Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karvstock - Karyatider - Karyofyllacéer - Karyokines - Karyolys - Karön - Kasan - Kasarer - Kasba - Kaschan - Kaschau - Kaschera - Kaschgar (zoologi) - Kaschgar (stad) - Kaschmir (Kashmirvävnad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Karvstock—Kascbmir
480
Bild 1. Karvstock för bysågen, sågslycka. Dalarna. I Nordiska museet.
Karvstock, räknesticka av trä, vanl. i form
av en fyrkantig stav eller pinne, på vilken
inskäras skåror eller hack för att markera
prestationer eller skulder. K. kan dels vara
enkel (bild 1), dels — för ömsesidiga räken-
Bild 2. Delad karvstock, använd vid kolleverans.
Småland. I Nordiska museet.
skaper — delad (bild 2), varvid parterna
behålla var sin del och kontroll därigenom
ernås vid uppgörelsen. Detta enkla
hjälpmedel i räkenskapsföringen hade i äldre tid
mycket stor användning såväl i Sverige som
i andra delar av världen. K. omtalas sålunda
under 1500 talet inom svenska
statsförvaltningen. Största användningen fick k. inom
byalagen; i all synnerhet ha enkla k. varit
vanliga i Dalarna, där de bl. a. nyttjades för
kontroll av byamännens användning av den
gemensamma sågen och kvarnen, av det
arbete envar hade att utföra till
gärdsgårdarnas underhåll, vid reparationer av kyrkbåten
o. s. v. På dessa k. hade varje byaman sitt
fält, inom vilket olika enheter markerades
med inskärningar. I Skåne motsvarades dessa
i viss mån av s. k. k n ä v 1 i n g a r, en knippa
av små k., en för varje byaman. På dem
antecknades olika böter med skåror, vilka vid
plikternas gäldande åter utplånades. Delade
k. brukades i stor utsträckning vid de gamla
bruken för kontroll av dagsverken,
kolleveranser o. s. v. — Mångenstädes i Europa
användas ännu k. av olika typer. I Sverige
nyttjas stundom särskilt delade k., så t. ex.
vid leverans av vedlaster från skutorna i
Stockholms hamn. Från k. såsom räknesticka
för årets dagar leder runstaven (se d. o.) sitt
ursprung; i princip är den även i sin
utvecklade form att betrakta som en k. G. Brg.
Karyatlder (grek. karya’tides), byggnk.,
draperade kvinnliga figurer, använda som
bärande delar, t. ex. av ett bjälklag, en
ge-sims el. dyl., i st. f. en pelare eller kolonn.
K. förekomma inom såväl den antika
(grekisk-romerska) konsten som renässansen och
barockstilen. I den senare användas de ofta
i möbelarkitekturen, t. ex. på sängar, skåp
Mangelbräde, ornerat i karvsnitt. Uppland, 1774. I Nordiska museet.
o. dyl. Berömda äro de sex härliga
kvinnofigurer, som uppbära taket över Erechtheions
sydhall på Akropolis i Aten (se A k r o p
o-1 i s, bild på plansch). Karyatid betyder
eg. »flicka från Karyai», en stad i n.
La-konien, där danser uppfördes vid en
Artemis-fest. K. framställas i kort dräkt med en
korgartad huvudbonad. (M. Pn N-n.)
Kaiyofyllacéer, se Nejlikväxter.
Karyokinès (av grek. ka’ryon, nöt, och
ki’nesis, rörelse), biol., se Cell, sp. 767—768.
Karyolys, anat., se K r o m a t o 1 y s.
Kaiön, se Ronneby.
Kasa’n, se K a z a n.
Kasärer, se K a z a r e r.
Ka’sba (arab. qa’saba), vanligt namn på
citadellet i befästa städer (se t. ex. Alger).
Kaschän, stad i v. Persien, n. om Ispahan;
30,000 inv. Är en vacker, välbyggd stad från
Harun-er-Raschids tid. Avyttrar
sidenvävnader, kopparvaror m. m.
Ka’schau, se K o s i c e.
Kaschèra (fr. cacher), dölja. — K a s c h
è-r a d, dold, obemärkt.
Kaschgär, zool., se Fårsläktet (och
bild 2).
Kaschgär, stad i kin. östturkestan, vid
Kaschgar-darja (el. Kyzyl-su, källflod till
Tarim), 1.304 m ö. h.; omkr. 70,000 inv.
(turkar, kineser). Är huvudort i ett oasdistrikt
(400.000 inv.) och har genom sitt läge vid
föreningen av passvägarna västerifrån till
Ak-su och Chotan från äldsta tider varit av
politisk och kommersiell betydelse. Gamla
K. n. om floden omgives av en hög lermur,
är trång och lågbyggd; stora moderna
affärshus ha tillkommit. Nya K. (kin. Han-cheng,
se d. o.) anlades av kineserna 1838 8 km
s. därom. Svenska missionsförbundet har
mis-sionsstationer i bägge städerna, i den förra
med läkaremission och tryckeri. K. har livlig
handel med Ryssland. Tillverkning av
guld-och silverprydnader. K. hade sin tidigare
glanstid under Jakub beg 1865—77.
Käschmir (Kash mi r vä v nad), mycket
fin och mjuk, treskaftad helylle
kypeitväv-nad, där de för kypert karakteristiska
snedränderna knappt äro märkbara. Kamgarn
brukas till såväl varp som inslag. K. är
vanl. enfärgad, har vacker glans och
nyttjas mycket till klänningar. K. var urspr.
namn på de de dyrbara schalar från Kashmir,
vilkas garn spanns av inre
ullfjunet på kashmirgeten.
De vävdes med en mängd
olikfärgade inslag, som
inplockades för hand till rika,
vackra mönster. »Äkta
schalar» äro mycket dyrbara. Ma-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
