Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavalleri - Kavallerifördelning - Kavalleriinspektör - Kavanagh, Julia - Kavarot - Kavass - Kavelbro - Kaveldun, Kabb - Kaverna - Kaviar - Kavispråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Kavallerifördelning—Kavispråket
564
Kaveldun, Typha angustifolia.
sett att i krig dels ingå i arméns
infanterifördelningar som fördelningskavalleri,
dels sammanföras till
kavallerifördelningar.
Under världskriget fick k. på grund av den
karaktär av ställningskrig, som utvecklade
sig på huvudfronterna, till mycket stor del
göra tjänst till fots. Det återstående k:s
eldkraft ökades genom tilldelning av kulsprutor
och pansarbilar m. m. Organisationen av
modernt k. har grundats på erfarenheterna från
världskriget. Man har därvid utgått ifrån
att, även om flygvapnets tillkomst minskat
k:s uppgifter i spaningstjänst, dess
oumbärlighet kvarstår, särskilt vid närspaningen, samt
att k., sammanfört i större förband, som
rikligt utrustats med på motorfordon framförda
kraftiga eldvapen av olika slag, och ev.
förstärkt genom på dylika fordon framfört
infanteri, kan få stor betydelse som en
lättrörlig »eldreserv» att insättas på de punkter,
där en framgång är av avgörande vikt. K:s
beväpning utgöres nu av sabel, karbin och
lätta kulsprutor (kulsprutegevär); dessutom
undantagsvis lans, ss. vid vissa reg:ten i
Frankrike. Kav.-reg:tet indelas i allm. i 4
ryttarskvadroner och 1 kulspruteskvadron;
i Sverige består kav.-reg:te av 3 (Norrlands
dragonreg:te av 4) ryttarskvadroner och 1
teknisk skvadron. I större arméer
förekommande självständiga
kavallerifördelningar (kavalleridivisioner)
utgöras av 2—3 brigader om 2—3 reg:ten, 1
ridande artilleridivision, pansarbilar m. m.
Litt.: K. H. Palmstierna, »Kavalleristiska
erfarenheter från världskriget» (1921); W.
Brenken, »Kavallerieverwendung nach den
aus der Kriegsgeschichte zu ziehenden
Leh-ren» (1928). M. B-dt.
Kavallerifördelning, se Kavalleri.
Kavalleriinspektör, se Inspektör.
Kavanagh [kä’vono el. kovä’no], Julia,
engelsk författarinna (1824-—77). Skrev nätta
samtidsromaner, av vilka »Daisy Burns» (1853)
m. fl. översatts till svenska.
Kavarot, se Kava-kava.
Kava’ss, turk, (av arab, qauwas, bågskytt),
polissoldat, gendarm; ordet nyttjas bl. a. om
de hos utländska makters sändebud och
konsuler i Turkiet anställda tjänare, som vanl.
beledsaga dessa utomhus. Vid svenska
beskickningen i Konstantinopel äro f. n.
anställda två k., vilkas åligganden närmast äro
jämförliga med expeditionsvakters. S. Lpt.
Kavelbro, vägbyggnad på sank mark,
består av ett bärande lager glest lagda
trädstammar eller faskiner och vinkelrätt
däremot ett tätt lager rundvirke, kavlar,
fasthållna genom överslag medelst hakpålar eller
dymlingar. På detta underlag kan läggas en
körbana. L.af P.
Kaveldun, Kabb, Typha, växtsläkte, som
ensamt bildar fam. Typhaceae bland
monoko-tyledonerna. Två svenska arter finnas,
fleråriga örter med grov, krypande jordstam,
långa, smala blad och 1—3 m hög, rak stängel.
Blommorna äro små och sitta i en lång, axlik
ställning i spetsen av stängeln. Frukten är
en nöt. Båda arterna, T. latifolia och T.
an-gustifolia, växa rätt allmänt i dammar och
vid dyiga sjöstränder i s. och mellersta
Sverige. Frukterna användas till
stoppningsma-terial, bladen till flätverk. G. M-e.
Kave’rna, en genom vävnadssönderfall
uppkommen håla i ett organ, företrädesvis
lungorna, i de flesta fall beroende på lungsot.
Kaviar (av turk, havyär), saltad rom av
åtskilliga störarter, ävensom av torsk, lake,
sik, gädda m. fl. Den bästa k. kommer från
Ryssland, från Kaspiska havet; Astrachan
är huvudorten för tillverkningen. Den allra
finaste k. beredes av sterlettens (Acipenser
ruthenus) rom, men största delen kommer
från A. güldenstädtii, A. huso och A. stellatus.
K. bör tillverkas, innan rommen ännu är
fullt mogen. De två huvudslagen äro
kornig el. färsk k. och pressad k. Vid
beredning rensas först själva rommen från
hinnor och slamsor, i det att romkornen rivas
genom trådsiktduk. Finaste kornig k. saltas
lindrigt; den är föga hållbar samt får vid
längre transport sändas i is och sedan hållas
i iskällare. Pressad k. är starkare saltad och
lägges efter den första bearbetningen i
linnepåsar eller säckar av bastmatta, vilka
behandlas i primitiva pressar. S. k. Elbekaviar
el. tysk k. beredes av rom av vanliga stören
(Å. sturio). F. T-m.*
Kavispråket (av skt kavi, skald), »diktar-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
