Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartverk - Karun - Karungi - Karup - Karupån - Karusell - Karvakrol, Carvacrol - Karwar - Karwendel - Karvon - Karvonen, Juho Jaakko - Karvsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Karun—Karvsnitt
478
Bild 2. Karusell på Drottningholm 1785.
upprätta kartor, äro i Sverige Lantmäteriet,
Rikets allmänna kartverk, Sjökarteverket,
Sveriges geologiska undersökning och
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Karün, flod från Zagrosbergen i v.
Persien till Schatt el-arab; 700 km lång. Mottar
strax nedanför berglandet den vattenrika
Disful och är segelbar nedanför forsarna vid
Ahwaz.
Ka’rungi. 1. Se Karl Gustav. —
2. (Fi. Ka’runki.) Kommun och församling i
Uleåborgs län, Finland; 237 kvkm, 2,969 inv.
(1928), finsktalande. — 3. Station vid
Stambanan genom övre Norrland och bibanan K.—
övertorneå, Karl Gustavs socken,
Norrbottens län. Var före 1915 ändpunkt för denna
stambana och viktig gränsstation.
Karup, socknar, se Västra K arup och
östra Karup.
Karupån, se S k i v e å n.
Karuse’ll (fr. carrousel, it. carose’llo). 1.
Ringränning till häst el. i åkdon, i äldre tid
vanligt nöje vid de europeiska hoven. K.
utfördes i rik och ofta fantastisk kostymering
samt åtföljdes ofta av allegoriska upptåg.
Vid k., utförd till häst, skulle ryttaren med
lansen försöka träffa ett på en ställning
uppsatt föremål, t. ex. en ring. Ibland åkte man
också i släde eller vagn, varvid en dam höll
lansen, under det att hennes kavaljer skötte
tömmarna. — Ryttarspel av detta slag
omtalas f. ggn 842 vid Karl den skalliges
försoning med Ludvig den tyske. Under
medeltiden undanträngdes de av tornerspelen men
blevo senare åter vanliga. I Sverige
anordnades k. vid flera tillfällen under 1600-talet,
bl. a. 19 dec. 1672, då Karl XI:s tillträde till
regeringen firades med en dylik, vilken
beskrevs av Ehrenstrahl och efter hans
teckningar stacks i koppar på 63 blad (bild 1).
Dessa k. utspelades på den s. k. riddar- el.
rännarbanan på nuv. Hötorget i Stockholm.
Gustav III, som gärna själv uppträdde i k.,
gav vid flera tillfällen ytterst praktfulla
så
dana, vilka räckte i flera dagar (bild 2). Den
sista k. i Sverige skall ha hållits på
Drottningholm 1800. K. med begagnande av vagn
omtalas från Medevi brunn av Aurora
Kö-nigsmarck i ett brev 1682. — 2. Ett särskilt
för ungdom avsett nöje, bestående av åkning
i små vagnar, på bänkar, trähästar o. dyl.,
vilka äro fästa vid en roterande vertikal axel
och försättas i hastig rörelse kring denna.
Stundom förekommer som minne från äldre
tiders ringränning en tävlan att fånga en
invid k. upphängd ring. Detta slag av k. är
känt i Sverige från omkr. 1800. G. Brg.
Karvakröl, Carvacröl, en med karvon
närbesläktad terpenalkohol med angenäm
kryddlukt. K. stelnar vid 0° C.
Karwar [eng. uttal käcoä’o], stad på
västkusten av Främre Indien, landskapet Kanara;
omkr. 15,000 inv. Är huvudstad i North
Kanara district. God hamn. Före järnvägarnas
tillkomst betydande export av inlandets
vävnader.
Karwendel, berggrupp i N. Kalkalperna, i
österrik. Tyrolen och Bayern, mellan övre
Isar och Achensee. Högsta toppen är
Birk-karspitz, 2,756 m ö. h.; toppen K. når 2,538 m.
Karvön (lat. carvönum) el. K a r v ö 1,
beståndsdel i den flyktiga kumminoljan.
Ka’rvonen, Juho Jaakko, finländsk
läkare (f. 1863 2O/io ). K. disputerade 1898 och
blev efter att ha utgivit vetenskapliga
arbeten (särskilt om njursyfilis) e. o. prof, i
sy-filidologi och hudsjukdomar vid Helsingfors
univ. Han var 1917—20 generaldir. i
medicinalstyrelsen. 1893—1903 var han red. för
den finska läkarvetenskapliga tidskr.
Duo-decim. K. är sedan 1893 läkare vid livbolaget
Suomi och har behandlat dödsorsaker m. m.
i dess festskrift 1922. H. E. P.
Karvsnitt, en i trä med skärverktyg
åstadkommen ornamentik i geometriska former (se
bild sp. 479—480). Tekniken, som utövades
redan under forntiden, har efterbildats även i
metall. Se Ornamentik.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
