Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kekrops - Keksholm, Kexholm - Keksholms län (Kexholms län) - Kekule von Stradonitz, Friedrich August - Kekule von Stradonitz, Reinhard - Kelantan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Keksholm—Kelantan
582
skrives. K. framställes med mänsklig
överkropp och. ormstjärt. M. Pn N-n.
Keksholm, K e x h o 1 m (f i. Kä’kisalmi),
stad på en större ö, som omslutes av
Vuok-sens mynningsarmar och sjön Ladoga, i
Viborgs län, Karelen, Finland; 14 kvkm, 2,700
inv. (1928), finsktalande. Staden är genom
Hiitola—Rautu järnväg ansluten till
Karelska stambanan. Industrien är obetydlig; under
uppförande är en större cellulosafabrik,
tillhörig det tyska Waldhofbolaget. Sjöfarten
är ringa på grund av hamnens olämplighet.
Av K:s befästningar, dels på nämnda ö s. om
staden (gamla fästningen), dels på en holme
i Vuoksenfloden (nya fästningen), är endast
en del bevarad; byggnaderna på gamla
fästningens område, till stor del uppförda på
1800-talet för rysk militär, upplätos 1889 för vård
av sinnessjuka och togos efter frihetskriget
åter i bruk för kasernändamål. O. Brn.
Fästet är, okänt när, sannolikt anlagt av
karelerna och kallades i äldre tid av ryssarna
Korelogorod, Korela. I sammanhang med
Tyrgils Knutssons erövringståg intogs K. av
Sigge Lake, som två år senare (1295) överfölls
av novgoroderna och stupade jämte sin
besättning, varefter fästet raserades. Ånyo
uppbyggt, förblev det, med ett kort avbrott år
1314, ryskt, tills svenskarna under Pontus
De la Gardie 4 nov. 1580 intogo K.,
varefter slottet försågs med en mur med
vidliggande två små bastioner och ett runt
porttorn. Enl. freden 1595 återlämnades K.
till ryssarna 1597. Genom fördraget i Viborg
1609 tillförsäkrades Sverige K. med län, men
då ryssarna dröjde med överlämnandet,
började Jakob De la Gardie 1610 belägra K.,
som intogs 2 mars 1611. Sedan K. i
Stolbova-freden 1617 blivit svenskt, förstärktes
försvarsverken. Vid krigsutbrottet 1656 var K.
i dåligt stånd men motstod dock en rysk
belägring (3 juli—25 sept.). 1683 påbörjades
reparationsarbeten, som utvecklade sig till
verklig ombyggnad; sedan överste J. Stiernschantz
i mars 1710 kommit till K. som kommendant,
byggdes tre öppna redutter på holmar kring
slottet. 7 juli började ryssarna belägra K.,
och Stiernschantz måste efter tappert försvar
dagtinga (8 sept.). K. avträddes formligen
till Ryssland 1721. (E-c A-i.)
Keksholms län (Kexholms län)
avträddes genom freden i Stolbova 1617 av
Ryssland till Sverige; motsvarar nuv. n. och ö.
finländska Karelen. K., som redan under
ryska tiden utgjort ett särskilt
administrativt område, var indelat i två distrikt, vilka
sönderföllo i ett antal socknar, s. k. pogoster.
Befolkningen tillhörde grek.-kat. religionen.
Under kriget mot Ryssland 1656—58
motto-gos de inbrytande ryska skarorna med
sympati av sina trosförvanter, men sedan
angreppet tillbakaslagits, träffades dessa av en
våldsam förföljelse. Tusentals familjer flydde då
till Ryssland; i deras ställe inflyttade
luteraner från Finland. Mot slutet av Kristinas re-
Lämningar av Keksholms fästning.
gering hade hela K. donerats åt ett antal
mäktiga adelsmän, som överlämnade det åt
mer eller mindre samvetslösa förvaltare.
Förhållandet blev knappast bättre, då efter Karl
XI :s reduktion arrendatorer trädde i
förvaltarnas ställe. K. räknades till svenska rikets
biländer och sände ej ombud till riksdagarna.
1721 avträddes södra delen av K. till
Ryssland, den norra förenades med
Kymmene-gårds län. M. G. S.*
Kekule von Stra’donitz [kè’kolo],
Friedrich Augu st, tysk kemist (1829—96), prof,
i kemi i Gent, från 1865 i Bonn. Delar med
H. Kolbe äran av att i den organiska kemien
ha infört Franklands
åsikter om
grundämnenas atomvärde eller
valens. Genom
antagandet av
kolatomernas fyrvärdighet och
förmåga att binda
varandra till
»kolkedjor» togs steget från
de äldre typ- och
radikalteorierna till den
moderna organiska
strukturläran. Av
största teoretiska och
praktiska betydelse blev den av K. 1865
uppställda formeln för bensol, vilken inledde
studiet av de aromatiska föreningarna,
grundvalen för våra dagars färgämnes- och
läkemedelsindustri. Utom många experimentella
och teoretiska undersökningar utgav K.
»Lehrbueh der organischen Chemie» (4 bd,
1861—87; ofullb.). G. S-ck.
Kekule von Stra’donitz [kè’kolo-], R e i
n-h a r d, tysk arkeolog (1839—1911), av samma
släkt som föreg., sedan 1889 dir. för
Ber-linmuseernas avd. för antik skulptur och
därjämte prof, vid Berlins univ. Bland hans
många avh. inom klassisk arkeologi och
konsthistoria märkes »Die griechische Skulptur»
(2:a uppl. 1907). Biogr. av H. iSchrader i
Jahresbericht für die Klassische
Altertums-kunde 1913. M. Pn N-n.
Kelantan [ke-], en av de under brittiskt
protektorat stående malaj staterna på ö.
kusten av Malackahalvön; 14,800 kvkm, 309,293
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
