Karlholm
410
dömet, och ledaren av dess politik, Görtz,
sökte genom ett diplomatiskt dubbelspel en
uppgörelse om detta utan att åsidosätta K.
F:s svenska intressen. Under Görtz’ regim i
Sverige syntes K. F:s
stjärna vara i
stigande. Den svensk-ryska
fredsunderhandlingen
i Lövö på Åland
inriktades bakom Karl
XII:s rygg mot en på
K. F:s svenska
tronföljd baserad
samför-ståndsuppgörelse. Men
allt förändrades
genom konungens död;
den unge K. F. stod
då handfallen, medan
Fredrik beslutsamt tryggade tronen åt sin
gemål och genom att överrumpla Görtz berövade
K. F. hans främsta stöd. K. F. lämnade
Sverige 1719 och återfick s. å. den holsteinska
delen av hertigdömet, medan Danmark behöll den
slesvigska. Restitution av denna del samt
erkännande som svensk tronföljare efter Fredrik
I blevo nu K. F:s mål. I Sverige framträdde
hans anhängare som centrum för oppositionen
mot Arvid Horn (se Holsteinska partiet).
K. F. begav sig 1721 till Ryssland, där han
1725 förmäldes med tsar Peters dotter Anna.
Hans sak omhändertogs nu av ryska hovet
och blev för en tid huvudfrågan i nordisk
politik. Hans svenska anhängare närde det
säkert ogrundade hoppet, att han av
Ryssland skulle få Livland som hertigdöme och
sedermera som svensk konung få återförena
det med Sverige. Med holsteinska partiets
nederlag vid riksdagen 1726—27 ledo K. F:s
svenska planer definitivt skeppsbrott, och
utsikterna till det hertigliga Slesvigs
restitution förmörkades alltmer. 1727 hade K.
återvänt till sitt stympade land, och vid sin död
var den en gång så uppmärksammade fursten
glömd av storpolitiken. T. S-g.
Karl-Gerhard, artistnamn för Karl
Gerhard Johnson (f. 1891 14/«), som från
1908 var anställd vid teatrar i landsorten
och från 1919 har uppfört egna revyer i
Stockholm och Göteborg.
Karlgren, Anton, slavist, tidningsman (f.
1882 ö/8). Blev 1908 fil. lic. i Uppsala, var
1910—23 andre red.
och ansvarig utgivare
av Dagens Nyheter och
utnämndes 1922 till
prof, i slavisk filologi
i Köpenhamn; sedan
1922 är han medl. av
Sv. akad:s
Nobelinstitut för slavisk litt.
Som språkman har K.
särskilt sysslat med
deklinationsfrågan i
serbokroatiskan och
ryska dialekter. Som
Ord, som saknas under
tidningsman har han med ovanlig
journalistisk och stilistisk talang behandlat olika
dagsfrågor och i samband därmed bl. a. skrivit
»Djäfvulsstriden våren 1909» (1909) och
framför allt intresserat sig för ryska problem, som
han även studerat under många resor till
Ryssland. Av K:s arbeten må nämnas
»Vinterdagar bland ryska bönder» (1907),
»Ryssland utan vodka» (1916—17), delar av
samlingsverket »Rysslands omdaning» (1917—19),
»Den förrevolutionära ryska litteraturen» (i
Vår Tid 1920—22) samt »Bolsjevikernas
Ryssland» (1925; övers, till flera språk). Agr.*
Karlgren, Klas Bernhard
Johannes, sinolog (f. 1889 15/io), bror till A. K.
Blev 1915 fil. dr och docent i sinologi i
Uppsala efter studier bl. a. i Ryssland, Kina,
England och
Frankrike samt kallades
1918 till förste
innehavare av professuren
i östasiatisk
språkvetenskap och kultur vid
Göteborgs högskola.
K., som är en av
samtidens främsta
sinolo-ger, har utgivit bl. a
ȃtudes sur la
phono-logie chinoise» (4 bd,
1915—26), »Ordet och
pennan i Mit tens rike»
(1918; eng. overs. 1923), »Östasien under det
nittonde århundradet» (1920), »Kinesiska
noveller», övers. (1921), »Analytic dictionary of
chinese and sino-japanese» (1923), »östasiens
religioner» (i »Illustreret religionshistorie»,
utg. av Lehmann, 1924), »Philology and
an-cient China» (1926) och »Kina och Japan» (i
»Norstedts Världshistoria», bd 15, 1928). P. L.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori (officiellt
Carl Gustafs ...), svenska statens
ge-värsfabrik i Eskilstuna (se d. o., sp. 1036),
lyder under Arméförvaltningens artilleridep.
Var urspr. ett järnbruk och manufakturverk,
anlagt 1654 av R. Rademacher; området
inköptes 1812 av kronan. G. H-r.
Karl Gustav, socken i Norrbottens län,
Torneå tingslag, vid Finlandsgränsen och
nedre Torne älv; 472,50 kvkm, 2,820 inv.
(1929). Av inv. voro 1920 69,o % av finsk
stam. Bebyggelse och odling i älvdalen, f. ö.
skogs-, myr- och spridda ängsmarker. 1,279
har åker, 33,282 har skogs- och hagmark. I
K. järnvägsknuten Karungi (se d. o. 3).
Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.
Hette som kapellförs. 1745—82 K a, r u n g i.
Karl Gustav, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, vid Hallandsgränsen; 59,38 kvkm, 741
inv. (1929). Skogs- och bergstrakt; mellan
småsjöar i v. odlad dalslätt. 580 har åker,
3,388 har skogs- och hagmark. Ingår i
Kung-säters, Gunnarsjö, Grimmareds och K:s
pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt. Hette före 1828 Skedeska mm a.
Karlholm, järnbruk i Västlands socken,
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
