Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katekes, Katekismus - Katekespredikan (Katekesförklaring)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Katekespredikan
530
bygden. Därefter utgav han sina båda k.,
varvid lilla k. förelåg färdig i jan.—mars 1529.
Den stora k. utkom först 23 april s. å. Luthers
lilla k. blev en symbolisk bok och fick
ofantlig spridning inom den luterska
protestantismen. Den större k. har mera betydelse som
en teologisk framställning. Inom den
reformerta kyrkan har Heidelbergkatekesen ej
tillnärmelsevis spelat samma roll. Den är
snarast ett återgivande av Romarbrevets
innehåll. Emellertid har Luthers k. under tiden
förvanskats, ehuru man numera strävar att
ansluta sig till den ursprungliga texten
(Eisenachkonferensens förslag juni 1882).
Den äldre åsikten, att Luthers lilla k.
första gången översattes och utkom på
svenska 1572, kullkastades genom upptäckten av
1567 års uppl. Ingen tvekan råder om att
äldre upplagor funnits (jfr »Historisk-kritisk
utredning ang. Luthers lilla katekes», 1917,
i »Meddelanden från kungl. katekesnämnden»,
III). Vem den förste översättaren var vet
man ej, möjl. någon av reformatorerna. Olaus
Petri utgav tidigt läroböcker till folkets
nytta. Sedan dess ha otaliga katekesupplagor
sett dagen, och Herman Lundström sammanför
dessa i en mängd olika typer. Under
1600-talet torde Laurentius Paulinus Gothus’ k.
1631 ff. vara mest bekant. Swebilius’
texteditioner (den äldsta utg. 1689, ehuru ej
hans namn blivit utsatt) härskade under
1700-talet. Både hos P. Rudbeckius och O.
Swebilius framträda strävanden att låta den
svenska texten ansluta sig till originaltexten. Den
Lindblomska k., som utkom 1811, är en
reviderad uppl. av Swebilius’ katekes, men
missnöjet med denna föranledde kravet på en ny
redaktion. Efter katekeskommittén på
1850-talet (ingen åtgärd) åvägabragtes 1869 på
kyrkomötets begäran en ny bearbetning
(förslag 1872, 1877). Från detta arbete
härstammar 1878 års k., »Doktor Martin Luthers lilla
katekes med kort utveckling».
Då denna blev föremål för många
anmärkningar, utgåvos flera k. på enskilt initiativ
(särskilt har biskop G. Billings och rektor P.
Wingrens edition av 1878 års k. mycket
använts). Riksdagen 1903 anhöll att få dåv.
katekesutvecklingen ersatt med en ny. Sedan
kyrkomötet yttrat sig i ärendet och framhållit,
att Luthers lilla k. allt framgent borde bliva
underlaget för undervisningen i kristendom
men att utvecklingen av k. skulle ersättas
med en efter barnaåldern anpassad ny
handledning i den kristna tron, fick prof. F. A.
Johansson i uppdrag att utarbeta ett förslag
till k. Då han 1910 avlidit utan att ha
fullbordat sitt arbete, tillsattes 1911 den s. k.
katekesnämnden. Som ordf, i denna
fungerade biskop N. J. O. H. Lindström och efter
hans frånfälle dåv. prof. E. M. Billing.
Katekesnämnden har utgivit tre bd »Meddelanden»
1913—17. Dessutom föreligger ett fjärde bd,
innehållande i tre häften »Vår kristna tro»,
således ett självständigt förslag till lösande
Titelbladet till första originalupplagan av Luthers
stora katekes. Starkt förminskat.
av frågan. Kyrkomötet begärde 1918 hos K.
m:t revision av detta förslag, men denna
begäran har icke uppfyllts, och frågan om en
lämplig lärobok för skol- och
konfirmandundervisningen är därför alltjämt svävande.
Åtskilliga privata läroböcker ha visserligen
förordats av myndigheterna men ha knappast
nått allmännare spridning. Enl. den nya
un-dervisningsplanen för rikets folkskolor 1919
har Luthers lilla k. kommit till mycket ringa
användning (endast som en historisk urkund
till belysning av Luthers
kristendomsåskåd-ning och reformationens historia). Detta har
givetvis motiverats av det allmänna missnöjet
med katekesutanläsningen. Den strid om k.,
som f. n. pågår, har framför allt förklarats
därav, att k. är dogmatiskt inställd och
utvecklar ett föråldrat teologiskt system. Även
i själva användningen av k. har man
tillämpat en dogmatisk metod. Den djupaste
oppositionen mot k. har emellertid sin grund i
den moderna tidens rationalistiska
inställning. Församlingens behov av lärobok i den
kristna trosläran kan emellertid icke
förnekas. Fordran på att Luthers lilla k.
oinskränkt borde få användas i folkskolan har
höjts från flera olika håll, och särskilt har
den skolkamp i katekesfrågan
uppmärksammats, som förts av kontraktsprosten L. M.
Engström samt Bolstads församling i
Dalsland. I samband med 400-årsminnet av
Luthers lilla k. har värdet av detta religiösa
dokument ytterligare betonats. O. Hpl.
Katekespredikan (K a te k e s f ö r k 1 a r i n g)
återger innehållet i katekesen, alltså de tio
budorden, tron, Fader vår etc. Den
sammanhängde på sin tid med kravet på bikt men
torde än i dag vara en berättigad typ för den
kristna läroförkunnelsen. O. Hpl.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
