Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Katarina (1513—35, svensk drottning) - 4. Katarina (Stenbock, svensk drottning) - 5. Katarina Månsdotter (svensk drottning) - 6. Katarina (Jagellonica, svensk drottning) - 1. Katarina (svensk prinsessa) - 2. Katarina (1539—1610, svensk prinsessa) - 3. Katarina (1584—1638, svensk prinsessa) - 1. Katarina av Valois (engelsk drottning) - 2. Katarina av Aragonien (engelsk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Katarina
518
schweig-Wolfenbüttel. Efter misslyckade
frierier vid andra utländska hov öppnade konung
Gustav 1528 de underhandlingar om giftermål
med K., som tre år senare kröntes med
framgång: förlovningen ingicks i mars 1531, och
sedan K. genom en av Gustav utsänd
ambassad ledsagats till Sverige, firades bröllopet i
Stockholm 24 sept. s. å. I samband därmed
lär K. ha blivit krönt av ärkebiskop
Laurentius Petri. I äktenskapet föddes 1533 en son,
sedermera konung Erik XIV. Gängse
uppgifter, att K. var svårmodig till lynnet och att
inbördes slitningar fördystrade samlivet mella,n
makarna, sakna stöd i tillförlitliga källor.
Efter en kort sjukdom avled K. 1535 i
Stockholm; hon är begraven i Uppsala domkyrka.
Autentiskt porträtt saknas.
4. K. (K. Stenbock), Gustav I:s tredje
gemål (1535 22/??—1621 13/i2), dotter till
riksrådet Gustav Olovsson (Stenbock) till Torpa
och Brita Eriksdotter (Leijonhufvud). K:s
giftermål med konung
Gustav mötte
motstånd från kyrkligt
håll, emedan hon var
systerdotter till
dennes förra gemål,
Margareta Eriksdotter
(Leijonhufvud), vadan
äktenskapshinder
ansågs föreligga enl.
Mose lag; men
Gustav genomdrev sin
vilja trots
biskoparnas erinringar, och
bröllopet firades i Vadstena 22 aug. 1552.
Äktenskapet blev barnlöst. Vorden änka 29
sept. 1560, överlevde K. sin make i mer än
sextio år; hon avled på Strömsholm, som
ingick i hennes livgeding, och är begraven i
Uppsala domkyrka. G. C-n.
5. Se Karin Månsdotter.
6. K. (K. Jagellönica), Johan III:s
första gemål (1526 —83 16/9). Var dotter
till Sigismund I (av Jagiellonska ätten) av
Polen och Bona Sforza. Förslaget att K.
skulle äkta den 11 år yngre hertig Johan av
Sverige utgick från Polen. Då giftermålet
kom till stånd, i Vilna 4 (11?) okt. 1562, skedde
detta mot Erik XIV:s vilja. K. följde 1563
sin make i fångenskapen på Gripsholm, där
hon födde barnen Isabella (1564—66) och
Sigismund (se d. o.). Hennes tredje barn var
prinsessan Anna (se d. o.). K:s ädla karaktär
och uppoffrande kärlek gåvo henne stort
inflytande på Johan, även i kyrkligt
hänseende; själv var K. varmt katolsk. Erik
XIV:s underhandlingar med tsar Ivan IV om
att utlämna K. strandade genom Eriks fall
1568. K. blev drottning 1569. Den katolska
reaktionen sökte K:s medverkan att uttränga
protestantismen; med kardinal S. Hosius
brevväxlade K. Hon genomdrev, att
Sigismund fick katolsk uppfostran. K. begrovs
1584 i Uppsala domkyrka. Intet autentiskt
porträtt av K. finnes. Jfr E. S. Wester i
Nord. Tidskr. 1909. Fr. W-*
Katarina, svenska prinsessor.
1. K., Erik den heliges dotter, g. m. Nils
Blaka. Hade med honom dottern Kristina,
gift först med norske jarlen Håkon Galen,
sedan med Eskil Magnusson, lagman i
Västergötland.
2. K., Gustav I:s och Margareta
Leijon-hufvuds äldsta dotter (1539—1610), äktade 1
okt. 1559 greve Edzard II av Ostfriesland
och blev änka 1599.
3. K., dotter till Karl IX och Maria av
Pfalz (1584 10/n—1638 “/»). K. blev 1589
moderlös, uppfostrades på Gripsholm och från
1592 av faderns andra gemål, Kristina av
Holstein, till vilken
hon stod i gott
förhållande. K. var på
en gång kraftig och
mild samt klok;
hennes halvbror Gustav II
Adolf var varmt fäst
vid henne. K.
förmäldes 11 juni 1615 i
Stockholm med
pfalz-greven Johan
Kasi-mir. De vistades 1617
—22 i Tyskland,
sedan i Sverige, på
Ste
geborg. 1631—33 samt från 1636 var K.
upp-fostrarinna åt Gustav Adolfs dotter Kristina.
Jfr Ellen Fries, »Svenska kvinnor» (2:a uppl.*
utg. av S. Björklund 1920).
Katarina (eng. Catherine), engelska
drottningar. (Jfr A. Strickland, »Lives of
the-queens of England», 2 bd, 1840—48, och M..
Hume, »The wives of Henry VIII.», 1905.)
1. K. av Valois (1401—37), Henrik
V:s-gemål, dotter till konung Karl VI av
Frankrike och Isabella av Bayern. Hon fick redan.
1413 från Henrik V ett giftermålsanbud,
åtföljt av fordringar på avträdande till
England av flera franska provinser. Avslaget på
detta frieri togs till förevändning för Henrika
krigsförklaring. I enlighet med
fredsfördraget i Troyes (maj 1420) förmäldes K. (juni
s. å.) med Henrik och kröntes (febr. 1421) i
Westminster till engelsk drottning. Hon
födde honom en son (sedermera konung
Henrik VI), blev änka i aug. 1422 och gifte sig
några år därefter med en vid sonens
uppvaktning anställd fattig walesisk adelsman, Owen.
Tudor, med vilken hon fick tre söner,
däribland Edmund, earl av Richmond och fadert
till Henrik VII.
2. K. av Aragonien (1485—1536),
Hemrik VIII:s första gemål, dotter till Ferdinand
den katolske av Aragonien och Isabella av
Kastilien. Av politiska skäl inleddes redan
1488 förhandlingar om giftermål mellan henne
och Englands tronföljare, Artur, prins av
Wales. I nov. 1501 firades trolovning och.
bröllop dem emellan. Artur dog dock redan.
2 april 1502, och K. blev änka, utan att.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
