Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kedjekorall - Kedjerost - Kedjeräkning - Kedjeskär - Kedjesåg - Kedjesöm - Kedum - Keeler, James Edward - Keelingöarna, Cocosöarna - Keene, Charles Samuel - Keesom, Willem Hendrik - Keetmanshoop - Keewatin - Kefalhematom el. Cefalhematom - Kefallenia - Kefeus - Kefir - Kefisodotos d. ä. - Kefissos, Kefisos - Kefren - Kehi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Kedjerost—Kehl
574
korallrör med cirkelrund el. oval
genomskärning, vilka endast på en sida beröra varandra
och äro ordnade som länkarna i en kedja,
vilka i oregelbunden slingring bilda ett
nätverk. Korall rören äro avdelade genom
horisontala bottnar, och k. hör sålunda till de
tabulata korallerna (se K o r a 11 d j u r). K.
förekommer i silur och devon; i Gotlands
översilur finnas arterna II. catenularia och II.
escharoides. K. A. G.
Kedjerost, se Eldningsapparater.
Kedjeräkning, mat., ett visst typiskt
räknesätt, som leder till en kedja av ekvationer,
vilkas upplösning blir synnerligen förenklad,
om samtliga hopmultipliceras och vissa
storheter därefter bortdivideras. T. B.
Kedjeskär, beteckning på Riddarholmen i
Stockholm, uppkommen genom
missuppfattning av det medeltida namnet Kidaskär
(»killingskäret»).
Kedjesåg, se S å g n i n g.
Kedjesöm, en prydnadssöm, vars styng likna
länkar i en kedja. Se Tambursöm.
Kedum, se Norra K e d u m och Södra
K e d u m.
Keelcr [ki’Io],JamesEdward,
nordame-rikansk astronom (1857—1900). Anställdes
1886 vid Lickobservatoriet på Mount
Hamil-ton i Kalifornien, blev 1891 direktor för
Alle-ghenyobservatoriet i
Pennsylvania och
återvände 1898 som
direktor till
Lickobservatoriet. Han
offentliggjorde en mängd
värdefulla avh. om
planeternas, kometernas och
fixstjärnornas spektra
m. m. K. ägnade sig
även åt ett
framgångsrikt studium av
nebu-losorna och
stjärnhoparna, och han var
den förste, som lyckades bestämma
radialrö-relserna för några nebulosor. Hans arbete om
Saturnusringens konstitution, »A
spectrosco-pic proof of the meteoric constitution of
Sa-turn’s rings» (1895), förskaffade honom
världsrykte. På spektralanalytisk väg uppvisade
han där, att Saturnus’ ringar måste bestå
av en massa små, var för sig osynliga
kroppar, som omkretsa planeten, och han löste
därigenom ett problem, som sedan århundraden
varit föremål för astronomernas
uppmärksamhet. Resultaten av hans fotografiska studier
över nebulosorna och stjärnhoparna ha efter
hans död publicerats i »Photogi aphs of nebulæ
and dusters made with the Crossley
reflec-tor» (1908). B-d.
Keelingöarna [kflip-], Cocosöarna,
ögrupp i Indiska oceanen, tillhörande
engelska kolonien Straits settlements, omkr.
1,300 km s. v. om Javas s. v. spets, på omkr.
12° s. br., 97° ö. Igd; ett 20-tal korallöar;
5 kvkm, 923 inv. (1927). Kabel- och
radio
station. Ilär sköts 9 nov. 1914 tyska
kryssaren »Emden» (se d. o.) i sank.
Keene [kin], Charles Samuel, engelsk
tecknare (1823—89). Nådde mästerskapet i
sina teckningar i tidningen Punch,
framställande typer av hans landsmän, skildrade med
skarp karaktär och frodig humor. Monogr. av
G. S. Layard (1892). G-gN.
Keesom [ké’såm], Willem Hendrik,
holländsk fysiker (f. 1876 21/0), assistent 1901—09,
konservator 1909—17 vid fysiska institutet i
Leiden, prof, i Utrecht 1918, i Leiden sedan
1923. K. har utfört teoretiska och
experimentella undersökningar inom värmeläran,
särskilt med avseende på förhållandena vid låga
temp., och har härvid delvis samarbetat med
Kamerlingh-Onnes. K. lyckades 1926 fram
ställa helium i fast form genom att vid låg
temperatur utsätta, flytande helium för högt
tryck. J. T.
Keetmanshoop, ort i det inre av
Namalan-det, Sydvästafrika, omkr. 300 km ö. om Angra
Pequena; 2,633 inv., därav 994 vita (1921).
Järnvägsförbindelse med Angra Pequena,
Windhoek och De Aar junction i Kaplandet.
Keewatin [klcoä’tin], distrikt i
Nordvästterritorierna i Kanada (se karta vid d. o.).
Kefalhematöm [ke-] (av grek, kefalö,
huvud, och halmatün, fylla med blod) el. C
e-falhematöm, se Hematom.
Kefallénia [ke-], se J o n i 8 k a öarna.
Kefeus [kè’féus; grek, uttal keféu’s] (lat.
Cépheus), grek, myt-, konung i Etiopien,
Kas-siopeias gemål, fader till Andromeda. Jämte
maka och dotter fick han en plats bland
stjärnbilderna. A. M. A.*
Kefir [kè’-] (antagl. av turk, kef, d. v. s.
bättre el. bästa kvalitet), en mjölkvit,
grädd-liknande, starkt skummande vätska av
angenäm, syrlig smak och låg alkoholhalt (1—2 %),
som — urspr. i Sydryssland — framställes
genom att man låter get- el. vanl. komjölk
jäsa efter tillsats av särskilda »kefirkorn».
Genom mjölksyrebakterier överföres en del av
mjölksockret i mjölksyra, varvid äggvita
utfaller. En jästsvamp (Torula kephir) ur
ke-firkornen framkallar samtidigt jäsning av
mjölksocker till alkohol och kolsyra. Jfr
K u m y s, K v a s s och Y o g h u r t. (Ljd.)
Kefiso’dotos [ke-] d. ä., atensk bildhuggare
i början av 300-talet f. Kr., sannolikt far till
Praxiteles, vilken hade en son med samma
namn (Kefisodotos d. y.). Man har blott
lyckats identifiera ett enda av K:s verk, »Eirene
med Plutos», fredsgudinnan med rikedomens
gud på armen (i Glyptoteket i München; se
bild till art. Eirene).
Kefi’ssos [ke-], K e f i s o’s, forngrekiskt
flodnamn. K. Podonifti upprinner på
Pentelikon i Ättika och flyter nära Aten.
K. Mavroneron flyter genom Fokis och
Beotien samt utmynnar i sjön Kopais.
Kefren [ke-], annan form för Chefren (se d.o.).
Kehl [kél], stad i Baden, vid Kinzigs
inflöde i Rhen, mitt emot Strassburg; 9,467
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
