Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarer - Katarina (helgonnamn) - 1. Katarina från Alexandria (helgon) - 2. Katarina Ulfsdotter (helgon) - 3. Katarina från Siena (helgon) - 4. Katarina från Genua (helgon) - 1. Katarina (d. 1252, svensk drottning) - 2. Katarina (d. 1450, svensk drottning) - 3. Katarina (1513—35, svensk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Katarina
516
att lära människorna vägen till frälsningen:
materiens övervinnande, försakelse av
jordiska ägodelar och njutningar. K:s
framträdande i Västerlandet sammanhängde trol. med
inflytande från Balkanhalvöns
paulicia-ner och bogomiler (se dessa ord), vilkas
läror infördes genom köpmän och studerande,
senare genom korstågen. Rörelsens hastiga
segertåg genom Europa berodde på katolska
kyrkans oförmåga att tillfredsställa folkets
religiösa behov, under det att k. föregingo i
allvar och världsförsakelse. Deras
bl-omst-ringstid inföll mot 1100-talets slut. I s.
Frankrike synas de ha bildat en fast
organiserad kyrka. Rörelsen bredde ut sig över
Spanien, Tyskland, Nederländerna, England o. s. v.
Man har beräknat, att omkr. år 1200 mer än
2/3 av Europas befolkning öppet eller hemligt
slutit sig till rörelsen. Kunskapen om k.
bygger nästan uteslutande på de katolska
motståndarnas, främst inkvisitorernas,
färglagda skildringar.
Rörelsen fick formen av ett flertal sekter
med olika namn och stundom rätt avvikande
utseende. I Italien kallades k. patarener
(väl efter stadsdelen Pataria i Milano), i en
del av Frankrike vävare (tisserands),
emedan särskilt denna yrkesklass anslöt sig till
den nya rörelsen, i s. Frankrike a 1 b i g e
n-s e r (se d. o.). Mycket utbredd var ock
beteckningen bulgari, en antydan om rörelsens
historiska utgångspunkt. Den präglades av
stark fiendskap mot den katolska hierarkien
och mot kyrkans helgon-, relik- och
sakramentväsen. I sin gudstjänst lade k.
huvudvikten vid predikan och bön. Fullkomlig
världsförsakelse ålåg blott några få, de
fullkomlige (perfecti); bland dem upptogs man
genom k:s enda sakrament, andedopet
(consolamentum; de närvarande perfecti
meddelade genom handpåläggning den Helige
ande). Bland perfecti märkas k:s
kringvandrande apostlar, rörelsens ledare. Den
stora massan, de troende (credentes), kunde
förbli i sina yrken och i katolska kyrkan
men skulle söka sin andliga vård hos
apostlarna.
I katolska kyrkans kamp mot k. föddes
inkvisitionen, som kulminerade i de grymma
albigenskorstågen. Lika mycket övervunnos
dock k. genom franciskanernas verksamhet,
som delvis kunde tillfredsställa befolkningens
religiösa behov. Först i början av 1300-talet
var all aktiv katarisk verksamhet kvävd i
Västerlandet. Spår av nymanikeismen träffas
ännu på Balkanhalvön och i Mindre Asien. —
Uttrycket k. nyttjades tidigt om avfällingar
från katolicismen i allm. Från Ity. Ketter
kommer sv. kättare.
Litt.: Ch. Schmidt, »Histoire et doctrine de
la secte des cathares ou albigeois» (2 bd, 1849;
alltjämt grundläggande); E. Broeckx, »Le
ca-tharisme» (1916; med bibliogr.); H. J.
Warner, »The albigensian heresy» (1922). Jfr litt.
till art. Inkvisition. (Hg Pl.)
Katarina (grek, ael’ katharina’, den alltid
rena), helgonnamn. Bland de många helgonen
med detta namn må nämnas följande.
1. K. f r å n A 1 e x a n d r i a, »martyren»,
en av de mest populära helgongestalterna.
Kring henne har en mängd legender samlats,
vilka förete alla de för en martyrhistoria
mest karakteristiska dragen: ett trosvittne,
som genom fängelselidanden vinner
anhängare, genom disputationer och underverk räddas
från döden men slutligen nås av denna,
bort-föres av änglar och sedermera blir föremål
för helgonkult. Det är ovisst om en historisk
kärna till legenderna finnes. De påminna
starkt om Dorotea- och Hypatialegenderna.
Enl. en uppgift var K:s dödsår 307. Hennes
dag är 25 nov. (el. 5 mars). — Litt.: J.
Paul-son, »Legenden om den heliga K. af
Alexand-ria» (i Tidskr. för Teologi, 1, 1891).
2. Katarina Ulfs dotter, se d. o.
3. K. från Siena (1347—80),
domini-kanordens stora kvinnliga helgon. Hon var
23:e barnet i en färgarfamilj i Siena och
upptogs 20-årig bland dominikanordens tertiarier.
K:s världsfrånvända liv under sträng askes,
hennes visioner och Kristusmystik, den
ytterst smärtsamma stigmatiseringen och
barmhärtighetsverken gåvo henne stort anseende
för helighet samt inflytande på det politiska
livet. Bl. a. torde påven Gregorius XI:s
återkomst från Avignon till Rom vara frukten
av hennes föreställningar. K. blev 1461
kanoniserad. Hennes dag är 30 april. Hennes
förnämsta skrift, »Libro della divina
dott-rina» (1378), en dialog mellan henne och
Gud, ger en värdefull inblick i
tidsförhållandena, vilkas lyten hon obarmhärtigt gisslar.
Hennes verk, »Opere della serafica -Santa
Ca-terina da Siena», utgåvos i 5 bd, 1707—26.
Tysk monogr. av H. Riesch (3:e uppl. 1915).
Jfr I. Collijn, »Birgittinska gestalter» (1929).
4. K. från Genua (1447—1510), av
adelssläkten Flisci (Fiesci) i Genua. Hon
kanoniserades av Clemens XII 1737
(minnesdag 22 mars) för sin välgörenhet och stränga
a,skes. Uppmärksammade blevo hennes
uppenbarelser om skärselden. Monogr. (på eng.) av
Fr. v. Hügel (2 bd, 1908). A. G-w.
Katarina, svenska drottningar.
1. K. (d. 1252), dotter till Sune Folkesson
och Helena, konung Sverker d. y:s dotter,
förmäldes 1244 med konung Erik Eriksson
och blev änka 1250.
2. K. (d. 1450 7/o), dotter till riddaren
Karl Ormsson (gumsehuvud), äktade 1438
riksföreståndaren Karl Knutsson och blev vid
hans tronbestigning 1448 krönt till drottning.
Av makarnas nio barn bortrycktes de flesta
i späd ålder; en dotter, Magdalena, blev g. m.
Ivar Axelsson (Tott), en annan, Birgitta, dog
som nunna i Vadstena kloster 1469. K. avled
i Stockholm och begrovs i Vadstena.
3. K., Gustav I:s första gemål (1513 24/o?
—3 5 23/b), dotter till hertig Magnus I av
Sachsen-Lauenburg och Katarina av Braun-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
