Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karsten, Petter Adolf - Karsten, Sigfrid Rafael - Karsten, Tor (Torsten Evert) - Karstensen, Asger Kristian - Karsttrattar - Karstula - Karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Karsten, S. R.—Karta
466
nare av den nordiska svampfloran och utgav
bl. a. »Mycologia fennica» (4 bd, 1871—79).
Hans stora svanipsamling inköptes av
Helsingfors univ.
Karsten, Sigfrid Rafael, finländsk
sociolog (f. 1879), kusins son till P. A. K.
och bror till T. K. Blev 1907 docent i
jämförande religionsvetenskap och 1922 prof, i
praktisk filosofi vid Helsingfors univ. K.
har företagit flera forskningsresor bland
indianstammar i Sydamerika (1911—13, 1916—
19, 1928—29). Resultaten har han bl. a.
framlagt i de stora arbetena »Studies in
south american anthropology» (1920) och
»Ci-vilization of the south american indians»
(1925). Populära arbeten äro »Bland
indianer i Ekvadors urskogar» (2 bd, 1920—21)
och »Naturfolkens religion» (1923). H. E. P.
Karsten, Tor (Torsten Evert), finländsk
filolog (f. 1870), bror till S. R. K.
Disputerade 1895, blev 1897 docent i forngermanska
språk och 1908 i germansk filologi samt 1913
e. o. prof, i germanska språk vid
Helsingfors univ. 1903—13 var han kollega vid
Svenska reallyceum i Helsingfors. Bland
K:s arbeten märkas »Germanisch-finnische
Lehnwortstudien» (1915), ortnamnsstudierna
»Svensk bygd i Österbotten nu och fordom»
(2 bd, 1921—23) och hans populärt hållna
»Germanerna» (1925; tysk uppl. 1928). K.
har i flera uppsatser och föredrag framställt
en på lånords- och ortnamnsstudier
grundad teori om Finlandssvenskarnas
inflyttning söderifrån över Finska viken. H. E. P.
Karstensen, Asger Kristian, dansk
politiker (f. 1874). Blev student 1894 och
sedan tidningsman; var 1903—16
medarbetare i Nationaltidende. K. har varit en av
den moderata högerns ledande agitatorer och
var 1915 främste initiativtagaren till
bildandet av Konservativa folkpartiet. Som
folke-tingsmand 1918—20 hade han väsentlig del
i tillkomsten av 1920 års vallag. P. E-t.
Karsttrattar, geol., se K a r s t.
Ka’rstula, socken i Viitasaari härad, Vasa
län, Finland; 1,269 kvkm, 9,801 inv. (1928),
finsktalande. — Nära kyrkan i K., vid
Pää-järvi sjö, stod 21 aug. 1808 ett slag mellan
finländska trupper under major O. H. von
Fieandt och ryska under general Vlastov.
Fieandts trupper angrepos i ryggen, och han
gjorde stora förluster samt retirerade till
Lintulaks.
Karta (av lat. cha’rta, pappersblad; fr.
charte, it. ca’rta).
1. Urkund, författning; se C h a r t a.
2. Se Stämpelpapper.
3. Varje på mätning grundad bild av större
el. mindre del av jordytan. (Om
astronomiska kartor se Stjärnkarta, om
profilkarta se Kartprofil.)
Reliefkartan lämnar en plastisk bild i alla
tre dimensionerna; övriga k. äro plana och
framställa jordytan, först projicierad på
samma nivåyta, vanl. havsytan med dess
tänkta fortsättning under land,
horisontalprojektion, därefter denna yta
projicierad på ett plan förmedelst
geografisk projektion eller
kartprojektion. Därvid tillkomma projektion
s-ändringar (se Kartprojektion),
vilket utgör den plana k:s svaghet vid sidan
av globen, jordytans trogna avbild. En k:s
skala uttrycker storhetsförhållandet
mellan en längd på k. och motsv. sträcka på
jordytan. För mätning av längder, ytor,
vinklar m. m. finnas manga instrument, såsom
kurvimeter, polarplaniineter m. fl.
Med hänsyn till innehåll, ändamål, skala,
framställningssätt m. m. urskiljas olika slags
k., ss. världskarta, planiglob; landkarta,
sjökort; geometrisk, topografisk, politisk och
geografisk k.; språk-, religions-,
folkmängds-karta; ekonomisk, statistisk, närings-,
handels- och kommunikationskarta; analytisk,
syntetisk, fysisk, meteorologisk, magnetisk,
hydrografisk (djupkaita), oceanografisk,
geologisk k. (se Geologiska kartor);
etnografisk, växt- och djurgeografisk k.;
lantmäterikarta, teknisk k. (se t. ex. G r u vk a r t a);
historisk k.; skolkaita; plan- och höjdkarta.
Flera k. sammanföras ofta till en atlas.
Geometriska kallas k., som i stor
skala (minst omkr. 1: 10.000) återge en direkt
uppmätning av ett mindre område. Man kan
vid dessa bortse från jordens buktighet. Hit
räknas lantmäteri- och katasterkartor, vissa
kommunala k. (stadsplaner) o. dyl.
Topografiska k. återge terrängen och
förekomma i skalorna 1: 10.000—1: 500,000 (för
Sveriges officiella k. 1: 50.000, 1: 100.000,
1: 200,000 och 1: 400.000). De utarbetas genom
triangulering, höjdmätning och samarbetning
av geometriska k. I Sverige sammanställas
lantmäterikartor till en stomkarta
medelst efteråt inlagda triangelpunkter; i
utlandet användas alltmer på
sammanhängande triangulering grundade
katasterkartor (se Katasterkarta). Medelst
stomkarta åstadkommes även Sveriges
ekonomiska karta. Såsom översikt tjäna
generalkartor i skalorna 1 : 300,000—
1:1 mill. Geografiska k. utarbetas i
olika skalor efter tillgängliga källor, ss.
topografiska k., där sådana finnas,
vägmätning-ar, stödda av astronomiska ortsbestämningar,
fotografier (jfr Flygfotografi och F
o-tog r a mm e tr i), kartskisser, beskrivningar
m. m. Bland dylika k. märkas
Internationella världskartan och
Nordisk världsatlas (se dessa ord).
K:s utvecklingshistoria sammanfaller
hu-vudsakl. med geografiens. Numera äga alla
civiliserade länder kartverk för nymätning
och revidering av k. Om svenska kartverk se
d. o. och Generalstabens kartverk.
I Sverige intar även den fria kartverksamheten
en bemärkt plats, särskilt vid Generalstabens
litografiska anstalt och Kartografiska
institutet (se dessa ord). Se även K a r t b e-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
