Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelantan - Kelat - Kelim - Keller, Albert von - Keller, Émile - Keller, Friedrich Gottlob - Keller, Gottfried - Keller, Helen Adams - Keller, Johan - Keller, Johan Christofer Henrik Rummelhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Kelat—Keller, J. Chr. H. R.
584
inv. (1921). Producerar kautschuk, ris, kopra
m. m. Huvudstad är Kota Bharu.
Kelät [ke-]. 1. Britt, lydstat, omfattande
större delen av Belutsjistan (se d. o.). — 2.
Huvudstad i K. 1, belägen 2,0G0 m ö. h.;
omkr. 20,000 inv.
Kelim [ké’-], mattor och bonader med
gobe-längartad teknik, tillverkade av färgat
ullgarn på varp av ull el. bomull. Mönstren växla
från de grövsta, med geometriska figurer,
utlagda i uddar, till fina, stiliserade
ytfyllna-der. (E. v. W.)
Keller [ke’-], Albert von, tysk målare
(1845—1920), f. i Schweiz, adlad 1898.
Representerade i München en rent målerisk
strävan, utförde raffinerade bilder ur salongslivet,
damporträtt samt även fantasibilder av
visionär styrka (»Jairi dotter», »Chopin vid
pianot», »Sömngångerskan»). G-g N.
Keller [kelä’r], É m i 1 e, greve, fransk
politiker (1828—1909). Var medlem av
lagstiftande kåren 1857—63 och 1869—70, av
nationalförsamlingen 1871—76 samt av
deputeradekammaren, där han tillhörde yttersta högern,
1876—81 och 1885—92. K. var klerikal
elsas-sare, anförde under kriget 1870 en frikår och
protesterade 1871 i nationalförsamlingen
vältaligt mot avträdandet av Elsass-Lothringen.
Han skrev från katolsk synpunkt en »Histoire
de Erance» (2 bd; 9:e uppl. 1894). Biogr. av
G. Gautherot (1923). (V. S-g.)
Keller [ke’-], Friedrich Gottlob,
tysk tekniker (1816—95). Uppfann 1843 den
s. k. våtslipmetoden för framställning av
mekanisk trämassa (slipmassa) ur ved. G. H-r.
Keller [ke’-], Gottfried, tysk
(schweizisk) författare (1819 10/7—90 10/7). Fattig och
tidigt faderlös, hade K. en svår och
bekymmersam uppväxttid. Han utvecklades
långsamt och under starka kriser. Blott genom
mellankomst av några inflytelserika personer,
som hyste tillit till honom, fick han
understöd att studera. 1840—42 sökte han i
München utbilda sig till målare men återvände
till Zürich, viss om att hans rätta fält var
författarskapet. I Heidelberg, där Ludwig
Feuerbach mäktigt påverkade honom,
arbetade han på att fylla luckorna i sin
bildning och begav sig sedan till Berlin, där han
1850—55 strävade med dramatiska verk utan
att lyckas men fann sin form som berättare.
Två diktsamlingar, 1846 och 1851, förblevo
rätt obeaktade, och även den stora, djupt
självbiografiska romanen »Der grüne
Heinrich» (1854—55; starkt omarbetad 1878—80;
sv. övers. 1917—18) uppmärksammades föga.
Hans gynnare räddade K. från ekonomisk
undergång genom att 1861 göra honom till
förste statsskrivare i kantonen Zürich och
led. av Stora rådet där. Till belackarnas
överraskning vart den förlorade sonen en utmärkt
tjänsteman. 1876 tog han avsked för att ägna
sig helt åt litteraturen.
K:s författarskap är väsentligen episkt —
även hans friska och kärnfulla dikter äro till
stor del episka — och omfattar
folklivsberät-telserna »Die Leute von Seldwyla» (1856; 2:a
saml. 1874; sv. övers. 1913), »Die sieben
Legenden» (1872; sv. övers. 1898), en sund
mänsklig tolkning av de gamla fablerna i
motsats’ mot Kosegartens mystiska och
asketiska legender, »Züricher Novellen» (1878),
»Das Sinngedicht» (1882; sv. övers. 1882 och
1919), en cykel med ramberättelse, samt den
didaktiska romanen »Martin Salander» (1886;
sv. övers. 1927). K. räknas genom sin intima,
sannfärdiga skildring av schweiziskt lynne
och liv till hembygdsförfattarna men var icke
begränsad till dessas ensidighet; genom sin
kraftiga humor, sin starka fantasi och
odogmatiska panteistiska naturalism höjer han
sig till stor, allmängiltig konst. Hans
teknik når i de bästa berättelserna mästerskapet
genom sinnrik, sluten komposition och varm,
rik stil med djupsinniga bilder. Hans
människoskildring är äkta och fyllig. Han har en
målares färger och tavlor, en vis,
levnadser-faren humanists vidhjärtenhet och optimism.
En schweizisk nationallitteratur ville han ej
höra talas om utan räknade sig till den stora
tyska språkgemenskapen. K:s samlade verk
äro utg. i 6 bd av H. Maync (1921—22), hans
brev delvis 1904, 1919 och 1927. Monogr. av
J. Bächtold (3 bd, 1894—97), E. Ermatinger
(3 bd, 1915—19), A. Köster (1917), H. Maync
(1923) m. fl. Jfr även Fr. Böök i »Essayer och
kritiker 1913—1914» (1915) och »Essayer och
kritiker 1917—1918» (1919). Till sv. äro
vidare övers. »Valda noveller» (1883) och
»Seld-wylabor» (1901; urval). — K:s porträtt
återges på vidstående plansch. R-n B.
Keller [ke’le], Helen Adams,
dövstum-blind amerikansk författarinna (f. 1880),
miste vid l1^ års ålder syn och hörsel, fick
åttaårig i Anne Mansfield Sullivan en
lärarinna, som lyckades lära henne läsa, skriva och
tala (se även Anagnos, M.). Hon har t. o. m.
tagit examen som bachelor of arts. Om hennes
energi och begåvning vittna flera arbeten,
ss. »The story of my life» (1903; »Mitt lifs
historia», 1904), »The key of my life» (1903;
»Nyckeln till mitt lif», 1905) och »The world
I live in» (1908; »Min värld», 1909). Pr.
Keller [ke’-], Johan, dansk författare (f.
1866), son till J. Chr. H. R. K. Blev 1899
rektor vid den av brodern Christian K. (f.
1858) ledda anstalten för sinnessvaga i
Brej-ning. K. redigerar från 1919 Nyt Tidsskrift
for Abnormvæsenet i Norden och har utgivit
många berättelser och romaner, bl. a.
»Smaa-kaarsfolk» (1895), »Overlærer Lövgren» (1912)
och »Abnorme eksistenser» (1918). P. E-t.
Keller [ke’-], Johan Chris
toferHen-rik Rummelhoff, dansk filantrop (1830
—84). Blev teol. kand. 1854 och övertog 1856
en dövstumskola, grundad på talmetoden. 1865
inrättade han en skola för sinnesslöa barn,
1869 ett arbetshem för dövstumma flickor och
1879 en asyl för idioter, alla numera
övertagna av staten. (Pr.)
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
