Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kentucky - Kenya - Kenyon, sir Frederic George - Keokuk - Keops - Keos (Kea) - Kepi - Kepler el. Keppler, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Kenya—Kepler
620
Bland sädesslagen intar majsen en
dominerande plats. Tobaksodlingen är mycket
utbredd, och K. tävlar med Nord-Carolina om
platsen som U. S. A:s främsta tobaksproducent
(170,046 ton råtobak 1926). Antalet farmer
1925 var 258,512, värderade till 964 mill. doll.
Bergsbruket lämnar stenkol (65,8 mill. ton
1927) från två fält, ett östligt vid
Appalacher-nas fot och ett västligt s. om Henderson, samt
petroleum. Industrien sysselsatte 1925 76,580
arb. inom 1,864 företag med ett tillv.-värde
av 454 mill. doll. (främst tobaks-,
livsmedels-och järnindustri). Järnvägsnätet hade 1927
en längd av 7,184 km; för fraktfarten spelar
Ohio alltjämt en stor roll. I K. finnas två
univ., Kentucky university (statligt) i
Lexing-ton och University of Louisville. S. F.
Enl. den nuv. författningen (av 11 juni 1850
med senare ändringar) väljes guvernören för
4 år och kan ej omedelbart omväljas.
Folkrepresentationen (general assembly) består av
en senat (38 medl., valda för 4 år) och
representanternas hus (100 medl., valda för 2 år).
Till kongressen sänder K. 2 senatorer och 11
medl. av representanthuset.
Staten K. har sitt namn efter Kentucky
river. De första nybyggarna voro från
Syd-Carolina och slogo sig ned i K. 1769. Först
var K. ett distrikt i Virginia; det upptogs
som stat i unionen 1791. K. var slavstat, höll
likväl vid inbördeskrigets utbrott 1861 fast
vid unionen men sökte till en början hålla sig
neutralt i striden. I sept. s. å. inryckte både
syd- och nordstatstrupper i K., som därpå
länge förblev krigsskådeplats. — Litt.: R. M.
Mc Elroy, »K. in the nation’s history» (2 bd,
1909). V.S-g.
Kenya, se K e n i a.
Kenyon [ke’njon], sir Frederic George,
engelsk papyrolog (f. 1863), sedan 1909 chef
för British museum. Har utgivit
mönstergilla uppl. av nyfunna forngrekiska verk av
Aristoteles, Bakchylides m. fl. Av hans
arbeten må nämnas »Catalogue of greek papyri
in the British museum» (3 bd, 1893—1907),
»Palaeography of greek papyri» (1899),
»Handbook of the textual criticism of the new
testament» (1901; ny uppl. 1912 och 1926) och
»An-cient books and modern discoveries» (1928).
K. har dessutom utgivit arbeten av och om
Robert Browning. E. N-n.*
Keokuk [ki’åkak], stad i lowa, U. S. A.,
vid Mississippi, som här bildar stora
vattenfall; 14,423 inv. (1920). En P/a km lång
damm över floden fullbordades 1915, och det
där anlagda kraftverket lämnar 300,000 hkr.
Keops [kè’åps], se C h e o p s.
Keos [ke’ås] (K e a), se Kykladerna.
Kepl [ke-], huvudbonad, se K ä p p i.
Kepler [ke’-] el. K e p p 1 e r, Johannes,
tysk astronom, fysiker och matematiker (1571
27/i2—1630 15/ii. Blev student i Tübingen 1589
och åtnjöt där undervisning bl. a. av
astronomerna Maestlin och Apian. K. ämnade
först bli teolog, men den nya kopernikanska
läran, i vilken Maestlin införde honom, samt
f. ö. hela hans vetenskapliga läggning drogo
honom oemotståndligt mot de matematiska
vetenskaperna. 1594 blev han prof, i
matematik och moral vid gymnasiet i Graz,
lämnade dock på grund av religiösa oroligheter
denna plats och utsågs 1600 av Tyge Brahe
till medhjälpare vid de astronomiska
arbetena i Prag. Efter Brahes död (1601) blev K.
hans efterträdare som kejserlig
hovmatematiker men antog 1612 en kallelse till Linz
som prof, vid gymnasiet där. Även i Linz
förbittrades hans liv av religiösa strider och
svåra ekonomiska förhållanden, varför han
1626 flyttade till Ulm. K:s sista år
fördyst-rades genom fruktlösheten av hans försök att
av kejserliga skattkammaren utfå sina
tillgodohavanden. Slutligen beslöt han
framställa sina anspråk inför riksdagen i Regensburg,
där han emellertid avled.
Redan vid unga år hade K. kommit till den
fasta övertygelsen, att planeternas rörelser
voro underkastade lagar, som kunde på rent
matematisk väg bestämmas. Så uppställde
han i ett av sina första astronomiska arbeten
(1596) den satsen, att planeternas avstånd
från solen förhålla sig som radierna i sfärer,
vilka i en viss ordning inskrivas i eller
omskrivas kring de fem reguljära kropparna,
en sats, som naturligtvis var alltför
fantastisk för att kunna äga någon grund i
verkligheten. Som Brahes medhjälpare kom han
några år senare att sysselsätta sig med
planeten Mars i avsikt att för denna planets
rörelse uppställa en teori på grundval av Brahes
observationer. Därvid fann K., att
Marsrörelsen följer två dittills okända lagar, som
sedan blivit kallade den första och andra
Keplerska lagen (se K e p 1 e r s lagar).
Dessa båda upptäckter, vilka sedermera
utsträcktes till att gälla alla planeter,
offentliggjorde han i »Astronomia nova sive
physi-ca coelestis tradita commentariis de motibus
stellæ Martis, ex observationibus Tychonis
Brahe» (1609). Slutligen föresatte han sig
att undersöka huruvida icke någon lag kunde
uppställas, som gällde för planeterna
sinsemellan. Han jämförde med varandra de
olika potenserna av omloppstiderna och
storaxlarna samt fann, efter en mängd ytterst
mödosamma försök, den s. k. tredje lagen,
vilken offentliggjordes i »Harmonice mundi»
(1619).
Genom dessa upptäckter hade K. åt
planetteorien givit en alldeles ny grundval.
Koper-nikus hade visserligen gjort det antagandet,
att samtliga planeterna rörde sig kring
solen; men då han förläde epicykelns och
excentriska cirkelns medelpunkter till rent
imaginära (d. v. s. i fysisk mening obefintliga)
punkter, så var därmed givet, att
antagandet var blott en hypotes, som väl kunde tjäna
att förenkla teorien men däremot icke gav
någon förklaring av det verkliga förloppet.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
