Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karst - Karsten, Christofer Christian - Karsten, George - Karsten, Hermann - Karsten, Ludvig - Karsten, Petter Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Karsten, Chr. Chr.—Karsten, P. A.
464
Dolin med bottenbetäckning av terra rossa.
Karst-området i Jugoslavien.
ett för vatten ogenomträngligt lager på ung.
samma nivå inom hela området hade stor
betydelse, men enighet härom har ej vunnits.
Stora områden på k. sakna ytligt avlopp; de
kallas polje (se d. o.). Likaledes finnas
sjöar, som endast periodiskt äro vattenfyllda
och sedan tömmas (se Z i r k n i t z s j ö n).
På karstområdena är jordbetäckningen
obetydlig, emedan den olösliga återstoden efter
kalkstenens upplösning, terra rossa, i
allm. lätt nog svämmas bort. — I Sverige
finnas inga karstbildningar av större
betydelse; smärre finnas dock t. ex. i Bjuråns
dalgång i n. v. Jämtland. På Öland finnas några
dylika längs mitten av s. alvaret, från
Vickleby söderut, samt på Gotland på
kalkplatåerna vid Visby och norrut, där man kan
iakttaga sprickor och »slukhål» i kalkytan,
som avleda ytvattnet; upplösningsfenomen på
ytan äro däremot sällsynta. I
kritbildning-arna i Skåne och angränsande landskap kan
man av upplösningsfenomenen iakttaga dels
grottor, ss. Balsbergs- och Barnakällagrottan,
dels jordfall och skorstenar men inga
karst-fenomen. — Litt.: E. de Martonne, »Traité
de géographie physique» (4:e uppl., del 2,
»Le relief du sol», 1926). K. A. G.
Karsten, Ch r i s to f er Christian,
operasångare (1756—1827). Blev 1772
anställd i kören vid Kungl. teatern och 1776
solist. Efter Operans indragning (1806) var
K. mycket anlitad
ora-toriesolist. Efter
sångscenens återupprättande (1810)
uppträdde han även enstaka
gånger i operor. K:s
röst var en malmfull,
klar tenorröst av
mycket stort omfång; han
vann t. o. m. särskild
berömmelse i en
basroll: Oedip i Sacchinis
opera. Av hans mest
ansedda roller märkas
f. ö. Azor i »Zemire och Azor», Christiern i
»Gustaf Vasa», Orfeus m. fl. Hans
före
drag och sceniska gestaltning prisas som
mästerliga. K. har med rätta kallats den
svenska sångscenens främste sångare under
gustavianska tidevarvet. Biogr. av J.
Flodmark i Teaterhist. Årsskr. 1914. T. N.
Karsten, George, tysk botanist (f. 1863),
prof, i Halle sedan 1909. Reste 1889 i
Nederländska Indien. Har bl. a. skrivit »Die
Man-grovevegetation im Malaiischen Archipel»
(1891) samt flera större arbeten om marint
fytoplankton. K. har utgivit »Lehrbuch der
Pharmakognosie» (1903; 3:e uppl. tills, m.
W. Benecke 1920) och medarbetar sedan 1903
(6:e uppl.) i den av E. Strasburger m. fl.
grundade »Lehrbuch der Botanik für Hochschulen»
(17 :e uppl. 1928). Tills, m. H. Schenck
påbörjade K. 1905 det stora bildverket
»Vege-tationsbilder». K. A.
Karsten, H e r m a n n, tysk botanist (1817
-—1908), blev 1848 docent och sedan e. o. prof,
i Berlin samt var 1868—72 prof, i Wien. Han
företog 1843—47 och 1848—56 resor i n.
Sydamerika och utgav flera arbeten om
Sydamerikas flora. Nämnas må även »Gesammelte
Beiträge zur Anatomie und Physiologie der
Pflanzen» (2 bd, 1865 och 1890) och »Deutsche
Flora» (1883; 2:a uppl. 1895). K. A.
»Tre barnhuvuden.» Målning av Ludvig Karsten.
Karsten, Ludvig, norsk målare (f. 1876).
Studerade i München, vistades två år i
Spanien och därpå i Paris, där han påverkades
av Matisse. Sedan 1907 har K. mestadels
varit bosatt i Köpenhamn. Han är en kraftfull
kolorist, i uttryckssättet besläktad med E.
Munch, som han tävlar med i färgens styrka
och överträffar i behandlingssättets
våldsamhet och explosiva energi. Representerad
i museer i Oslo (bl. a. en märklig parafras
över Riberas »Gravläggningen»), Köpenhamn
(»Kristus på korset», »Det blå köket») och
Stockholm (porträtt). G-g N.
Karsten, Petter Adolf, finländsk
botanist (1834—1917). Disputerade 1864 och
var 1864-—1908 lektor i botanik vid Mustiala
lantbruksinstitut. K. var en utmärkt kän-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
