Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kenia (Kenya colony and protectorate) - Historia - Keniakolonien och protektoratet - Kenicius, Petrus - Kenilworth - Keniter - Kennan, George - Kennedykanalen - Kennel - Kennelklubb - Kennelnamn - Kenneth Mac Alpin - Kenning - Kenosha - Kenosis - Kenotafion - Kenotiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Keniakolonien och protektoratet—Kenotiker
616
tion avgränsade 1886 de båda rikenas
intressesfärer, och ett engelskt handelskompani,
Imperial British East Africa company, fick 3
sept. 1888 fribrev med höghetsrätt över de
områden det förvärvat. Tvister med tyskarna
fortforo alltjämt, och kolonisationspioniären
Karl Peters (se d. o.) planerade omfattande
tyska landförvärv. Det s. k. Helgolandfördraget
av 1 juli 1890 innebar tyskt erkännande av
en för England förmånlig ny uppdelning av
intressesfärerna, varigenom den engelskas
nordgräns framflyttades till floden Juba, och
brittiskt protektorat proklamerades s. å. över
sultanatet Sansibar. 1895 tillöste sig
brittiska staten kompaniets brittiska fribrev och
koncessioner från Sansibar. Hela området
från kusten upp till Ugandas gräns ställdes
under direkt brittisk förvaltning. Äret
förut hade även Uganda blivit brittiskt
protektorat. Sitt nuv. namn fick området 1920.
Till Italien överläts genom fördrag 1926 och
1927 Jubaland. F. n. (1929) pågår utredning
om förvaltningsgemenskap mellan alla
brit-tisk-östafrikanska besittningar, däri
inbegripet även mandatområdet
Tanganjikaterrito-riet (f. d. Tyska Östafrika). V. S-g.
Keniakolonien och protektoratet [kè’-] (eng.
Kenya colony and protectorate), off. namn på
brittiska koloniområdet Ken ia (se föreg. art.).
Kenicius [kenl’-], Petrus,
universitetslärare, ärkebiskop (1555—1636). Född i Umeå
och son till en birkarl Könik Olofsson (därav
namnet Kenicius), blev han efter studier i
Uppsala och i
Tyskland magister i
Wit-tenberg 1586,
utnämndes 1587 till
läsemäs-tare vid
Stockholms-kollegiet men
fängslades 1589 för sitt
motstånd mot
liturgien och frigavs först
strax före konungens
död. Vid Uppsala
möte 1593 var K. en
av
förgrundsgestalterna. S. å.
förordna
des han att vara poenitentiarius vid
Uppsala domkyrka och att vid det
återupprättade universitetet föreläsa N. T:s
exe-getik. På riksdagen i Söderköping 1595
valdes han till biskop i Skara, utnämndes 1608
av konungen till biskop i Strängnäs men slapp
att tillträda samt blev 1609 av biskopar och
en del präster, samlade till möte i Stockholm,
på konungens uttryckliga förord vald till
ärkebiskop och Uppsala univ:s förste
prokans-ler. I sin krafts dagar var K. en utmärkt
kyrkans ledare med storartad arbetsförmåga och
ägnade univ. varmt intresse. E. M. R.*
Kenilworth [ke’nilct>5p], stad i mellersta
England, 22 km s. ö. om Birmingham; 6,751
inv. (1921). Vacker ruin av ett genom Walter
Scotts roman »Kenilworth» berömt vordet
slott, som uppfördes på 1100-talet, av
drott
ning Elisabet 1562 skänktes till hennes
gunstling Robert Dudley (se L e i c e s t e r) och på
1640-talet lades i ruiner av Cromwells trupper.
Kenlter [ke-], ett i G. T. ofta omtalat folk,
som skall ha stått i mycket nära förbindelse
med Israel. Moses svärfar var enl. en
tradition kenit. K. slöto sig till israeliterna på
deras vandring genom Sinaihalvön och synas
även ha kommit in i Kanaans land. E. S-e.*
Kennan [ke’non], George, amerikansk
tidningsman (1845—1924). Lédde 1864—67
anläggningen av telegraflinjer i Sibirien och
företog 1885—86 en resa genom n. ö.
Ryssland och Sibirien. Stort uppseende väckte hans
dystra skildringar 1887—90 i Century
Maga-zine av de deporterades behandling (utg. i
bokform 1891, »Siberia and the exile system»; sv.
övers., »Sibirien», 3 bd, 1890—92). V. S-g.
Kennedykanalen [ke’nidi-J, sund mellan n.
v. Grönland och Grinnell land. Se karta till
art. Grönland vid sp. 1184.
Kennel [kenl], eng., urspr. hundkoja,
numera större hundgård med avel.
Kennelklubb [kenl-] (jfr Kennel),
förening för främjande av hundavel. Den äldsta
stiftades i England 1873. Nu finnas sådana
i alla kulturländer. I Sverige bildades
Svenska kennelklubben (S. K. K.) 1889
(omkr. 4,000 medl. 1929), varefter ett
trettiotal underavd. eller specialklubbar tillkommit.
Såväl S. K. K. som dess specialklubbar bruka
numera årl. hålla hundutställningar samt
jakt- och bruksprov. S. K. K. utger även den
månatliga Svenska Kenne Ik lubben s
Tidskrift. C. Lhn.
Kennelnamn [kenl-] (jfr Kennel), prefix
eller suffix (ett ortnamn, fantasinamn el.
endast en bokstav) vid hundnamn för att
beteckna den hundgård (kennel), från vilken
hunden utgått. K. inregistreras hos
vederbörande lands kennelklubb och blir därigenom
skyddat, så att det ej får användas för
hundar av annan uppfödning. Å. S-n.
Kenneth Mac Alpin [ke’nip mäk ä’lpin],
skotsk konung (d. 860), son till den skotiske
konungen Alpin av Dalriada. Blev vid
dennes död 834 konung i Galloway och 846 över
skoternas och pikternas av honom förenade
rike, A 1 b a n, med residens i Scone. Han
firades i senare tid som den skotska
kungaättens stamfar. V. S-g.
Kenning [ke-], isl., kallas den
fornisländ-ska poesiens vanliga metaforer, t. ex. svärdets
dragare = krigaren, drakens bädd — guldet.
Tysk monogr. av R. Meissner (1921), holl. av
H. Scholtz (1927).
Kenosha [kinäu’Jø], stad i Wisconsin vid
Michigansjön, 8 mil n. om Chicago, U. S. A.;
40,472 inv. (1920), därav 810 svenskfödda.
God hamn; läder- och maskinindustri.
Kenosis [ke’-], grek., teol-, se Kenotiker.
Kenota’fion [ke-], grek., se Cenotafium.
Keno’tiker (av grek. ke’nosis, utblottning),
dels en kristologisk riktning på 1600-talet,
enl. vilken Kristus under jordelivet skulle
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
