Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khurai - Kiaby - Kiachta - Kiær, Anders Nicolai - Kiær, Frantz Casper - Kiær, Johan Aschehoug - Kiala - Kia-ling - Kiamil pascha - Kiang - Kiang-si - Kiang-su - Kiao-chou - Kiautschou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Khurai—Kiautschou
652
Khurai, stad i Centralprovinserna, Britt.
Indien, 338 km n. n. v. om Nagpur; omkr.
6,000 inv. I K. anlade Evang.
fosterlandsstiftelsen en missionsstation 1900; klinik och
skolverksamhet.
Kiaby, socken i Kristianstads län, Villands
härad, huvudsaki. på Kristianstadsslätten, vid
Ivösjön och Oppmannasjön, mellan vilka det
natursköna Bäckaskogsnäset når skogsbygden
i n.; 38,17 kvkm, 915 inv. (1929). 1,369 har
åker, 828 har skogs- och hagmark. Egendom:
Bäckaskog (se d. o.). Ingår i Ivö och K.
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.
Kiachta [kia’-], ort i Sibirien
(Burjät-mon-goliska sovjetrepubl.), vid en biflod till
Se-lenga, på gränsen till Mongoliet, mitt emot
staden Maimatschin. Var 1689—1860
för-dragsenligt den enda orten för gränshandeln
mellan Ryssland och Kina. Sedermera har
K. gått tillbaka och har nu (1929) med
grann-orter ej fullt 10,000 inv.
Kiær [^är], Anders Nicolai, norsk
statistiker (1838—1919), bror till F. C. K.
Anställdes 1861 vid inrikesdepartementets
»tabelkontor» och var efter upprättandet av
Det statistiske centralbureau dess dir. 1877
—1913. K. ledde utgivandet av byråns
publikationer på ett förträffligt sätt samt nedlade
ett intensivt arbete på att belysa sjöfartens
ekonomiska utveckling och sjömännens
levnadsvillkor. Han ansågs som en av sin
samtids främsta auktoriteter på detta område.
Under sina senare år utgav K. en serie
värdefulla avh. om norska sociala förhållanden. —
Led. av sv. Vet.-akad. 1900. G. S-g.*
Kiær [^är], Frantz Casper, norsk
läkare (1835—93), bror till A. N. K.
Praktiserade i Oslo och utgav 1873 det omsorgsfulla
biografiska verket »Norges læger i det 19;e
aarhundrede» (1873; ny uppl. i 2 bd 1887—90).
K. skrev också avh. i bryologi. O. A. ö.*
Kiær føär], J ohan Aschehoug, norsk
paleontolog (f. 1869), av samma släkt som
A. N. K., prof, vid Oslo univ. i paleontologi
och historisk geologi sedan 1909. Hans
arbeten ha uteslutande behandlat Osloområdets
kambrosilur och dess fossil; en samlad
överblick ger han i »Das Obersilur im
Kristiania-gebiete» (1908). K. A. G.
KPala, herrgård i Borgå socken, Nylands län,
Finland, en av landets äldsta herrgårdar,
omnämnd på 1200-talet, släkten Stålarms
stamgods (från 1300-talet till 1629). K. tillhörde
senare bl. a. släkten Adlercreutz; där föddes
1757 general K. J. Adlercreutz. O. Brn.
Kia-ling [ki-], vänsterbiflod till mellersta
Yang-tsi-kiang (se d. o.).
Kiamil pascha [kiä’-], turkisk statsman
(1832—1913). Var född på Cypern, gjorde en
rask ämbetsmannakarriär och röjde tidigt
mycket utpräglade engelska sympatier. Som
storvesir 1885—91 sökte han mot
Abd-ul-Hamids gunstlingssystem med växlande
framgång hävda en moderat frisinnad politik. Okt.
—nov. 1895 var han åter storvesir, lyckades
därunder få slut på de armeniska
massakrerna och av sultanen utverka ett
reformdekret för de armeniska provinserna men
störtades efter några veckor genom
hovintriger. K. var därpå
några år ståthållare i
Smyrna, vistades
sedan som privatman på
Cypern och kallades
kort efter den
ungturkiska statsvälvningen
ånyo till storvesir i
aug. 1908. Snart
upp-stodo emellertid
slitningar mellan honom
och de maktlystna
ungturkiska
kommittéerna, och efter ett
misstroendevotum i parlamentet avgick han
14 febr. 1909, sedan han i nov. föreg. år ingått
separat uppgörelse med Österrike-Ungern i
den bosniska frågan. Efter turkarnas första
stora motgångar i första Balkankriget blev
K. än en gång storvesir, 29 okt. 1912, och
lyckades åvägabringa stillestånd med
Bulgarien och Serbien, 3 dec. Kort därefter
störtades han genom en ungturkisk
sammansvärjning, 23 jan. 1913, och dog 14 nov. s. å.
på Cypern. Jfr Turkiet, historia. V. S-g.
Kiang, se Hästdjuren.
Kiang-si [ki-], provins i inre Kina, s. om
Yang-tsi-kiang; 173,300 kvkm, 24 mill. inv.
Omfattar Ka n-kiangs flodområde. På slätterna
ris- och bomullsodling samt silkesmaskavel; på
kullarna odlas några av Kinas bästa tesorter.
Timmerflottning. Stenkolsgruvor
(Ping-siang-gruvorna) i v., kaolin nära King-tö-chen (se
d. o.). Huvudstad: Nan-chang.
Kiang-su [ki-], provins i Kina, vid kusten
av Gula havet; 105,200 kvkm, 34 mill. inv.
I s. går Yang-tsi-kiang, tvärs igenom
provinsen Kejsarkanalen. K. är välodlat och
tätt befolkat. Huvudstad: Nanking.
Jordbruket är intensivt (halva arealen risfält);
slätterna kring sjön Tai-hu äro ett av Kinas
främsta silkesdistrikt. K. är ledande provins
för odling av bomull och (särskilt i n.) vete.
Utmed och i närheten av Yang-tsi-kiang stora
handels- och industristäder, Shang-hai,
Su-chou m. fl.
Kiao-chou [kiaå-tfåo], se Kiautschou.
Kiautschou [ki ], det tyska namnet på ett
av Tyskland 1898 på 99 år förpaktat område
i kin. prov Shan-tung, till vilket
förpakt-ningsrätten genom Versaillestraktaten 28
juni 1919 övergick till Japan, som enl. en
överenskommelse febr. 1922 i Washington
med Kina återställde området till Kina (se
Japan, sp. 1007). Som Kiao-chou ingår
det nu åter i prov. Shan-tung. Det egentliga
förpaktningsområdet, beläget vid inloppet till
Kiao-choubukten på Shan-tunghalvön, var 552
kvkm med 200,000 inv., därav 4,728 européer
1914. Genom arrendefördraget av 6 mars 1898
bestämdes även, att inom en 50 km bred neutral
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
