Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keltisk arkeologi - Keltiska språk - Keltolog - Kelvin, Sir William Thomson, lord Kelvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Keltiska språk—Kelvin
596
Bild 7. Svärdsslidor.
Andra La
Tèneperio-den. Brittiska öarna.
Bild 8. Armring. Andra La
Tèneperio-den. Bayern.
Bild 9—11. Fibulor. Tredje
La Tèneperioden. Ö.
alpländerna.
Bild 12. Keltiskt bronsbeslag (obs.
scrollornamenten I) från en norsk
vikingatidsgrav.
Bild 13. Scrollornament ur Book of Durrow
(600-talet e. Kr.).
ur flera norska gravfynd. För vikingatidens
nordiska konst blevo dessa stelnade
scrollor-nament utan betydelse; däremot synes den vid
900-talets början framträdande äldre
Jellinge-stilen (se Ornamenti k) ha påverkats av
irisk djurornamentik.
Litt.: Art. i L. Lindenschmits »Altertümer
unserer heidnischen Vorzeit» (1864—1911)
samt i Mainzer Festschrift 1902; J. R. Allen,
»Celtic art in pagan and christian times»
(1904); B. Salin, »Altgermanische
Thierorna-mentik» (1904; sid. 322); J. Déchelette,
»Manuel d’archéologie préhistorique», II: 3 (1913);
E. II. Zimmermann, »Vorkarolingische
Minia-turen» (1916); N. Åberg, »Das nordische
Kul-turgebiet in Mitteleuropa» (1918; sid. 196)
och »The anglo-saxons in England» (1926; sid.
175); J. Bröndsted, »Early english ornament»
(1924); G. Kossinna, »Ursprung und
Verbrei-tung der Germanen» (1928; sid. 271);
Bosch-Gimpera och Kraft, »Zur Keltenfrage» (i
»Fest-gabe für ... G. Kossinna», 1928). N. Å-g.
Keltiska språk [ke’-], de språk, som talats
och talas av de keltiska folken. De utgöra en
till de indoeuropeiska språkens v. halvstam
hörande familj, närmast besläktad med den
italiska (jfr termen »italo-keltiska språk»).
Den kontinentalkeltiska el.
galliska språkgrenen omfattar de i
sparsamma inskrifter alltifrån 2:a årh. f. Kr.
(viktigast är Colignykalendern) samt genom
namn och glossor hos klassiska författare
belagda, trol. redan i de första årh. e. Kr.
utdöda dialekter, som talades av kelter på
Ord, som saknas under
Pyreneiska halvön, i nuv. Frankrike,
Nord-italien, Schweiz och Sydtyskland. Den ännu
levande ökeltiska grenen (med bretonskan)
omfattar Brittiska öarnas keltspråk och
sönderfaller i två Språkgrenar, den gaeliska
(se Gaeliska språket och
litteraturen 1) och den britanniska. Till
den senare höra den av 1 mill. individer
talade kymriskan el. walesiskan i
nästan hela Wales, bretonskan i
Bretagne (dit ökelter under 300- el. 400-talet e.
Kr. utvandrade från Cornwall och där språket
ännu talas av l1/^ mill. pers. v. om en linje
Plouha—Muzillac), vartill kommer den före
1800 utdöda korniskan i Cornwall.
Litt.: C. Zeuss, »Grammatica celtica» (2:a
uppl. 1871); H. Pedersen, »Vergleichende
Grammatik der keltischen Sprachen» (2 dir,
1909—13); G. Dottin, »La langue gauloise»
(1920) ; A. Holder, »Alt-celtischer
Sprach-schatz» (3 dir, 1896—1913); W. Stokes och K.
Meyer, »Archiv für celtische Lexikographie»
(3 dir, 1900—07). Tidskrifter: Revue Celtique
(sedan 1870) och Zeitschrift für Celtische
Phi-lologie (sedan 1896). A. Lbd.
Keltolog [keltålä’g], forskare i keltiska
språk och kulturer.
Kelvin [keTvin]. Sir William Thomson,
sedan 1892 lord Kelvin, engelsk fysiker (1824
26/e—1907 17/i2), prof, i fysik vid Glasgows univ.
1846—99, president i Royal society 1890—95.
K. var en av de första, som uppskattade Sadi
Carnots arbete om värmemaskiner, och blev
därigenom en bland den mekaniska värme-
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
