Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kauffmann, Vilhelm Frederik Ludvig - Kaufmann, Karl Maria, markis di San Callisto - Kaufmann, Walter - Kauhajoki - Kauhava - Kaukas - Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Kaufmann—Kaukasien
548
högern och moderata vänstern om ett annat
förslag, som blev lag 1880. P. E-t.
KäuTmann, K a r 1 M a r i a, markis d i S a n
C a 11 i s t o, tysk arkeolog (f. 1872), katolsk
prelat 1899, prof. 1919. K., vars
vetenskapliga forskningar omfatta gammalkristen
arkeologi, har särskilt gjort sig känd genom den
märkliga upptäckten 1905 av den helige
Menas’ (se d. o.) grav och gravkyrka i Libyska
öknen s. v. om Alexandria. Resultaten av sina
grävningar vid kyrkan och den däromkring
under 400—600-talet uppvuxna staden har K.
framlagt bl. a. i monumentalverket »Die
Me-nasstadt», I (1910), och i det populära arbetet
»Die heilige Stadt der Wüste» (1918). K. har
även skrivit »Handbuch der christlichen
Ar-chäologie» (1905; flera uppl.). B.Th.
KåuTmann, Walter, tysk fysiker (f.
1871). Blev 1894 fil. dr i München och 1903
prof, i Bonn samt är sedan 1908 prof, i
Königsberg. K. har utfört grundläggande
undersökningar över elektronens rörelse i
magnetiska och elektriska fält, varvid han
bl. a. funnit, att elektronens massa ökas med
hastigheten. J. T.
Käu’hajoki, socken i Vasa län, Finland,
kring övre Kyro älv; 15,941 inv. (1928),
finskspråkig. Vid K. besegrade v. Döbeln med 2:a
brigaden 10 aug. 1808 en rysk styrka under
general Usjakov. Ett minnesmärke restes
1917.
Käu’hava, socken i Vasa län, Finland; 9,735
inv. (1928), finskspråkig. Känd för sin
tillverkning av slidknivar.
Kåu’kas, industrikoncern i Finland,
bestående av a.-b. K. fabrik (aktiekap. 18 mill.
fmk) samt tre dotterbolag. Huvudbolaget
äger sulfitfabrik i Lappvesi (produktion 25,000
ton), sulfatfabrik i Joutseno (produktion
13,500 ton, varav en avsevärd del exporteras
som råmaterial för konstsilke),
trådrullsfa-brik (produktion 1 mill. gross) och
faner-fabrik (produktion 18,000 kvm). Av
dotterbolagen idkar a.-b. T. & J. Salvesen
(aktiekap. 18 mill. fmk) sågverksrörelse (Lauritsala
såg; produktion 27,000 stds), Kaltimon
puu-hiorno Osakeyhtiö (= Kaltimo träsliperi a.-b.;
aktiekap. 2,4 mill. fmk) sågverksrörelse
(produktion 5,000 stds) och papptillverkning
(produktion 2,500 ton) i Eno socken, medan
Osakeyhtiö Gustaf Cederberg & co. (aktiekap. 12
mill. fmk) numera huvudsaki. utgör ett
skogs-fastighetsbolag. Koncernen äger 200,000 har
skogsmark och är sålunda en av Finlands
största jordägare. O. Brn.
Kaukasien, området mellan Kaspiska och
Svarta haven, i n. begränsat av
Manytj-sänkan, i s. av gränsen mellan Ryssland och
Turkiet-Persien. Var förr ett ryskt
general-guvernement, omfattande Ciskaukasien,
n. om Kaukasus’ huvudkam, samt T r a n
s-kaukasien, s. om denna. F. n. är
Trans-kaukasien uppdelat på de tre socialistiska
sovjetrepublikerna Armenien, A s e r b e i
d-j a n och Georgien jämte en del smärre
autonoma republiker (Abchasien m. fl.); Cis
kaukasien ingår till större delen i det ryska
Nordkaukasiska området; i ö. bildar det den
autonoma sovjetrepubliken Dagestan.
Särskilt bergstrakterna äro uppdelade på ett
stort antal smärre, mer el. mindre autonoma
områden. — Topografiskt utgöres K. av
bergskedjan Kaukasus (se d. o.); n. därom utbreder
sig ett stäppland, som sänker sig ned till
Manytjsänkan med dess träsk- och
sumpmarker. I söder skiljes Kaukasus genom
Kuras och Rions bördiga dalgångar från
Arme-niska höglandet. — K., enda landbryggan
mellan Europa och Främre Asien, har av ålder
varit ett omstritt genomgångsland. Utom
kustvägarna gå över Kaukasus flera höga
passövergångar, nu genomdragna av
militärvägar, ss. Darjalpasset (2.345 m),
Mamison-passet (2,825 m) och Kluchorpasset (2,816 m).
Blott Darjalpasset är farbart under vintern.
K. är uppfyllt av folkrester med de mest
olika språk och härstamning. Några ha
inflyttat i relativt sen tid, andra ha bott här
i årtusenden och, isolerade i otillgängliga
bergstrakter, bibehållit sin säregna, stundom
primitiva kultur. De egentliga
Kaukasusfol-ken har man, företrädesvis på språkliga
grunder (jfr Kaukasiska språk), plägat
uppdela i fyra grupper: a) georgier el.
karth-veler, mingrelier, merier m. fl., s. om
Kaukasus’ huvudkam; b) tjerkesser och abchaser,
n. om huvudkammen; c) lesgier och tjetjener
m. fl., även i n.; d) osseter, tater m. fl., på
ömse sidor om huvudkammens mellersta del,
av iranskt ursprung. Dessutom bo här
slaviska folk (ryssar, ukrainer, polacker m. fl.),
armenier, kurder, perser, judar och flera
turko-tatariska folk (ss. tatarer, turkar, nogaier
m. fl.). Somliga tillhöra den grekisk-ortodoxa
kyrkan, andra denna närstående sekter, andra
åter äro muhammedaner. O. Sjn.
Historia (och förhistoria). K. uppvisar spår
av mänsklig bebyggelse redan under äldre
stenåldern. Stendösar (dolmens), väl delvis
från yngre stenåldern, äro ej sällsynta. Täml.
väl kända äro K:s bronsålder och äldre
järnålder (gravfält vid Kuban, Kazbek o. s. v.).
Samtavrogravfältet 20 km n. om Tiflis
sträcker sig flera årh. in i tiden e. Kr. och
uppvisar bl. a. glaskärl av romerska typer. På
600- och 700-talet f. Kr. spåras assyriskt
inflytande (kilskrift). Grekiska sjöfarande
framträngde tidigt till Svarta havets
avlägsnaste kuster och grundläde vid floden Rions
mynning kolonien Dioskurias. S. delen av
K. erövrades av perserna. Närmare kända
blevo Kaukasusländerna först då konung
Mithridates (l:a årh. f. Kr.) kuvade där
boende folk ända till bergets fot och längs
Svarta havets kust framträngde till sundet
vid Kertj. Hans krig i dessa trakter
beskrivas av flera grekiska historieskrivare, bl. a.
Strabon. Romarnas förbindelser med
armenierna samt med de kring Azovska sjön
härskande (bosporanska) konungarna, gjorde dem
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
