Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katt, Tamkatt - Katt (sjöfart, militärt) - Kattarp - Kattbjörn - Kattdjur - Kattegatt - Kattenbusch, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Katt—Kattenbusch
542
flerstädes vara ringa och inskränker sig
huvudsakl. till någon råttjakt. Mer än de
flesta andra husdjur har k. förmått
bibehålla sina vilda instinkter opåverkade av
domesticeringen. Den kan därför också
lättare förvildas och blir då en svår fiende till
alla smärre djur. Även tama kattor, som få
ströva omkring fritt, återfå i regel sin
rovlystnad och blodtörst till stor skada
framför allt för alla småfåglar. K. har vanl. två
parningstider om året, dels slutet av febr.—■
början av mars, dels i början av juni.
Ungarna, 5—6 i varje kull, äro först blinda och
bli seende på nionde dagen. Täml. få
varie-teter av k. förekomma. De flesta växla blott
i fråga om färg och färgteckning, vilka
däremot variera i hög grad. Vissa raser
utmärkas av att svansen är kort eller helt saknas.
Mankatten (på ön Man) har
oproportionerligt höga bakben. Om angorakatt och
vildkatt se dessa ord. T. P.
Katt. 1. Eng. koltransportfartyg, vanl.
kallat koljare. — 2. Kort tågända med nio
smala snärtar, var och en försedd med tre
knutar, vilken begagnats på örlogsfartyg som
straffredskap. I eng. flottan brukades ända
till 1881 cat-o’-nine-tails, »niosvansad k.». —
3. Forntida belägringsmaskin, bestående av
ett högt trätorn, som på rullar sköts till
muren och varifrån en vindbrygga nedfälldes
på murkrönet som väg för de stormande
Kattarp, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på Hälsingborgsslätten, närmast v om
länsgränsen; 22,92 kvkm, 1,965 inv. (1929).
över slätten höjer sig i n. v. Svedbergs kulle
(60 m), därintill någon skog. 1,997 har åker,
100 har skogs- och hagmark. I K. ligga
Hasslarp (se d. o.) och stationssamhället
Kattarp (omkr. 400 inv.). Ingår i Välinge och
K:s pastorat, Lunds stift, Luggude n. kontr.
Kattbjörn, Ailürus fu’lgens, ett till
kroppsformen mårdliknande rovdjur, tillhör fam.
småbjörnar, Procyonidae. K. blir 60 cm lång,
vartill kommer en 50 cm lång svans. K.
finnes i Himalaja, är roströd och hämtar sin
föda huvudsakl. ur växtriket. T. P.
Kattdjur, Felidae, en fam. bland rovdjuren.
De utmärkas av kort, rundat huvud, kraftig
men smidig kropp, måttligt höga ben med på
framfötterna 5, på bakfötterna 4 från sidorna
hoptryckta, krökta, spetsiga klor, som kunna
dragas in i ett hudveck. Svansen är oftast
lång. Kindtänderna äro på vardera sidan i
överkäken 4, varav den sista är en liten
knöltand, i underkäken 3. Tarmkanalen är 3—4
gånger kroppslängden. K. utgöra en mycket
enhetlig grupp, där rovdjurstypen är starkt
utpräglad. Alla äro snabba, smidiga, kraftiga.
Av sinnena äro hörseln och synen bäst
utvecklade.- ögonen äro liksom i regel hos djur,
som äro i rörelse i skymningen eller nattetid,
stora och framåtriktade. K. äro utbredda
över hela världen och saknas blott i
Australien, på Antillerna och på Madagaskar. Fam.
omfattar tre släkten, k a 11 s 1 ä k t e t el. de
Nubisk katt, Felis ocreata.
egentliga kattorna (Felis), till vilka
de flesta k. höra, ss. katt, vildkatt, lejon,
tiger, puma, leopard, jaguar, serval (se dessa
ord), lo släkte t, Lynx (se Lodjur), och
det något avvikande gepardsläktet (se
d. o.), Acinonyx. T. P.
Ka’ttegatt, brett havssund mellan Jylland
och Sydsverige. K. begränsas i s. av danska
öarna och står i öppen vattenförbindelse med
Östersjön genom Öresund samt Stora och
Lilla Bält. I n. öppnar sig K. mot Skagerak,
där gränsen anses gå mellan Skagens udde
och Paternosterskären. Bredden är här 55
km, endast hälften mot längre söderut. I
n.—s. har K. en längd av 200 km. Arealen
beräknas till omkr. 20,000 kvkm. K:s kust
har på svenska sidan i n. skärgårdsutbildning
och smärre fjordar, längre söderut äro
Laholmsbukten och Skälderviken de största
in-buktningarna. Den danska kusten är längs
K. föga utbildad; s. om Skagen utbreder sig
den flacka Aajbækbukten samt n. om den stora
halvön Djursland Aalborg bugt. Ute i K.
ligga de Danmark tillhöriga öarna Læsö och
Anholt samt längst i s. den lilla Hesselö. K.
är ett grunt hav, vars största djup, 117 m,
uppmätts i en djupränna längs svenska kusten
(se karta vid art. D a n m a r k). På danska
sidan löper en om ock föga utpräglad ränna,
i n. kallad Læsörännan, med djup över 10 m.
— I K. inströmmar utmed bottnen salt
oceanvatten i Östersjön, och längs ytan söker sig
det mindre salta östersjövattnet norrut mot
världshavet. Tidvattnen äro i K. mycket
obetydliga med endast ett par dm amplitud. I
skiktet mellan de nämnda strömmarna med
olika salthalt ha dock konstaterats
vågrörelser (interna vågor) med upp till 4—5 m
amplitud, vilka tolkats som de verkliga
tidvat-tensvågorna. J. E.
Ka’ttenbusch, Ferdinand, tysk
protestantisk teolog (f. 1851), prof, i systematisk
teologi i Giessen 1878, i Göttingen 1904 och
i Halle 1907; avsked 1921. K. tillhörde
under sin ungdom och sin mannaålder den
ritschlska teologskolan men har på äldre
dagar, huvudsakl. på grund av fördjupade
Lutherstudier, avsevärt modifierat sin äldre
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
