Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartago - Kartamin - Kartaun el. Kartov - Kartbeteckningar - Kartell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Kartamin—Kartell
470
fynden, mynten (bild 8) äro i grekisk stil;
sarkofaglock med mänskliga gestalter äro
■delvis framstående hellenistiska konstverk.
Puniska minnesmärken (bild 6), delvis med
inskrifter, äro funna; vissa gå långt ned
i romersk tid. De väldiga cisternerna dels
vid havet, dels vid La Malga, strax v. om
Byrsa, torde härstamma från punisk tid men
vara utbyggda under romersk. Från den
romerska staden finnas betydande rester, en
am-fiteater, på vilken numera ett kapell åt
martyrerna Felicitas och Perpetua invigts,
teater, vattenledning, hus o. s. v. Från kristen
tid finnas rester av en basilika (bild 4) och
åtskilliga gravar. Litt.: O. Meltzer och U.
Kahr-stedt, »Geschichte der Karthager», I—III
(1879—1913); S. Gsell, »Histoire ancienne
de 1’Afrique du Nord», I—VI (1913—20).
Den arkeologiska litt. är splittrad;
sammanfattande behandling saknas. M. Pn N-n.
Kartamin, kem., se C a r t h a m u s.
Kartåu’n el. K a r t ö v, namn på kanon
av gammal typ; se Kanon, sp. 260.
Kartbeteckningar utgöras främst av
signaturer av olika slag, som på kartor i liten
skala ofta måste framställas i överdriven
storlek, vidare namn och siffror i olika stil,
storlek och färg samt ytfärger av stundom
graderad styrka; för höjdframställning
nyttjas förutom höjdsiffror höjdkurvor och
nivåfärger (höjdkarta), lutnings- och bergsstreck,
skuggning o. s. v. Samtliga kartbeteckningar
sammanföras för ett kartverk i en
teckenförklaring med modeller. Se vidare art.
Karta med plansch.
Karte’11 (fr. cartel, mlat. carte’llus,
pappersblad, av lat. cha/rta). 1. K. betecknade urspr.
stridsordningen vid en medeltida tornering,
sedermera utmaningsbrevet till en sådan.
Ordet har sedan fått en mängd olika
betydelser, såsom fejdbrev, fördrag mellan två
krigförande stater ang. krigsfångars
utlösning etc. — I politisk terminologi betecknar
k. tillfälliga förbindelser mellan olika partier,
särskilt under en valstrid (valkartell), t. ex.
det förbund, som slöts mellan de
regerings-vänliga partierna i Tyskland på 1880-talet,
och alliansen mellan borgerligt radikala och
socialdemokrater i Frankrike under
1900-talets första år. V. S-g.
2. (Nationalek.) En överenskommelse mellan
flera självständiga företagare inom samma
näringsgren i syfte att, genom inskränkning
eller fullständigt upphävande av deras
inbördes konkurrens, förskaffa var och en av dem
ett gynnsamt ekonomiskt resultat av hans
verksamhet. Kartellbildningarna ha
framväxt ur konkurrensen efter näringsfrihetens
genomförande och den snabba utvecklingen
inom produktions- och samfärdselstekniken.
— Kartellöverenskommelserna kunna vara av
mycket olika omfattning. I vissa fall
fastställas blott gemensamma regler ang. en del
försäljningsvillkor, ss. i fråga om rabatt och
kredit, eller det lägsta pris, till vilket
kar
tellmedlemmarna få avyttra sina produkter.
Det högsta pris, som medlemmarna få betala
vid inköp av råvaror o. a. produktionsmedel,
kan också fastställas och
kartellmedlemmarnas produktion därjämte eller ock enbart
begränsas. Där så lämpligen kunnat ske, har
avsättningsområdet fördelats mellan
producenterna. Särskilt vid internationella k. har
denna form vunnit tillämpning. Ofta har
utvecklingen lett till centralisation av
försäljningen av kartellmedlemmarnas produktion,
så att all försäljningskonkurrens upphävts.
Dessa gemensamma avsättningsorgan, vilka
ofta organiseras som självständiga a.-b., avses
särskilt med benämningen syndikat.
Kartellavtal ingås i allm. för viss tid eller med
rätt för envar av deltagarna att uppsäga
överenskommelsen. K. äro därför icke så
fasta och starka som trusterna, men stundom
blir kartellsammanslutningen första steget till
en trustbildning (se T r u s t).
Genom kartellsammanslutningarna k a n en
bättre anpassning av utbudet till efterfrågan
åvägabringas, varigenom priset på resp,
varor kan bli mindre fluktuerande och
överproduktion undvikas. K. kunna vidare nedbringa
resp, varors produktionskostnader genom att
reducera de utgifter, som varornas avsättning
under konkurrens medför (utgifterna för
handelsresande, reklam, oskäligt lång kredit,
onödiga frakter m. m.). Men å andra sidan
kunna k. missbruka den styrka, som
sammanslutningen skänker. Konsumenterna
kunna uppskörtas genom för höga pris, försäljare
av råvaror o. a. produktionsmedel, som en k.
behöver, genom för låga. De senare söka vanl.
skydda sig genom sammanslutning i sin
ordning, k. föder k.; konsumenterna ha svårare
att tillvarataga sina intressen. Är
vederbörande stat omgärdad av höga tullmurar, håller
k. ofta mycket höga pris i det egna landet
men säljer överskottet av sin i stor skala
drivna produktion till relativt låga pris i
utlandet (se Dumping). En ytterligare fara
av k. ligger däri, att genom konkurrensens
upphävande sporren till tekniskt
framåtskridande i avsevärd mån kan gå förlorad.
Kartellväsendets utveckling och k:s politik
måste av staten följas med uppmärksamhet.
I Sverige tillkom 1925 en lag om
undersökning ang. monopolistiska företag och
sammanslutningar. I flera fall lämnar makten
över tullsatserna ett kraftigt medel i statens
hand att hålla k. i schack.
Särskilt i Tyskland har kartellväsendet
vunnit stark utveckling. Den första egentliga
k. i modern tid lär ha bildats där 1862.
Alltifrån 1880-talet sköt rörelsen stark fart,
övriga länder, där den kraftigt utvecklats, äro
Österrike, Frankrike och Belgien samt även
Sverige. Litt.: »Kartelle» i »Handwörterbuch
der Staatswissenschaften», med där anförd
litt.; G. Cassel, »Kartell- och trustväsendet
från socialekonomisk synpunkt» (i Ekonom.
Tidskr. 1901); D. Davidson, »Koncentrerings-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
