Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskoga (socken) - Karlskoga bergslag - Karlskrivning - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Karlskoga bergslag—Karlskrona
422
Karlskrona vapen.
I blått fält ett gyllene,
med kunglig krona krönt
ankare, belagt med Karl
XI: s monogram,
ävenledes i guld.
ning (3 ggr i veckan). Tax.-värde å fast
egendom 4,788,500 kr. (1928), bev.-tax. inkomst
2,690,630 kr. Pastorat i Karlstads stift,
Vis-nums kontrakt.
Karlskoga bergslag, se Karlskoga, härad.
Karlskrivning, överflyttning från
skeppsgossekåren till sjömanskåren. K. sker en
gång varje år av de skeppsgossar, som
genomgått skeppsgosseskolan och för skeppsgossar
föreskriven militär utbildning. ö-g.
Karlskrona, stapelstad i Blekinge län (jfr
karta vid sp. 420), s. om Lyckebyåns utlopp i
Östersjön, är säte för länsstyrelsen samt
svenska flottans huvudstation; 974 har, därav 965
har land, 26,615 inv.
(1929). Länets största
stad, ändpunkt (med
två stationer) för
östra Blekinge
järnväg, Karlskrona—Växjö järnväg och
Blekinge kustbanor (se
dessa ord) samt
exporthamn. Hamnen
har numera en
kajlängd av omkr. 1,270
m samt 5—6,4 m
kaj-djup. K. har
reguljära ångbåtsförbindel-ser med större
svenska och flera
utländska hamnar. 1927
an-kommo och avgingo i
K. 1,885 fartyg om tills. 407,779 nettoton,
därav 276 fartyg om 102,338 ton i utrikes fart.
Från stationerna leda spår till
Skeppsbrohamnen samt genom tunnel under Stortorget och
Amiralitetsslätten till kungl. flottans varv.
K. har spårväg, elektricitetsverk, gasverk,
vattenledningsverk, renhållningsverk, slakthus,
länslasarett, epidemisjukhus m. m. samt flera
bankinstitut. 1927 omfattade industrien 53
arbetsställen med 2,359 arb. Bland
industriföretagen märkas ett skeppsvarv och båtbyggeri
(1,334 arb.), två porslins- och kakelfabriker
(266 arb.), en hattfabrik (128 arb.), skofabrik,
två sömnadsfabriker m. m. Tax.-värdet å fast
egendom uppgick 1928 till 103,456,600 kr., därav
för jordbruksfastighet 400,000 kr. och för
be-villningsfri egendom 41,412,300 kr.; bev.-tax.
inkomst s. å. 29,360,440 kr. Tillgångar 1 jan.
1928 voro 15,200,196 kr., skulder 9,406,747 kr.
Tidningar: Karlskrona-Tidningen (sedaji 1754),
Blekinge Läns Tidning (6 ggr i veckan),
Sydöstra Sverges Dagblad, Ronneby Tidning (3
ggr i veckan) m. fl. Staden har två församl.:
Stadsförsaml. (15,696 inv.), bildad 1847 av
Storkyrko- och Tyska församl., samt
Amirali-tetsförsamlingen (se d. o.). Båda bilda egna
pastorat i östra härads kontrakt, Lunds stift.
Sedan 1700-talets slut finnes en mosaisk
församling. I K. finnas allmänt läroverk, högre
flickskola, teknisk lärlings- och yrkesskola
samt skeppsgosseskola.
Staden är anlagd på ett antal bergiga,
smärre öar, grupperade kring en större, Trossö.
I N. Tessin d. y:s utkast till stadsplan 1680
åsyftades med hänsyn till terrängen en
kanalstad, men snart utfylldes de skiljande
vattenområdena. Flottan erhöll stadens s. del, som
avgränsades från den borgerliga stadsdelen
genom en hög, delvis bevarad stenmur. Norra
stadsdelen fick en monumental
barockprägel med en mittaxel, varifrån sidogatorna
utlöpte. Centrum blev Stortorget. Här ligger
Trefaldighetskyrkan, en centralkyrka,
grundlagd 1697 enl. Tessin d. y:s ritningar,
provisoriskt färdig 1709, fullb. 1749, härjad av eld
1790, återuppbyggd med kupol av Tempelman
och återinvigd 1802. I v. står rådhuset (1795), i
mittaxeln J. Börjesons staty av Karl XI
(1897) samt i ö. Fredrikskyrkan med latinsk
korsplan, ritad av N. Tessin d. y., grundlagd
1720, fullb. 1758. Kring Stortorget samt vid
Ronneby-, Drottning-, Landbro- och
Borgmästaregatorna ligga de förnämsta offentliga
byggnaderna, bankerna, affärskvarteren och
flera militära institutioner (se kartan). Vid
Borgmästaregatan ligga även Blekinge
museum med värdefulla samlingar och
Wacht-meisterska palatset (i karolinsk stil med
ståtlig gårdsterrass), vid Landbrogatan
Kungahuset och Höglands park med Ka,rl XIII:s
marmorstaty (av Byström). N. om parken ligga
järnvägsstationerna samt landbroarna till de
n. förstäderna. Vid den trädplanterade
Drottninggatan ligga längst i s. flottans sjukhus
med en rest av 1700-talsbefästningen och
bastionen Aurora, ö. om denna märkes
Kungs-bron med en byst av Erik Dahlbergh; utanför
ligga Stumholmen med flottans
förrådsbyggnader, salutbatteriet Kungshall och
flygstationen (från 1 okt. 1929 är en del av andra
flygkåren permanent förlagd hit, varför
hangar-byggna(ler av ej obetydlig omfattning
uppförts). S. om Vallgatan ligga
Amiralitetskyr-kan, en centralkyrka av trä, invigd 1685, med
fyra korsarmar kring en mittkvadrat, samt
Kustartilleriets kasern. På den planterade
Amiralitetsslätten står
Amiralitetsklocksta-peln av trä (från 1700-talet). Längst i s. ligga
Flottans högvakt (från 1825—26, enl. J. W.
Gerss’ ritningar) samt sjömans- och
skeppsgossekårens kaserner. V. Udden med teatern
och Björkholmen i v. äro framför allt
sjöfolkets stadsdelar, med trähusens gavlar vända
mot gatan. Staden domineras ännu av
träarkitekturen. De sist bebyggda stadsdelarna
ligga i n. på ön Vämö. Här ligga
begravningsplatserna; på 1900-talet ha tillkommit
villakvarteren vid Gräsvik och Karlskrona
grenad-järregementes kaserner, Bergåsa och
Västramark samt länslasarettet (1922),
ingenjörtruppernas kasern och den natursköna
Vämöpar-ken, ett friluftsmuseum för blekingskt
allmogeliv. Sent bebyggda äro även stadsdelarna
i v., Ekholmen, Saltö och Dragsö; till de
förstnämnda leda broar. W. A-n.
Som örlogshamn äger K. ett av
naturen gynnat läge. Genom en stor bukt och
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
