Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavispråket - Kavitet - Kavitetsdjur - Kavlesläktet - Kavli, Arne Texnes - Kavlås - Kavvadias, Panagiotes - Kaye-Smith, Sheila - Kayser, Emanuel - Kayser, Heinrich - Kazaker - Kazakstan - Kazan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Kavitet—Kazan
566
språket», det på rent litterär väg uppkomna,
aldrig talade språk, varpå javanernas äldsta
litteratur är skriven. Indiska kolonister på
Java och närliggande öar medförde dit det
litterärt högtstående sanskrit, som rent
mekaniskt sammankopplades med fornjavanskan
på öarna. Härur uppkom ett nytt språk, mest
bestående av rena sanskritord, vilka böjdes
som javanska och brukades efter javansk
syntax. På k. avfattades en stor litteratur, mest
omtolkningar av indiska verk. K. F. J.*
Kavitèt, urholkning, ihålighet.
Kavitetsdjur och hit hänvisade ord, zool.,
se Celenterater.
Kavlesläktet, Alopecürus, hör till gräsen
och står nära timotejen men avviker från
denna genom att den axlika vippan är len
(ej sträv) och genom borstbärande yttre
blomfjäll. Fem svenska arter. Vanligast är
ängskavlen, A. pratensis, som är
flerårig, har omkr. meterhögt, rakt strå och
växer på fuktig gräsmark. Är ett värdefullt
fodergräs och brukas därför i vallar. K ä r
r-k a v 1 e n, A. geniculatus, är lågvuxen, vanl.
enårig, med knäböjt strå och växer på
stränder, i kärr och dyl. G. M-e.
Kavli, Arne Texnes, norsk målare (f.
1878). Studerade i Antwerpen, Köpenhamn
och Paris, är bosatt i Oslo och har
huvudsakligen målat unga kvinnor, blomsterstycken,
stämningar och interiörer i delikata, ljusa
färger och impressionistisk teknik. G-g N.
Kavlås, gods, omfattande större delen av
Hömbs socken, Skaraborgs län, och
underlydande i Kungslena, Acklinga, Varvs och
Ljunghems socknar; omkr. 3,000 har, därav omkr.
1,000 har åker; tax.-värde 1,070.000 kr. (1927).
Mejeri, kvarn, ångsåg. Huvudgården 7 km
n. v. om Tidaholm. Nämnes i slutet av
1300-talet, ägdes på 1500-talet av släkten Natt
och Dag och har sedan 1700-talet ärvts inom
friherrliga ätten von Essen.
Huvudbyggnaden uppfördes 1750—70.
Kavvadi’as, Panagiotes, grekisk
arkeolog (1850—1928), generaldir. för
nationalmuseet i Aten 1885—1909. K. var framstående
organisatör och utgivare. Under hans ledning
byggdes nationalmuseet i Aten. Han ledde
bl. a. utgrävningarna i Asklepios’ helgedom i
Epidauros, på Akropolis (se d. o.) i Aten m. fl.
och upprättade den ledande arkeologiska
grekiska tidskr. Ephemeris Archaiologike.
Kaye-Smith [kéi-smip], S h e i 1 a, engelsk
författarinna (f. omkr. 1887). Debuterade 1908
med »A tramping methodist», som följts av
flera romaner (bl. a. »Sussex gorse», 1916,
»Little England», 1918, »Tamarisk town»,
1919, »Green apple harvest», 1920, etc.), i
vilka hon framför allt skildrat Sussex och
dess befolkning. Hardy är hennes förebild.
Kayser [kåFzer], Emanuel, tysk geolog
av tysk-baltisk släkt (1845—1928), bror till
fysikern H. K. Var 1885—1917 prof, i geologi
vid univ. i Marburg samt 1871—1915
vetenskaplig medarbetare vid Preussens geologiska
undersökning. K:s vetenskapliga arbeten ha
särskilt behandlat n. v. Tysklands paleozoiska
bildningar, framför allt devon. Hans
läroböcker, säkerligen de f. n. mest använda i
geologi på ty. språket, utmärka sig för
klarhet, reda och vederhäftighet. K. A. G.
Kayser [kaPzar], Heinrich, tysk fysiker
(f. 1853), bror till E. K., prof, i Bonn 1894—
1920. Han är framstående specialist inom
spektroskopien och har utgivit en berömd
handbok i detta ämne (7 bd, 1900—24). J. T.
Kazäker, se Kirgiser.
Kazaksta’n, autonom republik i
Sovjetryss-land; 2,960,016 kvkm, 6,491,700 inv. (1926).
Omfattar öken- och stäpplandskapen ö. om
Kaspiska havet och nedre Volga, till
Tien-shan och Altaj i ö. Huvudstad: Alma Ata
(Verny). Området utbreder sig i s. kring
Aral-sjön och Balkasch, är i ö. bergland (Ala-tau,
Tarbagataj m. fl.), i sin mellersta del
upptaget av avloppslösa sjöar, smärre höjder,
ut-greningar från Ural och Altaj; i n. höra
floderna Tobol, Isjim och Irtysj till Obs
flodsystem. Av invånarna äro omkr. 56 %
kaza-ker, 18 % ryssar och 13 % ukrainare; resten
utgöres av ösbeger, turkar, tatarer,
karakal-paker och tyskar. Jordbruket har betydelse
endast i vissa delar, på gränsområdena i n.
och där floderna i s. utnyttjats till
konstbevattning. Odlade jorden utgjorde 1926 4,2
mill. har (nuv. Kirgisistan inräknat).
Boskapsskötseln är huvudnäring. Kvarn- och
läderindustri. Salt ur stäppsjöarna och
Kara-bugasbukten (glaubersalt); i övrigt guld,
koppar, bly, zink, bergolja och stenkol (Altaj,
Kirgisstäppen). — Republiken K. bildades
1920 och kallades till 1925 Kirgisistan,
förstorades 1924 men har åter minskats genom
frånskiljande 1927 av nuv. Kirgisistan (se d. o.).
Kazan [-za’nj], huvudstad i ry.
Tatarrepubliken, vid den segelbara Kazanka, 5 km
ovanför dess inflöde i Volga; 170,023 inv. (1926),
därav ung. tatarer. K. är byggt på sju
kullar. Tatarerna bo i två, från den övriga staden
helt och hållet avskilda förstäder, där moskéer
och minareter ännu bära vittne om den gångna
tid, då K. var islams östeuropeiska
medelpunkt. Den av ryssar bebodda staden är
ganska regelbundet byggd och äger många
kyrkor. K. var under 1500-talet en utgångspunkt
för dessa trakters kristnande. Säte för ett
univ., grundat 1804 (i funktion 1814), med
2,088 stud. 1927. K. är en viktig
handels-och trafikort, ligger vid järnväg och är
av stor betydelse för flodfarten på Volga
och Kama (inflyter i Volga strax nedom
K.). Sedan äldre tid fortlever i K.
saffian-beredning; senare ha tillkommit tvål- och
ljusfabrikation, textilindustri och hemslöjd,
och i senaste tid ha järngjuterier och
maskinfabriker vuxit upp.
Det nuv. K. grundades på 1400-talet, några
mil s. v. om ett äldre K., och blev huvudstad
i kanatet K., vilket definitivt erövrades av
Ivan den förskräcklige. 1774 förstördes
sta
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
