Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattenbusch, Ferdinand - Kattfotsläktet - Kattfretten, Kattskunken - Kattfågeln - Kattgina - Kattguld och Kattsilver - Katthammarsvik - Kattlunds - Kattmusik - Kattmynta - Kattnäs - Kattostvisslare - Kattostväxter - Kattowitz - Kattrigg - Kattsilver - Kattskunken - Kattsläktet - Kattugglan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Kattfotsläktet—Kattugglan
544
ståndpunkt. Av K:s arbeten märkas »Luthers
Lehre vom unfreien Willen und von der
Prä-destination» (1875; 2:a uppl. 1905), »Das
apo-stolische Symbol» (2 bd, 1897—1900) och »Die
deutsche evangelische Theologie seit
Schleier-macher» (1924). G. A-n.
Kattfotsläktet, Antennaria, släkte bland de
korgblommiga växterna; vitludna, fleråriga
örter med rörformiga, enkönade blommor på
skilda stånd. Vanligast i Sverige är A. d/ioica
(Gnaphalium dioicum), som finns överallt på
torra backar. I fjälltrakterna växer
fjällkattfoten, A. alpina. Hanindivid äro hos
denna ytterst sällsynta, och äggcellen
utvecklar sig till växtämne utan befruktning (det
första noggrannare undersökta exemplet på
partenogenes hos fanerogamer). G. M-e.
Kattfretten, Kattskunken,
Bassari’s-cus (Ba’ssaris) astütus, ett rovdjur, tillhörande
fam. småbjörnar, Procyonidae. Kroppsformen
liknar rävens, men färgen är ovan brungrå,
under gulvit. Längden uppgår till 1 m (därav
svansen 40 cm). K. lever i ihåliga träd o. dyl.,
helst nära människoboningar, och
förekommer i s. och v. Nordamerika. Den anställer
ofta härjningar i hönsgårdarna och hålles
stundom tam som råttfångare. T. P.
Kattfågeln, Galeosco’ptes caroline’nsis, en
traststor fågel, tillhörande fam. sångare av
ordn. tättingar. Fjäderdräkten är skiffergrå.
Den förekommer i ö. Nordamerika, men under
flyttningarna förirrade exemplar ha även
kommit till Europa. Hålles som burfågel. T. P.
Kattgina, grov gina (se Block 3), varmed
ett ankare hissas upp till ankardäverten eller
kranbalken, innan det upplägges.
Kattguld och Kattsilver, ännu ofta
använda, åldriga allmogebenämningar på
gult el. brunt, resp, silvervitt glänsande fjäll
av glimmer. N. Zn.
Katthammarsvik, lanthamn på Gotlands
östkust, östergarns socken; kajdjup 3—4 m.
Kattlunds, se Gotland, bild 25, och
Grötlingbo.
Kattmusik, oljud (skrål och hamrande på
metallbleck o. s. v.) utanför en misshaglig
persons fönster.
Kattmynta, Népeta, artrikt växtsläkte av
fam. Labiatae, i Gamla världens tempererade
delar, har rörformigt, femtandat blomfoder
och platt el. konkav kronöverläpp. I Sverige,
upp till Värmland och Uppland, finns N.
cata-ria, en omkr. 75 cm hög, flerårig ört med
hjärtlika, på undersidan gråludna blad och
små, vita blommor. För sin aromatiska lukt
skall den vara omtyckt av kattor. Den
blåblommiga N. macrantha m. fl. odlas i
trädgårdar. G. M-e.
Kattnäs, socken i Södermanlands län, Daga
härad, n. om Gnesta; 23,86 kvkm, 267 inv.
(1929). Omfattar det odlade näset mellan
Storsjön, Frösjön och Klemmingen samt bergig
skogsmark ö. därom. 605 har åker, 793 har
skogs- och hagmark. Ingår i Frustuna och K.
pastorat i Strängnäs stift, Daga kontrakt.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Kattostvisslare, zool., se Dagfjärilar
och Hesperidae.
Kattostväxter, M alväceae, familj bland
kori-petalerna, igenkänd på att ståndarna genom
klyvning äro talrika, med mer el. mindre högt
sammanvuxna strängar och enrummiga (halva)
knappar. Blommorna äro oftast försedda med
ytterfoder, kronbladen vid basen
sammanvuxna och i knoppen vridna. Fruktbladen sitta
vanl. i en krets. Hit höra omkr. 900 arter,
örter, buskar el. träd, de flesta hemma i
varma el. varmt tempererade länder.
Vilt i Sverige är endast
kattostsläktet, Malva (se d. o.). Lavatera har
sambla-digt, treflikigt ytterfoder. Den högvuxna,
fleråriga L. thuringiaca (poppelros, vild
stockros) har odlats och träffas förvildad.
De enåriga, stor-, vanl. rödblommiga L.
tri-mestris (från Sydeuropa) och Malope trifida
(med stora, hjärtlika ytterfoderblad; från
n. Afrika) odlas som prydnadsväxter. Om
Althaea se d. o.
Brasilianska, högvuxna arter av släktet
Abutilon (se d. o.) odlas ofta i boningsrum
och växthus. Eibiscus (av avd. Gossypieae)
har flerbladigt ytterfoder och frön utan hår.
II. rosa sinensis (sannolikt från
Molucker-na), en buske med stora, röda, vanl. fyllda
blommor, odlas allmänt i tropiska länder, i
Sverige i växthus. Omtyckta prydnadsväxter äro
även t. ex. den enåriga, gulblommiga II. trionum
(från Sydeuropa) på kalljord och den
buskar-tade II. syriacus (från Orienten) i växthus. II.
cannabinus (från Indien) odlas som
spånads-växt mångenstädes i tropiska länder (g am
bohampa). De femkantiga, om gurkor
erinrande frukterna av II. (Abelmoschus) esculentus
(sannolikt från Ostindien), o k r a, g a m b o,
q u i a b o, ätas kokade som omogna. — Om
Gossypium seBomullsväxt. G. M-e.
Ka’ttowitz, se Katowice.
Kattrigg (eng. catrig) el. U n a r i g g, rigg
med ett bomsegel utan försegel.
Kattsilver, se Kattguld.
Kattskunken, zool., se Kattfretten.
Kattsläktet, Félis, tillhör fam. kattdjur av
ordn. rovdjur. Till k. hörande arter avvika
från övriga kattdjur genom att de sakna
öron-tofs, varjämte svansen är täml. lång. K.
omfattar det stora flertalet kattdjur (se
vidare d. o.). T. P.
Kattugglan, Sy’rnium (Strix) alüco, tillhör
fam. ugglor av de blåkråkartade fåglarna,
Coraciiformes. Den är spräcklig i brunt, grått,
gult och vitt. Ögonfjäder kretsen är grå med
små, mörka fläckar. K., som är 35 cm lång,
är den allmännaste ugglan i Sverige och
förekommer upp till Jämtland. Den är mycket
ljusskygg och börjar först vid mörkrets
inbrott söka sin föda, som utgöres av små
gna-gare, undantagsvis även av insekter och
småfåglar. Flykten är på grund av den mjuka
fjäderdräkten ljudlös. K. häckar i ihåliga träd,
stundom även i gamla kråkbon. Stannfågel.
För människan är k. övervägande nyttig. T.P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
