Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katatoni - Katatypi - Katavotrer - Katbuske - Katechu - Kateder - Katederblomma - Katedersocialism - Katedersocialister - Katedral, Katedralkyrka - Katedralglas - Katedralskola - Kategori - Kategorilära - Kategorisk - Kategoriskt imperativ - Katekes, Katekismus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Katatypi—Katekes
528
en motsträvighet, som kan stegras till
nä-ringsvägran, stumhet, orörlighet och ibland
även ta sig uttryck i aktivt motstånd. B
e-fallningsautomatism däremot
kännetecknas av att den sjuke utan hänsyn till
eget obehag eller smärta »automatiskt» följer
varje omgivningens uppmaning. Närstående
äro ekosymtomen, då den sjuke
meningslöst kopierar de rörelser, som göras
inför honom, eller eftersäger omgivningens
uttalanden. Bland katatona symtom märkas
vidare impulsivitet, det plötsliga
utförandet av omotiverade och därför
oberäkneliga handlingar, manerlighet,
förkonstlat och onaturligt utförande av handlingarna,
stereotypier, det eviga upprepandet av
samma handling, samma uttryck eller
bibehållandet av samma ställning, samt k a t
a-lepsi (se d. o.). Vid
stuportillstån-d e n kan den sjuke ligga stel och orörlig,
ehuru ofta fullt vaken, i månader och år.
Rörande angreppspunkten i hjärnan för de
sjukliga processer, som betinga k., vet man
intet med säkerhet, men man har på senare
tid trott sig ha skäl att anta, att de utlösas
i mellanhjärnan. K. kan uppträda vid olika
hjärnsjukdomar, vanligast vid dementia
prae-cox, inom vilken sjukdomsgrupp man
särskiljer en kataton form. Denna sjukdom leder
oftast till kroniska invaliditetstillstånd, ej
sällan utmärkta av andlig slöhet. K. har
dock ofta, framför allt i akuta fall, ett mera
gynnsamt förlopp, ehuru risken för recidiv
är betydande. V. W-rt.
Katatypi, ett av Ostwald och Gros 1902
uppfunnet förfarande för mångfaldigande av
fotografiska bilder medelst katalys.
Förfarandet har icke fått någon praktisk
användning. J. H-g.
Katavo’trer, nygrek, namn på sprickor i
kalkområden, genom vilka vattnet söker sig
underjordiskt avlopp. Jfr K a r s t.
Katbuske, bot., se Celastraceae.
Katechü, se K a t e k u.
Kateder, lärostol, talarstol, vanl. upphöjd
och försedd med bröstvärn.
Katederblomma, ofrivilligt komiskt
yttrande av en lärare (»från katedern»).
Katedersocialism, se
Katedersocialister och Socialism.
Katedersocialister kallades i Tyskland på
1870-talet och senare akademiska lärare i
nationalekonomi och statsvetenskap (se W a
g-n e r, A., och Schmoll er, G.), vilka
visserligen ej voro socialister men ansågos
arbeta socialisterna i händerna genom att från
katedern försvara sådana socialpolitiska
stats-ingrepp till förbättrande av arbetarklassens
ställning, som stredo mot ortodox
nationalekonomisk teori med dess tendens att
avhålla från statsingripanden och mot
vetenskaplig objektivitet. Katedersocialismen blev
ledande inom Verein für Sozialpolitik, och
riktningen har räknat representanter i flera
länder, utan att namnet där upptagits; det
har nu upphört att brukas även i Tyskland.
Litt.: H. B. Oppenheim, »Der
Katheder-Sozia-lismus» (1872); H. Géhrig, »Die Begründung
des Prinzips der Sozialreform» (1914).
Katedral, Katedralkyrka (av lat.
ca’-thedra, stol), domkyrka (sed. o.), biskopskyrka..
Katedralglas, ojämnt färgat glas, glatt på
den ena och matt på den andra sidan. K.,
som genomsläpper ett dämpat ljus, brukas
mycket till kyrkfönster.
Katedralskola, se Lä rd om s skol a.
Kategori (grek. kategori’a, egenskap,
predikat), begreppsfack, grundbegrepp, högsta
släktbegrepp, allmännare begrepp, under
vilket mera reala och begränsade begrepp fattas;
klass, vari flera föremål av samma
beskaffenhet kunna inordnas. Logiska
kategorier äro de allmännaste begrepp, som
framgå ur förståndets bearbetning av
erfaren-hetsinnehållet. Psykologiska
kategorier äro begrepp om allmänna psykologiska
verksamheter och tillstånd. Etiska
kategorier äro arter av värdebegrepp.
Kategorilära. 1. (Filos.) Läran om
kategorierna (se Kategori). — 2. (Språkv.)
Läran om de betydelsekategorier, som ett
språk äger. Om svenska språkets k. se Ad.
Noreen, »Vårt språk», V (1904 ff.).
Kategorisk (jfr Kategori), ovillkorlig,
bestämd, avgjort utsägande, ägande samma
noggrannhet som en kategori. —
Kategoriskt, kort och gott, oförtydbart. — Om
kategoriskt omdöme se Omdöme.
Kategoriskt imperativ, filos., se
Imperativ 1 och Kant, sp. 277—278.
Katekes, K a t e k i’s m u s (grek, katéchesis,
katechismo’s, förkunnande, undervisning, av
katechefn, förkunna, undervisa), enl.
ordalydelsen muntlig undervisning och fostran i den
kristna tron. Fr. o. m. reformationen kom
ordet att beteckna själva katekismusstoffet
och därmed den bok, i vilken detta
sammanfattades. I den gamla kyrkan kunde man
även med katekismus åsyfta de frågor, som
före dopet riktades till faddrarna. Luther
själv brukar 1526 i »Deutsche Messe» ordet
om den kyrkliga undervisning, som gavs
hedningarna. Den kateketiska undervisningen
utvidgades med biktväsendets införande och
kom att omfatta trons artiklar, Fader vår, de
tio budorden samt förteckning över
dödssynderna, vilka nödvändiggjorde kyrklig bot.
Emellertid reagerar Luther mot de tallösa
s. k. syndaregistren, efter vilka biktfadern
hade att utfråga biktbarnen, och
sammanfattar stoffet för sin undervisning i fem
huvudstycken: dekalogen, tron, Fader vår samt
dopets och altarets sakrament. Dessutom ingå
i hans lilla k. morgon- och aftonbön,
bordsbönerna och, som en nyhet, den s. k. h u
s-tavlan, tolv korta, av bibelspråk
sammansatta lärostycken, inskärpande lärares,
husfäders, husmödrars, barns, tjänstefolks m. fl:s
plikter. 1528 och i början av 1529 företog
Luther kyrkovisitationer på den sachsiska
lands
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
