Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona amiralitetsförsamling - Karlskrona grenadjärregemente (I. 7) - Karlskrona-Tidningen (Carlskrona Weckoblad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Karlskrona amiralitetsförsamling —Karlskrona-Tidningen
424
ett bälte av öar bildas där en hamn av nära
20 km längd och 5—10 km bredd. Enl.
Dahl-berghs plan skulle dels stora inloppet mellan
Kungsholmen och Aspön befästas (där
anla-des Drottningskär), dels en
sammanhängande hamn- och stadsbefästning anläggas;
1683 påbörjades arbetena. 1770 års sekreta
utskott påyrkade Kungsholmsbefästningarnas
färdigbyggande; de övriga sex inloppen finge
försvaras av fartyg. 1822 beslöts
Drottningskärs förstärkande, nytt verk på V.
Hästholmen samt några torn och batterier för inre
reddförsvaret, Kurrholmen och Godnatt.
Försänkningar i inloppen utfördes. 1867 års
kommitté föreslog bl. a. försänkning av stora
inloppet, bepansrat fäste på Inre Hjortgrundet,
förstärkning av Kungsholmen, permanenta
skansar på Tjurkö och Aspö, befästning av
Vita Krog på n. Vämö; Drottningskär skulle
bibehållas endast som logement och
förrådsrum. 1871 anslogos 3,750,000 kr. för
befästningarnas fullbordande efter en något ändrad
plan. Dessa arbeten avslutades 1882 med
anläggandet av Oskarsvärnslinjerna på n.
Vämö. I början av 1890-talet voro
emellertid såväl befästningar som bestyckning
föråldrade. 1897 års befästningskommitté
föreslog därför vissa försvarsåtgärder för
omkr. 5 mill. kr.; 1909 voro dessa arbeten
utförda. Ytterligare befästningsarbeten på
Aspö och Tjurkö ha därefter blivit utförda
enl. 1914 års försvarsordning. (L. af P.)
Det första örlogsvarvet anlades på
s. ö. sidan av Vämö, där brobänkar,
rep-slagarbana, ankarsmedja, artilleri- och
tyghus, takel- och magasinsbodar, bageri,
proviantmagasin m. m. 1679 uppfördes. 1686
löpte det första i K. byggda linjeskeppet av
stapeln. Varvet flyttades snart till
Lindholmen och den plats, som numera är känd under
benämningen »gamla dockan», varifrån det
första där byggda fartyget, 50-kanonskeppet
»Pommern», löpte av stapeln 1692. 1716
påbörjades dockarbetena på Lindholmen, och
1724 intogs det första fartyget i
Lindholms-dockan för reparation. 1758 påbörjades
dockarbetena i området mellan staden och
Björkholmen, d. v. s. vid det område, som nu kallas
»nya dockorna». Till 1856 års riksdag
anmälde K. m:t, att det omfattande
dockbyggnadsarbetet (fem dockor med tillhörande
svaj-ningsram) var avslutat. Sedermera har Oscar
II:s docka avslutats. Jämsides med dessa
arbeten fullbordades för varvsdriften
erforderliga byggnader. Äldst av dem äro
rep-slagarbanan och förrådshuset på Söderstjärna,
båda från 1690-talet, stenhuset för förråd vid
Lindholmsbrons s. ända, uppfört 1726, samt
tygkontorsbyggnaden och verkstäderna på
artillerigården från 1730-talet.
Inventariekam-maren, mönstersalen och
materialförrådsbyggnaden äro från slutet av 1700-talet. I nyare
tid ha uppförts på nya varvet
ingenjördepartementets samt torped- och
mindepartementets verkstäder, sjöinstrumentförrådet
m. m. och på varvets ö. del
mobiliserings-kajen. Förutom underhåll av fartygsmateriel
med artilleri-, torped-, minmateriel m. m. äger
numera på varvet nybyggnad rum av båtar
och mindre fartyg, särskilt
undervattensbåtar, samt tillverkning av torpeder,
artilleriammunition o. dyl. ö-g.
Historia. Under 1500-talet nämnes Trossö
som skattehemman under Augerums socken.
Vid besök 1679 beslutade Karl XI anlägga K.
samt där upprätta ett skeppsvarv och en fast
station för örlogsflottan. 1680 fick K.
privilegier. Bland de borgare, som ålades ditflytta
från Ronneby och Kristianopel, fanns ett starkt
tyskt inslag. 1689 förlädes till K. större
delen av svenska flottan samt
Amiralitetskol-legium, vilket sistnämnda dock 1776 åter
flyttades till Stockholm. Pest och ekonomisk
depression under Karl XII hindrade för en tid
utvecklingen, men 1700-talets senare hälft
medförde ett stort uppsving, beroende på
stadens ökade betydelse som flottbas och på
stegrad skeppsbyggnadsverksamhet. En
våldsam eldsvåda härjade 1790 K:s centrum.
Återuppbyggandet gick snabbt. 1800-talet
var för K. en period av lugn och isolering
fram till 1870-talet, då järnvägsförbindelse
med Växjö—Alvesta och Södra stambanan
erhölls, varefter industri,
byggnadsverksamhet m. m. raskt utvecklades. Husen vid
Ron-nebygatan härjades 1887 av en våldsam
eldsvåda men återuppbyggdes i för tiden
utmärkande eklektisk Berlinstil. En stagnation har
inträtt, sedan K:s betydelse som militär
förläggningsort ansenligt reducerats.
Litt.: W. Anderson, »Svenskt stadslif
under 1700-talet. Tidsbilder från K.» (1912),
»K.» (i »Gamla svenska städer», V, 1926)
och »Blekingebilder från fordom» (1926); A.
Hammar, »K. 1680—1880» (1884); E.
Holmberg, »K. kungliga Amiralitetsförsamling»
(1914); E. Hägg, »Sjömännens stad» (1915);
H. Johnsson, »Karlskrona Tyska församling»
(1909); H. Larsson, »K.» (i »Sveriges städer»,
VII: 1); G. Halldin, »Några uppgifter och
bilder rörande K. örlogsvarv i gångna tider»
(1928). W. A-n.
Karlskrona amiralitetsförsamling, se A m
i-ralitetsförsamlingen.
Karlskrona grenadjärregemente’ (I. 7), ett
inf.-reg:te, som bildades genom 1901 års
försvarsordning av Smålands grenad j ä
r-kår och Blekinge bataljon men på
grund av 1925 års försvarsordning fr. o. m.
1928 upphörde. Det var förlagt i Karlskrona;
enl. 1925 års försvarsordning är i stället
till fästningen förlagd en del av Kronobergs
reg:te. Litt.: H. Falk, »Kungl. Karlskrona
grenadjärreg:te 1902—1927» (1928). M. B-dt.
Karlskrona-Tidningen (Carlskrona
Wec-koblad), morgontidning i Karlskrona,
Sveriges äldsta landsortstidning. Första
numret av Carlscronas Wekoblad utkom
29 dec. 1753, och tidningen har sedermera
under något växlande titlar fortsatt, först
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
