Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kebnekaise - Kebnetjåkko - Kecskemet - Kedah - Kedar - Keder, Nils - Kediv - Kedjebeskattning - Kedjebrev - Kedjebråk - Kedjegång - Kedjehandel, Kedjesystem, Kupongsystem el. Snöbollssystem - Kedjekorall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Kebnetjåkko—Kedjekorall
572
falajaure). N. därom reser sig Kaskasatjåkko
(se d. o.). K. mättes trigonometriskt 1880 av
G. V. Bucht och H. Lind; toppen bestegs f. ggn
(22 aug. 1883) av fransmannen Ch. Rabot.
Bestigningen underlättas numera av Sv.
Tu-ristfören:s anläggningar, främst K.
turiststation (1907, 1924), 690 m ö. h., och K.
toppstuga (1924), 1.940 m ö. h. — Litt.: H. N.
Pallin, »K.» (1927). G. R-ll.
Kebnetjåkko [ke’-], fjäll i
Kebnekaisemas-sivet, se karta vid art. Kebnekaise.
Kecskemet [kä’t/kämét], stad i Ungern, på
pusztan mellan Donau och Theiss. Bildar eget
komitat; 939 kvkm, 73,109 inv. (1920). Stora
odlingar av frukt (äpplen, aprikoser), tobak
och vin. Många högre reformerta och katolska
skolor.
Kedah [ke-], en av de under britt,
protektorat stående malajstaterna, på v. kusten av
Malaekahal vön; 9,448 kvkm, 338,554 inv.
(1921). Produktion av tenn, ris och kautschuk.
Kedar [ke-], betydande, i G. T. ofta
omtalad nomadstam i den syrisk-arabiska öknen.
K. betraktades som en son av Ismael (1 Mos.
25: 13). Namnet förekommer även i de
assy-risk-babyloniska kilinskrifterna E. S-e.*
Keder, Nils, numismatiker (1659—1735),
son till kommissarien för borgarståndet i
rikets ständers bank Niklas K. (1629—79).
Studerade i Uppsala språk och fornkunskap
samt företog därpå utländska studieresor.
Efter hemkomsten biträdde han först vid
ordnandet av Karl XI:s mynt- och
medaljsamlingar, blev 1697 assessor i Antikvitetsarkivet
och adlades 1711.
K. var en ovanligt kunnig numismatiker,
verksam bl. a. som myntsamlare och
författare av medaljinskriptioner. Ilan
samarbetade en tid med Elias Brenner (se d. o.), av vars
»Thesaurus» han utgivit en ny, tillökad uppl.,
samt förde ytterligare Sveriges
myntforskning framåt genom att utreda numismatiska
problem i ett flertal smärre avh.
(bibliogra-fisk förteckning i »Biografiskt lexikon», ny
uppl., bd 7, 1876; manuskriptsamlingar i sign.
Fe 13, »Kederiana», i Kungl. bibi.).
K. var även vitterlekare på flera språk.
Hans nu bevarade, föga omfattande
skönlitterära kvarlätenskap — innehållande bl. a. två
ej oävna bröllopsdikter — är utg. av Ilanselli
i hans »Samlade vitterhetsarbeten af svenska
författare», bd 10 (1869). Biografiska
upplysningar om K. i hans tryckta självbiografi (i
Acta Litteraria Sveciæ 1737) samt i
Palm-skiöldska och Gahmska
handskriftssamlingarna i Uppsala univ.-bibl. E. V.
Kediv [kedl’v] (av pers, chidiv, härskare),
titel, som 1867—1914 bars av Egyptens då
under turkisk överhöghet stående vicekonung.
Kedjebeskattning kallades i Sverige den
skattskyldighet, vilken enl. 1910 års
inkomstskatteförordning åvilade bolag för inkomst
av utdelning å aktier och banklotter. Därest
bolaget A ägde aktier i bolaget B, som ägde
aktier i bolaget C o. s. v., blev utdelad och
fonderad årsvinst först beskattad hos
sistnämnda bolag (C) och därefter samma vinst,
till den del den utdelats till annat bolag (B),
beskattad jämväl hos detta, ev. i den mån
detta senare bolags vinst utdelades till bolag,
som ägde dess aktier (A), ånyo hos detta
sistnämnda bolag o. s. v. De slutliga aktieägarna
i sistnämnda bolag (fysiska personer) hade
sålunda att räkna med tre- el. flerdubbel
beskattning av den vinst, som till dem
överfördes från bolag (C o. s. v.) till bolag (A)
och som de, till den del en återstod slutligen
tillföll dem, själva också måste skatta för
såsom personlig inkomst. Missförhållandet,
som blev alltmera hinderligt för bildandet av
eljest önskvärda bolagssammanslutningar (i
form av moder- och dotterbolag), avhjälptes
i huvudsak genom 1928 års förordning om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, som
(§ 7) frikallar svenska a.-b. (och ekonomiska
föreningar), vilka icke driva bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
från skattskyldighet för utdelning från
svenska a.-b., svenska solidariska bankbolag och
svenska ekonomiska föreningar. E. F. K. S-n.
Kedjebrev, en med s. k. himmelsbrev (se
d. o.) likaitad vidskeplig form av religiös
väckelsepropaganda. K. pläga innehålla
förmaningar till bot och bättring samt ha fått
sitt namn av att därtill fogas en enträgen
maning till mottagaren att avskriva brevet i
ett visst antal exemplar och sända dessa
vidare till andra personer; den, som »bryter
kedjan», hotas med stora olyckor.
Kedjebråk, mat., se Bråk.
Kedjegång, se U r.
Kedjehandel, Kedjesystem, stundom
Kupongsystem el. S n ö b o 11 s system,
gör kund till anskaffare av andra kunder och
dessa i sin ordning av ytterligare andra i en
ändlös »kedja». Vanl. sker detta så, att
annons eller annat reklamtryck erbjuder viss
vara, till namnet ofta »gratis», åt den, som
insänder ett mindre belopp, för vilket han får
en kvitterad kupong och ett visst antal
kupongblanketter, t. ex. fem, av vilka var och
en skall av honom avyttras till annan person
o. s. v. När likvider för en sats kuponger
insänts, får den förste köparen sitt exemplar av
varan. Spridningen blir dock givetvis, efter
hand som försäljningen av kuponger fortgår,
svårare och slutligen omöjlig, men
inbetalningar på icke fullföljda kupongserier
betraktas som tillfallna utställaifirman. Lukrativ
göres k. främst genom massartikelns i
förhållande till det uppgivna »verkliga priset»
tvivelaktiga kvalitet och värde. K. lär tidigast
ha använts i Schweiz för försäljning av
fickur m. m. Lagstiftningsåtgärder i olika former
ha tillgripits mot k. i flera länder. Se
Patent-lagstiftningskommitténs betänkande, 4:
Förslag till lag mot illojal konkurrens m. m.
(1915). E. F. K. S-n.
Kedjekorall, Halysltes, ett fossilt
korallsläkte, bildande stockar, sammansatta av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
