Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsruhe - Karlsson, Karl Gustaf - Karlsson, Karl Henrik - Karlstad (landskommun och församling) - Karlstad (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Karlsson—Karlstad
428
(1860-talet), med naturhistoriska och
etnografiska samlingar, bibliotek och
myntkabinett. Skilt härifrån av en vacker park ligger
f. d. storhertigliga palatset (1890-talet), nu
säte för arbetsministeriet; ö. härom
mark-grevliga palatset (omkr. 1810). Det mot
1500-talets slut uppförda slottet Gottesaue med
sina fem torn, ö. om Durlacher Tor, står ännu
oförändrat. Från Festplatz med
utställnings-hallen och konserthuset, ung. mitt i staden,
till järnvägsstationen sträcker sig
Stadtgar-ten; i dess s. del zoologiska trädgården.
Tekniska högskolan, Fridericiana, grundad 1825,
är den äldsta tyska läroanstalten av detta
slag och hade 1,527 stud. 1926—27. I K.
finnas många musik-, konst- och
konsthant-verksskolor\ seismografiskt och
meteorologiskt observatorium.
K. är en betydande järnvägsknut.
Flyghamn anlades 1925. K:s flodhamn, i
stadsdelen Mühlburg (tidigare Maxau), anlades
1898—1901, förbindes med Rhen genom en
1,900 m lång kanal och omges av
industrikvarter. 1926 anlöptes K. av 4,236 fartyg
om 1,307,000 ton ankommande och 209,000
ton avgående gods. Industrien omfattar
lokomotiv, ugnar, tvål och parfymer,
symaskiner; bryggerier. Konsthantverket står högt
(majolika, möbler). — Litt.: F. von Weech,
»K., Geschichte der Stadt und ihrer
Verwalt-ung» (4 bd, 1895—1904); »Karlsruhe. Das
Buch der Stadt», utg. av O. Berendt (1926);
A. Valdenaire, »Friedrich Weinbrenner, sein
Leben und seine Bauten» (2:a uppl. 1926).
Karlsson, Karl Gustaf, politiker (1856
—1924). Blev tidigt faderlös och var från 8
till 16 års ålder barnhusbarn, ägnade sig
sedan åt handelsyrket och grundade 1890
firman Park & co. i Göteborg. K. var 1895—
1922 led. av stadsfullmäktige i Göteborg
(från 1919 ordf.). 1897—1911 representerade
han Göteborg som riksdagsman i Andra
kammaren och 1912—17 i Första kammaren. Han
gjorde sig i riksdagen snart bemärkt för sina
grundliga och sakrika inlägg. Utpräglad
frihandlare, tillhörde K. först Folkpartiet och
sedan Liberala samlingspartiet från dess
bildande (1900). K. tillhörde 1903—17
bevillningsutskottet (ordf. 1912—17). K:s motion
om sockerbeskattningens omläggning till
kon-sumtionsskatt ledde till 1905 års
riksdagsbeslut; hans motion om lagstadgad
butikstängningstid bifölls 1906. Han var 1906—
19 statens förlikningsman i arbetstvister inom
v. distriktet och led. av 1911—20 års stora
nykterhetskommitté. Gl.
Karlsson, Karl Henrik, historiker,
genealog (1856—1909). Blev fil. dr i Uppsala
1890, tjänstgjorde från 1885 i Kungl. bibi,
(amanuens från 1894) och från 1888 i
Riksarkivet. K. verkställde på offentligt uppdrag
1894—1900 i Vatikanarkivet i Rom
forskningar för svensk historia (se Medd. från
Riksarkivet, XXV, 1901). Han utgav register
(1910) till Svenskt Diplomatarium, 1—2, samt
två supplementband
(1903—04) till
diplo-matariets serie fr.
o. m. 1401. K. var
synnerligen
framstående medeltidsgenea-log. Hans stora
samling anteckningar om
svenska medeltida
frälseätter tillhör nu
Riddarhuset. I Sv.
Autografsällskapets Tidskr., i Hist. Tidskr.
och Personhist. Tidskr. skrev han värdefulla
släkthistoriska uppsatser. Han medarbetade
även i Nordisk Familjebok. Nekrolog (med
bibliogr.) i Personhist. Tidskr. 1909. (B.H-d.)
Karlstad, landskommun och församling i
Karlstads härad (se d. o. och kartan); 48,07
kvkm, 3,099 inv. (1929). Omfattar tre skilda
landområden kring staden K. samt Jäverön
m. m. i Vänern. 1,083 ha,r åker, 3,318 har
skogs-och hagmark. Inom K. ligga förstaden
Våx-näs (450 inv.) samt egendomarna Alster (se d.
o.), Jäverön och Rud. Ingår i K:s stads- och
landsförsamlingars pastorat i Karlstads stift,
Kils kontrakt. Socknen hette före staden K:s
grundläggning Tingvalla.
Karlstad, stapelstad i Värmlands län, säte
för landshövding och biskop, ligger vid
Klarälvens utlopp i Vänern. Areal (ökas årl. med
omkr. 3,5 har genom uppslamning från älven)
2,500 har (1929);
antalet bebyggda tomter
1,508 (1928), därav
914 inom
stadsplane-lagt område.
Tax.-värde å fast egendom
s. å. 74,787,000 kr.,
därav å
jordbruksfastighet 942,400 kr.,
statsegendom 4,774,900
kr., stadsegendom
6,046,300 kr. etc.
Tillgångar 31 dec. 1928
15,177,186,66 kr.,
skulder 13,233,119,18 kr.
20,369 inv. (1929).
Stadens centrala
delar ligga på den av
Klarälven omflutna
Tingvallaön; på fastlandet ligga de
betydande förstadsområdena Klara och Väster
Strand vid v. älvarmen samt Hagaborg m. fl.
vid ö. Bland offentliga byggnader (de flesta
i »Tingvallastaden») märkas domkyrkan,
uppf. 1724—30 av sachsaren Christian Haller,
biskopsgården, från mitten av 1600-talet,
rådhuset, allmänna läroverket, uppf. 1869
av Langlet, gamla gymnasiehuset, fullb.
1759 av C. J. Cronstedt, som bearbetat en
tidigare ritning av Hårleman, restaurerat
1928—29 för statsmedel (innehåller lokaler
för domkapitlet, läroverksbiblioteket och
biologiska museet), folkskoleseminariet, invigt
Karlstads vapen.
T silverfält en halv, blå
örn med röd näbb och
röda ben, flankerad av
tvenne röda torn.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
