Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlshamn - Karlshamn (tidning) - Karlshamns Allehanda (Carlshamns Allehanda) - Karlshamnsgranit - Karlshamns kastell - Karlshamns-Tidningen - Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg (K. V. B. J.) - Karlshälls granitindustri - Karlskoga (härad) - Karlskoga (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Karlshamn—Karlskoga
420
byggnader, ss. förra rådhuset, uppfört 1682
och restaurerat 1913, och det s. k.
Skotts-bergska huset (från 1760-talet). I K. finnas
samrealskola med kommunalt gymnasium
med två ringar (dess företrädare,
trivialskolan, var i verksamhet redan 1680), teknisk
yrkesskola, länslasarett och epidemisjukhus.
Två tidningar utgivas: Karlshamns Allehanda
och Karlshamns-Tidningen (se dessa ord). —
Litt.: »Gamla svenska städer», 3, 4 (1911,
1915); H. Rosengren m. fl., »K:s historia 1664
—1914», I—II (1920—28). H. Rgn.
Karlshamn, tidning, se
Karlshamns-Tidningen.
Karlshamns Allehanda, 1847—84
Carls-hamns Allehanda, tidning i
Karlshamn, utkommer sedan 1915 med sex n:r i
veckan. Dess politiska ståndpunkt är
moderat; red. är E. Sonesson (f. 1898).
Karlshamnsgranit, se Granit, sp. 946.
Karlshamns kastell. Till försvar av
hamnen i Karlshamn byggdes 1659 en skans på
B o g ö, och förslag uppgjordes till inre
befästningar på Frisholmen jämte andra
punkter. Avsikten var att här anlägga en
huvudstation för flottan. Vid krigsutbrottet
1675 uppgjorde Erik Dahlbergh förslag till
befästningar på Frisholmen, vilka genast
påbörjades. Befästningen, kallad
Karlshamns skans, intogs i ofullbordat skick
av danskarna 1676 men återtogs 1677. 1753
ombyggdes skansen på Frisholmen och fick
namnet Karlshamns kastell. Det
gamla kastellet, även kallat Karlsten,
hade underhållits, men sedan 1861 års
för-svarskommitté avstyrkt dess modernisering,
slopades det 1865. Frisholmen och Bogön
såldes 1901 till Karlshamns stad. (L. afP.)
Karlshamns-Tidningen, tidning i
Karlshamn, uppsatt 1864 under namnet
Carls-hamn. Dess föregångare voro
Carls-hamns Tidning, 1819 (1825)—40, och
Nya Carlshamns Tidning, 1840—
41 och 1854—55. Tidningen var 1914—okt.
1928 avläggare till Blekinge Läns Tidning (se
d. o.) och erhöll okt. 1928 sitt nuv. namn.
Den har både förmiddags- och
eftermiddags-uppl., vilka båda utgå med sex n:r i veckan.
Dess politiska hållning är frisinnad;
huvudred. är D. Ljungquist (f. 1864).
Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg
(sign. K. V. B. J.), spårvidd 1,067 m, 129,0 km
lång, förbinder Karlshamn (Blekinge
kustbanor) i Norraryd med Hönshylte—Kvarnamåla
järnväg, i Vislanda med S. stambanan, i
Ljungby med Skåne—Smålands järnväg och i Bolmen
med Halmstad—Bolmens järnväg. Sträckan
Karlshamn—Vislanda öppnades för allmän
trafik 1874 och Vislanda—Bolmen 1878. F. P.
Karlshälls granitindustri, a.-b., grundat
1908, har stenhuggerier i Blekinge och
Hallands län; aktiekap. 1,8 mill. kr., tillv.-värde
3 mill. kr., 1,100 arb.
Karlskoga, härad i ö. Värmland, Örebro län,
744,25 kvkm, 20,815 inv. (1929). Socknar:
Karlskoga, Degerfors och Bjurtjärn.
Genom-flytes av Timsälven från Ullvättern,
Alkvät-tern m. fl. sjöar i n. v. till Möckeln, som från
n. ö. mottager Svartälven och av Letälven
avvattnas söderut. Mellan sjöarna flerstädes
smärre tättbebyggda slättbygder, f. ö.
stor-bergig skogsterräng, i s. ö. delar av
Kils-bergen. 11,231 har åker, 51,477 har
skogs-och hagmark. K. är en f. d. bergslag, som
började bebyggas i slutet av 1500-talet. 1582
utfärdade hertig Karl (efter vilken K.
uppkallats) vissa privilegier för odling och
bergsbruk och lät 1586 bygga en kyrka. På
1640-talet anlades hyttor och hamrar. Nu märkas
där de betydande järnverken Bofors,
Degerfors och Karlsdal (se dessa ord). Av industri
leva 53 % och av jordbruk 29 % av
befolkningen. Municipalsamhällen: Karlskoga och
Jannelund (se dessa ord). Järnvägar: se
kartan. Tillhör Karlskoga fögderi och Nora
domsaga. Litt.: J. Johansson och G. Lindberg,
»K. bergslag» (1897): Th. Ekelund, J. S.
Gra-lén, L. E. Leyler, »I K. bergslag» (1926).
Karlskoga, socken i Karlskoga härad (se
ovan och kartan); 562,20 kvkm, 14,178 inv.
(1929); tills, m. Degerfors (se d. o.) socken
8,640 har åker, 40,753 har skogs- och
hagmark. I K. ligga Karlsdals och Bofors
järnbruk, Björkborns krutbruk, Valåsens
sågverk samt vid Möckeln municipalsamhället.
Karlskoga (129 har, 2,313 inv.), vars
förorter Bregården och Bregårdstorp el. Skranta.
tills, ha 2,300 inv.; station vid Nora
bergslags järnväg, betydande handel och industri,
bl. a. gjuteri och mek. verkstad, kommunal
mellanskola (under ombildning till statlig
samrealskola) samt statsunderstött privat
praktiskt läroverk. Där utges Karlskoga Tid-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
?KARLSKOGA H2
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
