Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstads-Tidningen - Karlstadt - Karlstadt (teolog, Andreas Bodenstein) - Karlsteen, Arvid - Karlstein - Karlsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Karlstadt—Karlsten
434
kvarstod t. o. m. 1884. Tidningen, vars namn då
ändrades till det nuv., utkom urspr. två ggr,
fr. o. m. 1895 tre och sedan 1929 sex ggr i
veckan. Medarbetare ha varit bl. a. G. Fröding,
1887—94, och 0. Stjerne, 1899—1912.
Huvudred. är sedan 1890 K. M. B. Hellberg (se d. o.).
Ka’rlstadt [-/tat]. 1. Se Karlova c. —
2. Dets. som K a r Ts b u r g (se d. o. 2).
Karlstadt (hette eg. Andreas
Bodenste in; tog sig namn efter födelsestaden, K.
nära Würzburg), tysk reformationsteolog
(omkr. 1480—1551). Efter studier i Erfurt
och Köln kom K. till Wittenberg, där hans
filosofiska lärarverksamhet snart skaffade
honom stort anseende. 1510 blev han teol. dr.
Hans offentliga disputation 1519 med Eck
i Leipzig bidrog att för honom definitivt
klargöra hans åskådnings oförenlighet med
den gamla kyrkoläran; sedan han 1520
blivit bannlyst på samma gång som Luther,
blev brytningen med Rom fullständig. Under
Luthers Wartburgstid tog K. i Wittenberg
ledningen av den reformatoriska rörelsen.
Han genomförde med rådets bifall en del
kyrkliga reformer (nattvardens utdelande
med bröd och vin, avskaffandet av hostians
upplyftande o. s. v.), vilka stötte på
motstånd och avskaffades, sedan oroligheter
utbrutit i Wittenberg och Luther 1522
återkommit. 1525 skrev Luther sin mot K. och
»svär-meandarna» riktade skrift »Wider die
himm-lischen Propheten». K. svarade med »Anzeig
etlicher Hauptartikel christlicher Lehre», den
för K:s åskådning mest belysande av hans
skrifter. K. kom 1530 till Zwingli i Schweiz
och blev 1534 predikant och prof, i Basel.
Han representerade en puritansk,
spiritualis-tisk typ, i viss mån föregångare till senare
reformerta samfundsbildningar av dylik art.
Biogr. av H. Barge (2 bd, 1905). G. A-n.
Karlsteen [-sten], Arvid,
medaljgravör (1647—1718). K.
lärde yrket hos
myntstämpel-gravören A. Planting i Avesta
och på Kungl. myntet i
Stockholm. 1668 reste han till
Paris, där han lärde vidare hos
den berömde Jean Varin, och
for därefter till London, där
J. Roettiers blev hans lärare.
K., som fått erbjudanden från
polska och brandenburgska
hoven, för vilka han utfört
utmärkta medaljer, kallades 1672
till Stockholm, där han kom
tjänst hos Abraham
Kock-Cronström samt blev
stämpel-gravör vid Myntet 1674. I
hård strid med tysken Anton
Meybusch lyckades K. några år
senare få befattningen som
kungl. medaljgravör. Hans
anseende som medaljporträttör
var stort både inom och utom
landet. Av hans bortåt hundra
Medalj över Karl XII av A. Karlsteen 1702.
medaljer äro många över kungl. personer.
Karl Xll-medaljen 1702 är ett mera
personligt arbete än hans föreg. kungapoi trätt,
vilka visa intryck av Varins antikiserande
stil. K., som var den förste mera betydande
svenskfödde medaljgravören, fick fr. o. m.
1696 lönetillägg, för att han skulle uppfostra
svenskar i gravörkonsten. Bland hans elever
märkas Raimund Faltz, som blev skickligare
än läraren, samt Bengt Richter och C. G.
Hartman. E.L-k.
Ka’rlstein [-/täin], tjeck. Karlüv Tyn el.
Karlstejn, borg i mellersta Böhmen, 23 km
s. v. om Prag på en 72 m hög kalkklippa vid
floden Berounka. Uppfördes 1348—56 av Karl
IV som förvaringsort för statsarkivet,
riks-klenoderna och helgonreliker; restaurerades
på 1800-talet och är nu statsegendom. I det
37 m höga huvudtornet ligger Heliga
kors-kapellet, den forna skattkammaren; dess
förgyllda väggar smyckas av 2,267
halvädelstenar och talrika målningar.
Karlsten. 1. Förutvarande fästning på
Marstrandsön strax v. om staden Marstrand.
1658 befalldes J. A:son Wärnschiöldh att
uppgöra plan till Marstrands befästande. I hast
byggdes omedelbart en träskans högst uppe
på berget ovanför staden, och norrmännens
anfall hösten 1659 kunde med lätthet till-
Karlstens fästning.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
