Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlholm - Karli - Karlin, Georg Fredrik Johansson - Karlister - Karl Johan (församling i Göteborg) - Karl Johans förbundet - Karl Johans kyrka - Karl Johans pris - Karl Johans stad - Karl-Johansstil - Karljohanssvamp - Karl Johans vern - Karl Knutsson - Karlman - Karl Martell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Kärli—Karl Martell
412
Utsikt över Karlsbad.
Uppsala län, vid Tämnaråns mynning i
Bottenhavet; omkr. 500 inv. (1920). Omfattar 6
stångjärnshammare, valsverk, 6
lancashire-härdar, vällugn, kvarn, såg och hyvleri;
tax.-värde 580,300 kr. (1927). Anlädes 1728 av
Charles De Geer på Leufsta och köptes 1917
av Gimo-österby bruks a.-b. (se vidare d. o.).
Kärli, grottempel i Indien, strax s. ö. om
Bombay, möjl. från l:a årh. e. Kr. Det består
av en i klippan inhuggen lång hall, som
medelst två rader av 37 rikt utsirade pelare
delas i ett mitt- och två sidoskepp. K. utgör
det bästa exemplet på en hel serie av
likartade grottempel, karakteristiska för v.
Syd-indien. J. Ch-r.
Karlin, Georg Fredrik Johansson,
museiman (f. 1859 23/4). Blev 1879 student i
Lund, indrogs tidigt i folkmålsrörelsen och
blev själen i den studentkrets, som började
insamla
kulturhistoriska föremål från
Skå-nebygden. Han blev
härigenom 1882
grundläggaren av
Kulturhistoriska museet (se
d. o.) i Lund. K. är
museets chef från
nämnda år, sedan 1893
med titeln intendent.
För museets ordnande
och utveckling har
han varit outtröttligt
verksam. K. blev fil.
hedersdr i Lund 1918. Han utgav s. å. en
handbok över museet.
Karli’ster, anhängare av spanska
tronpretendenterna Carlos (se d. o., sp. 610—611). Till
förmån för dessa fördes 1834—39 (1840) och
1872—76 de s. k. karlistkrigen, som slutade
med nederlag för k.
Karl Johan, församling i Göteborg (se d. o.,
sp. 185, 187, kartan och bild 28).
Karl Johans förbundet,
sällskap i Uppsala, vilket till
minne av Karl XIV Johan
belönar förtjänstfulla arbeten
Nordens historia eller
understöder forskningsresor för
forskare på samma område. I
båda fallen fästes särskild
uppmärksamhet vid studier
rörande Karl Johans tid och person
eller Nordens historia efter
1809. Stiftare och förbundets
ledande själ var prof. Israel
Hwasser. 1851 konstituerade
sig förbundet under sitt nuv.
namn, och 1858—1905 fanns
även en norsk avd. Utdelning
ur en insamlad fond äger rum
vart fjärde år, vanl. till
rese-understöd. Förbundets
högtidsdag är 11 maj, Karl
Johans kröningsdag. Därvid
hållna tal och föredrag samt
andra bidrag till Karl Johanstidens historia
tryckas i förbundets Handlingar. A. U.
Karl Johans kyrka kallas kyrkan i Karl
Johans, Skeppsholms och stundom i
Törne-valla församling.
Karl Johans pris, se Svenska
akademien.
Karl Johans stad, av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1928 förordad plats för uthamn
till Haparanda, vid Lilla Nikkalabukten,
omkr. 10 km v. om Haparanda, Nedertorneå
socken. — Anläggandet av en stapelstad med
namnet K. påbjöds redan i k. kung. 1812,
vilken dock vid Haparandas tillkomst upphävdes.
Karl-Johansstil, se Empirestil.
Karljohanssvamp, bot., se R ö r s o p p.
Karl Johans vern, se Horten.
Karl Knutsson, se Kar 1, svenska
konungar, 2.
Karlman, konungar av karolingernas ätt.
1. En son till Karl Martell och äldre bror
till konung Pippin den lille Vid faderns död
(741) delade K. som rikshovmästare riket med
Pippin. K. nedlade sin makt 747, blev munk
och dog 754. — 2. En son till Pippin den
lille och yngre bror till kejsar Karl den store.
Han ärvde 768 jämte Karl
konungavärdig-heten; avled 771. — 3. Den äldste av Ludvig
den tyskes tre söner, som 876 fick Bayern
och 877 vann Italiens konungakrona. Han
dog 880. — 4. En son till Frankrikes konung
Ludvig II. Han bar tidtals tills, m. sin bror
västfrankiska kungakronan 879—884; avled
884. G. W-k.*
Karl MarteTl, frankisk härskare (omkr.
688—741), Karl den stores farfader, var den,
som först höjde karolingernas (se d. o.)
famil-jemakt i Frankiska riket till världshistorisk
betydelse. Hans binamn Martell (fr. martel,
hammare) förekommer först i urkunder från
800-talet. K:s fader, Pippin (se d. o.), hade
lyckats förvärva rikshovmästarskapet i Fran-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
