Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemal pascha, Mustafa - Kemble, Charles - Kemble, Fanny (Frances Ann) - Kemble, John Mitchell - Kemble, John Philip - Kemény, släkt - 1. Kemény János - 2. Kemény Zsigmond - Kemi (vetenskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Kemble—Kemi
600
kiet anknutna kalifatet (2 mars 1924). När
Turkiet 29 okt. 1923 proklamerades som
republik (med Angöra som huvudstad), blev K.
den turkiska republikens förste president,
vilken post han alltjämt (1929) innehar, med
bibehållande av överbefälet över armén.
Om K:s hela det turkiska samhället
dristigt nydanande verksamhet som med faktiskt
diktatorisk makt utrustad statschef — vilken
verksamhet ej utan fog jämförts med Gustav
Vasas i Sverige — se art. Turkiet,
historia, och där anförd litt. — K:s porträtt
återges på vidstående plansch. V. S-g.
Kemble [kembl], Charles, engelsk
skådespelare (1775—1854), bror till J. Ph. K.
Debuterade 1792, var från 1797 anställd vid
Haymarketteatern och från 1803 vid
Covent-garden-teatern, som han från 1817 ledde. K.
drog sig tillbaka 1836, uppträdde åter 1840
—42 och blev senare teatercensor. K. nådde
med målmedveten energi en framskjuten
ställning i Englands teaterliv och skattades högt
som skådespelare, särsk. i komedien. G. K-g.
Kemble [kembl], Fanny (Frances
Ann), engelsk skådespelerska (1809—93),
dotter till Ch. K. Debuterade 1829 i London
framgångsrikt som Julia, spelade 1832 i
Förenta staterna, där hon 1834—48 var g. m.
plantageägaren P. Butler. Hon skrev bl. a.
skildringar av negerslaveriet (1835 och 1863),
dikter och levnadsminnena »Record of a
girl-hood» (1878), »Records of later life» (1882)
och »Further records» (1891). Se Fredrika
Bre-mer, »Hemmen i den nya verlden» (1853—54).
Kemble [kembl], J ohnMitchell,
språkforskare (1807—57), son till Ch. K. Studerade
i Tyskland, där bröderna Grimm riktade hans
forskningshåg på den angelsaxiska perioden.
På detta område inlade K. stora förtjänster,
utgav »Beowulf» och »Codex diplomaticus
ævi saxonici» (6 bd, 1839—48) samt skrev
»The saxons in England» (2 bd, 1849; ny uppl.
av W. de Gray Birch 1876).
Kemble [kembl], John Philip, engelsk
skådespelare (1757—1823), bror till Ch. K.
Han studerade till katolsk präst men blev
1776 skådespelare, först i landsorten, och
debuterade 1783 med framgång som Hamlet på
Drury lane-teatern i London. Han ledde
1788—1803 denna scen och 1803—17
Covent-garden-teatern. K. var den klassiska stilens
förste representant på engelsk scen, genom
ståtliga, väl skolade yttre medel och sitt
temperament oöverträffad i ädelt plastiska
gestalter, ss. Coriolanus, Brutus i »Julius Cæsar»
och Leontes i »En vintersaga». En syster till
K. var skådespelerskan Sarah Siddons
(se d. o.). G. K-g.
Kemény [kä’mènj], en av Siebenbürgens
äldsta och förnämsta släkter. — 1. K. Janos,
furste av Siebenbürgen (1607—62), var Georg
Råköczi I:s och II:s fältherre, blev slagen
och togs till fånga av turkarna 1657. Efter
Georg Räköczi II:s död, 1660, valdes K. av
dennes parti till furste över Siebenbürgen
men fick icke sitt val fastställt av sultanen.
Han fick i stället väpnat understöd av kejsar
Leopold I men besegrades av turkarna och
den av dem tillsatte fursten Mikael Apafi
och föll vid iSchässburg (Segesvär). — 2. K.
Zsigmond, baron, ungersk författare (1816
—75), förde som medred. i Pesti Hirlap 1848
ivrigt revolutionens talan och deltog i
lantdagarna till frihetskrigets slut. Han
förordade sedan försoning med Österrike och var
lång tid red. för Pesti Naplö, det ledande
organet för Deäks parti. För sina
psykologiskt analyserande romaner (»Rajongök»,
1858—59, »Zord idö», 1862, m. fl.) valde han
ämnen ur Siebenbürgens historia. K. B. W.
Kemi, vetenskapen om ämnenas kemiska
byggnad och kemiska förändringar, varvid
till grund för det förra uttrycket ligger
uppfattningen, att naturföremålen äro uppbyggda
av vissa enklaste beståndsdelar; med
ämnets kemiska byggnad förstås
beståndsdelarnas art och mängd samt det sätt, varpå de äro
i ämnet förbundna. Med kemisk förändring
förstås en så väsentligt ingripande förändring
av ämnet, att ett nytt ämne med en annan
kemisk byggnad uppstår. Den vetenskapliga
k :s uppgift är att utforska ämnenas kemiska
byggnad, att beskriva, förklara och
förutsäga deras kemiska förändringar. Den
till-lämpade k. begagnar den rena k:s resultat
vid forskning inom andra vetenskaper eller
för tekniska och praktiska behov. K. har
numera fått en grundläggande betydelse för
den moderna kulturen och delas i en mängd
discipliner, vilkas namn och uppgifter
återfinnas i följ, översikt över k:s utveckling.
Ordet k. skall till ursprung ha den
kop-tiska benämningen på Egypten, Chemi, och
säkert är, att redan i det äldsta Egypten,
liksom i flera andra Medelhavsländer,
kemiska kunskaper praktiskt omsattes i
tillverkning av kemiska preparat, ss. glas, färger,
tvål, luktämnen, metaller. En kemisk
forskning i vår tids mening fanns ej; i dess
ställe trädde filosofiska spekulationer
rörande materiens byggnad, vilka under trycket av
Aristoteles’ auktoritet under många
århundraden hindrade framträdandet av en
empirisk kemi. Den egyptiska metallurgien
upptogs av araberna, sammansmältes med läran
om de aristoteliska elementen och urartade
till alkemi (se d. o.). Den alkemistiska
tidsåldern varade från 300- t. o. m. första
hälften av 1500-talet. Därpå följde, till
slutet av 1600-talet, den iatro-kemiska perioden,
varunder k. ställdes helt i medicinens tjänst
med uppgift att framställa läkemedel. De
mest betydande representanterna för denna
riktning voro Paracelsus och van Helmont. —
Med R. Boyle, som först (1661) framlade
programmet för en vetenskaplig k. och införde
begreppet grundämne, började en ny period
i k:s historia. Dess första tid, fram till
slutet av 1700-talet, kännetecknades dels av den
förbränningsteori, som fått namnet flogiston-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
