Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Martell - Karlovac - Karlowitz - Karlovy Vary - Karlsbad - Karlsbadbesluten - Karlsbad(er)salt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Karlovac—Karlsbad(er)salt
414
kiska rikets båda
huvuddelar, Austrasien och Neustrien.
Efter Pippins död (714)
tillkämpade sig K. makten och
blev som major domus
fran-kerrikets verklige härskare.
Friserna bragtes till
underdånighet (fullständigt 734),
och
självständighetssträvande-na bland de övriga tyska
stammarna undertrycktes. Den
frankiska riksenhetens
återställande genom K. blev
epokgörande för den kristna
civilisationen, och den kristna
missionen, i vars tjänst Bonifatius
(Winfrid) denna tid verkade,
gick segrande fram bland
Ger-maniens folk. Sedan araberna
711 störtat västgotiska riket i
Spanien, hade de 720 övergått
Pyrenéerna och företagit härjningståg i
Akvi-tanien. 732 ryckte en ofantlig arabisk här
därifrån norrut. K. tillfogade vid Poitiers
(okt. 732) araberna ett förkrossande nederlag.
Sedan den merovingiske konung, vars
tjänsteman K. formellt var, dött 737, regerade K.
som rikshovmästare utan konung. S. B.*
Karlovac [ka’rlåvats], ty. Karlstadt, stad
i n. v. Jugoslavien, Kroatien, vid Kupa, 30
km s. v. om Agram; 16,827 inv. (1921).
Fordom viktig gränsfästning.
Ka’rlowitz [-vits], kroat. Srjemski Karlovci,
stad i Slavonien, Jugoslavien, på högra
Donau-stranden, vid foten av FruSka gora; 5,709 inv.
(1921). Vinodling. — Genom frederna i K.
jan. 1699 upphörde Turkiets ställning som
aggressiv stormakt i Europa. Till Österrike
avträddes Ungern utom Banatet samt
Trans-sylvanien; Polen återfick Podolien och
Ukraina men återlämnade sina erövringar i Moldau;
Venezia behöll Peloponnesos, Levkas, Egina
samt sex fästningar i Dalmatien men
återlämnade sina erövringar n. om Korint. —
Genom freden i Konstantinopel 4 juni s. å.
behöll Ryssland Azov med område.
Ka’rlovy Va’ry, se K a r 1 s b a d.
Ka’rlsbad [-bät], tjeck. Karlovy Vary, stad
och badort i n. v. Böhmen, 110 km v. n. v. om
Prag, s. om floden Eger; 19,480 inv. (1921;
mest tyskar), med förorter omkr. 37,000 inv.
Staden sträcker sig från Eger upp i en djup
dalgång, genomfluten av Egers biflod Tepl;
över de kringliggande, skogklädda höjderna
utbreda sig vackra villakvarter. K:s
centralpunkt och huvudgata är Alte Wiese (Starä
Louka), parallell med Tepl; n. därom ligga de
flesta källorna, kringbyggda av hallar och
kolonnader (Sprudel- och
Miihlbrunnkolon-nade m. fl.); uppåt dalen K:s förnämsta hotell,
Imperial och Grand Hötel Pupp. Andra
märkligare byggnader äro Stadtteater och
Kur-haus. På Egers n. strand vid
järnvägsstationerna märkes industriförstaden F i s c h e r n
(Rybäfe; 9,977 inv.) med porslinsfabrik och
Kurhaus i Karlsbad.
statlig fackskola för keramikindustri. — De
flesta källorna äro alkaliska
glaubersaltter-mer med varierande halt av fri kolsyra. Den
förnämsta är Sprudel (73,18° C), en
intermit-tent källa, som ger över 2,000 1 i min.; det
mesta av vattnet ledes till badanstalterna.
Bland övriga källor märkas Miihlbrunnen
(48°), Bernhardsbrunnen (69,7°), Schlossquelle
(63°) och Marktquelle (50°). Källvattnet och
det indunstade sprudelsaltet utsändas i stora
kvantiteter i marknaden (jfr Karlsbad
ersal t och Karlsbadervatten). Badkur
i K. genomgås mot leversjukdomar, gallsten,
gikt, sockersjuka, magsjukdomar m. m.
Kurgästernas antal växlar mellan 50,000 och
75,000 om året; säsong hela året. De vid
källorna avsatta sinterbildningarna
(»Spru-delstein») bearbetas till prydnadsföremål. —
K. anlades trol. 1349 av Karl IV (källorna
voro dock kända tidigare) och blev stad 1370.
Staden utplundrades 1646 av svenskarna;
1819 höllos här de s. k.
Karlsbadkonferen-serna, jfr Karlsbadbesluten. Litt.:
F. X. Klöpsch, »K. und Umgebung» (1925).
Karlsbadbesluten, de reaktionära avtal,
som träffades mellan ombud för tio tyska
stater på Karlsbadkonferenserna 6—31 aug.
1819 och 20 sept. s. å. bekräftades av tyska
förbundsdagen. K. voro ett uttryck för de
styrandes skräck över jäsningen inom den
tyska studentvärlden (särskilt mordet på
Kot-zebue, se d. o.). De inneburo skärpt politisk
övervakning av universiteten, sträng censur
över tidskrifter och böcker under 20 ark m. m.
samt inrättande av en central
undersökningskommission ang. revolutionära stämplingar
(demagogische Umtriebe). K. upphävdes av
förbundsdagen först 2 april 1848. V. S-g.
Karlsbad(er)salt begagnas numera
väsentligen i form av s. k. konstgjort k ar 1
s-badersalt, som enl. Sv. farmakopén är en
blandning av 44 dir torkat natriumsulfat
med 36 dir renat natriumbikarbonat, 18 dir
klornatrium och 2 dir kaliumsulfat, var för
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
