Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsdal - Karlsgrav - Karlshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Karlsdal—Karlshamn
418
Karlsdal, järnbruk i ö.
Värmland, Karlskoga
socken, Örebro län, vid
Svartälven och Karlsdalsbruks
station på Svartälvs
järnväg; omkr. 300 inv. (1920).
Masugnar, ångsåg och
hyv-leri. Tillhör K:s a.-b.,
grundat 1896, aktiekap.
1,4 mill. kr. Tax.-värde
1,135,500 kr., därav för
jordbruk 900,400 kr. (1927).
Bruket anlades omkr. 1670.
Karlsgrav, se Göta
älv, sp. 181, och
Troll-hätte kanal,
Karlshamn, stad i
Blekinge län, vid Mieåns
utlopp i Östersjön; 602 bar,
därav 594 har land, 7,598
inv. (1929). K. ligger
hu-vudsakl. på åns ö. strand;
v. om ån ligger Nya
staden. Platsen var fordom
en livligt trafikerad
hamnplats, Bodekull, efter
Blekinges erövring av Karl X
Gustav ämnad till
örlogs-hamn. Den erhöll 1664 och
följ, år stads- och
stapelrättigheter, namn och
vapen och var enl.
funda-tionsprivilegiet 1668
avsedd som svensk motvikt
mot det dansksinnade Ron-
neby. K:s goda hamn och förbättrade
landsvägar gjorde snart staden till nederlagsplats
för Småland och delar av Västergötland. K.
befästes 1675 av Erik Dahlbergh (se
Karlshamns kastell), hölls okt. 1676—mars 1677
besatt av danskarna och brändes 1678. 1710
brandskattades staden hårt, förlorade 1710
—11 genom pesten omkr. halva befolkningen
men hade till 1715 livlig utrikeshandel och
sjöfart. Efter fredssluten utvecklades K.
raskt, främst under borgmästaren Frans
Cer-vins (se d. o.) tid; särskilt skeppsvarvet,
tobaksindustrien och senare läder- och
pappersindustrien gingo framåt. Av brand
hemsöktes K. 1763 och 1790. Under
kontinentalsystemets tid, särskilt 1808—12, infaller K:s
egentliga blomstringstid på grund av
tran-sitohandeln med engelska varor till Tyskland.
— K:s tillgångar voro 1 jan. 1928 7,680,198
kr. och skulder 2,937,141 kr. Tax.-värdet å fast
egendom uppgick 1928 till 37,064,600 kr., den
bev.-tax. inkomsten till 8,596,470 kr. 1927
omfattade industrien 26 arbetsställen och 672 arb.
Bland anläggningarna märkas punschfabrik,
sockerfabrik, olje- och kraftfoderfabrik (ägare
Reymersholms gamla industri-a.-b.), varv
(ägare John Carlbom), beläget på Sternö i
Asarums socken, samt trikåfabrik,
transformator och kraftcentral för Sydsvenska
kraft-a.-b. I K:s närmaste grannskap stor sten-
Karlshamns vapen.
Skölden delad i guld och
grönt, i övre fältet ett
uppstigande, halvt, svart
lejon, framför sig
hällande ett svart ankare.
industri (a.-b. A. K. Fernström, a.-b.
Karlshälls granitindustri) samt Strömma
bomullsspinneri-a.-b. och Wahlqvistska
klädesfabriken. Genom K.—Vislanda—Bolmens järnväg
har K. förbindelse med S. stambanan och
genom Blekinge kustbanor (se d. o.) med
Kristianstad och Karlskrona; samtliga
smalspåriga. Utmärkt hamn, kajdjup intill 13 m,
kajlängd 1,800 m. Antalet in- och utgående
fartyg 1927 var 2,931 om 636,103 nettoton i
inrikes, 863 om 265,327 ton i utrikes fart. K.
bildar ett pastorat i Lunds stift och tillhör
Listers och Bräkne
kontrakt. Stadens kyrka,
en korskyrka av
gråsten, uppfördes efter
ritning av Erik
Dahlbergh och invigdes
1702. Av övriga
offentliga byggnader
må nämnas rådhuset
(fullb. 1900), tullhuset,
stadshotellet (1908),
elektricitetsverket
(1899), saluhallen och
den för Blekinge och
Gotland gemensamma
anstalten för
sinnes-slöa barn (1907). K.
har flera äldre trä-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XI. 14
KARLSHAMN
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
