Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kashmirget - Kasmiri - Kasida - Kasimir - Kasimirsborg el. Mem - Kasino, Casion - Kasjuber - Kask - Kaskad - Kaskadbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485 Kashmirget—Kaskadbergen 4S6
Kashmirget [ka/-], se Getsläktet.
Käshmlrl, det inhemska språket i Kashmir,
talas av omkr. lx/4 mill. pers. Starkt påverkat
av sanskrit, har k. bevarat många
ålderdomliga drag. Det har eget alfabet och en
föga känd litteratur. Framför allt studerat
av G. A. Grierson (se d. o.).
Kaslda (arab, qasida), arabisk diktform,
vanlig särskilt i persiska litteraturen. K.
påminner om ghaselen (se d. o.) men är en lång
dikt, ett större ode. (P. L.)
Käsimir (po. Kazimierz), polska furstar och
konungar.
K. (I) Restaurator (1016—58) var vid
faderns, Mieszko II:s, död (1034) omyndig, och
styrelsen fördes av hans moder, Richezza,
systerdotter till kejsar Otto III, i alltför tysk
anda, varför både mor och son fördrevos. K.
återkom 1041, förvärvade 1054 större delen
av Schlesien, dock mot tribut till Böhmen,
återvann Masovien och gjorde sig förtjänt om
kristendomens befästande i Polen. — K. (II)
den rättvise (1138—94), son till Boleslav
III, blev 1177 storfurste av Krakau, företog
härtåg i Volynien och mot de hedniska
preussarna i n. ö.; han var en svag regent och höll
sig väl med kyrkan. — K. (III) den store
(1310—70), son till Vladislav Lokietek, avstod
1335 till Böhmen sina till detta land
skattskyldiga besittningar i Schlesien och förlorade
genom freden i Kalisz 1343 Pommerellen till
Tyska orden; däremot vann han 1340—66
större delen av ö. Galizien. Under sin långa
regeringstid (1333—70) arbetade K. främst
för Polens inre konsolidering och utveckling.
Han sökte kodifiera skiftande rättssedvänjor
till enhetliga lagar (statutet i Wiälica 1368),
skyddade bönderna mot adelns övergrepp,
inkallade tyska kolonister och lät judarna få en
fristad i Polen. K. byggde vägar, kyrkor,
städer o. s. v. och gynnade konst och vetenskap;
han lade 1364 grunden till univ. i Krakau.
Med K. utdog den gamla kungaätten. Po.
monogr. av J. K. Kochanowski (1900). — K.
(IV) Jagiellonczyk (1427-—92), yngre
son till Jagiello (se d. o.), blev 1440 storfurste
av Litauen och utsågs efter brodern Vladislavs
död (1444) till dennes efterträdare, men
stridigheter mellan polacker och litauer gjorde,
att K. först 1447 besteg Polens tron. Efter
krig mot Tyska orden 1454—66 erhöll K.
genom freden i Thorn 1466 Västpreussen och
Ermeland samt länshöghet över östpreussen.
Till Ryssland förlorade K. utan större
motstånd Litauens besittningar i n. ö., Pskov och
Novgorod; turkarna avskuro 1484 Polen från
Svarta havet. För sin medverkan i krigen
avtvang polska adeln K. betydande
privilegier. K. förde en vittsvävande dynastipolitik
och lyckades placera sin son Vladislav som
konung i Böhmen (1471) och Ungern (1490).
Po. monogr. om K. och hans tid av F. Papee
(1907). H.A-t.*
Kasimirsborg el. M e m, herrgård i Gamleby
socken, Kalmar län, i naturskönt läge vid
Gamlebyviken; 620 har, därav 110 har åker;
tax.-värde 265,400 kr. (1927). Tillhörde från
1600-talet till 1851 släkten Lewenhaupt.
Kasino, C a s i n o (dimin. av it. casa, hus),
offentlig förlustelselokal; spelbus; ett slags
enkelt kortspel.
Kasjüber, slavisk folkstam, till större
delen bosatt i »polska korridoren»,
vojevodska-pet Pomorze, delvis även i angränsande delar
av Pommern och fristaten Danzig. Antalet
uppges till omkr. 200,000, därav en del i
Amerika. K. synas ha invandrat till sitt nuv.
område efter folkvandringarna, lydde först
under pommerska (slaviska) småfurstar,
delvis under polsk länshöghet, 1308—1466 under
Tyska orden, 1466—1772 till större delen
under Polen och 1772—1920 under Preussen.
Sedan 1648 en stor del av Pommern avträtts
till Sverige, skrevo sig de svenska
konungarna t. o. m. 1720 »hertigar av Kassuben». —
Språket, kasjubiskan, är västslaviskt
och står nära polskan. Det bildar en
över-gångsled till den på 1700-talet utdöda
pola-biskan i Hannover. Dess västligaste dialekt,
slovinziskan, i tyska kretsen Stolp, torde
kunna betraktas som utdöd (grammatik,
textprov och ordbok av F. Lorentz, 1903, 1905
och 1908); i s. förtona de kasjubiska
dialekterna i polskan. De äldsta egentliga
språkproven föreligga i en med polska lånord
inmängd övers, av Luthers katekes m. m. 1643.
På 1800-talet sökte läkaren Florian C e
i-n o v a (1817—81) förgäves skapa ett
kasju-biskt litteraturspråk. Hans efterföljare ha
blott åstadkommit smärre folkskrifter och
diktsamlingar på olika dialekter. — Litt.: St.
Ramult, »Slownik jqzyka pomorskiego czyli
kaszubskiego» (ordbok, 1893); F. Lorentz,
»Geschichte der pomoranischen (kaschubischen}
Sprache» (1925) och »Geschichte der
Kaschu-ben» (1926). A. A-t.
Kask. 1. (Fr. casque.) Militärisk
huvudbonad av styvt läder, med skärm fram och
bak, av kupig form, upptill slutande i en pik
el. kam (liggare). K. infördes i svenska
armén i slutet av 1700-talet och finns nu vid
fotgardesreg:tena och Fortifikationen. Denna,
k. är mycket lik vissa svenska reg:tens hjälm
(se d. o. 1, bild 8). Brandmän bära k. Förr
ingick k. i polisuniformen. — 2. Dryck av
kaffe och brännvin (»kaffekask»).
Kaskad, mindre vattenfall; konstgjort
vattenfall i en park.
Kaskadbergen, Cascade range, bergskedja i
Stillahavszonen av Kordillererna, U. S. A.,
från 41°—49° n. br., 900 km. Genombrytas
av floden Columbia, som här bildar mäktiga,
fall, cascades; därav namnet, över
bergssockeln (1,200—2,400 m) höja sig
vulkantoppar, delvis ännu verksamma, såsom Mount.
Shasta (4,383 m), Mount Hood (3,440 m; med
ganska livlig fumarolverksamhet), Mount
Ta-coma el. Mount Rainier (4,391 m) m. fl. Bland
de talrika sjöarna märkes Crater lake (1,883;
m ö. h., 42° 58’ n. br.).
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
