Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khaki - Khama - Khan - Khanbaliq, Chanbalik, Cambaluc - Khanpur - Kharbin - Kharput - Khartum - Khasi - Khasi hills - Khatira - Khazarer - Khediv - Khevenhüller, släkt - Khevenhüller, Paul - Khiva - Khlesl (Klesl), Melchior - Khmer - Khnoppf, Fernand - Khond, Kandh - Khor - Khorasan - Khorsabad (Chorsabad) - Khuen-Héderváry, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Khaki—Khuen-Hédervary
650
Khaki [kä’ki], eng., ett slags tyg, se Kaki.
Khäma, hövding över bamangwatostammen
i Bechuanaland (omkr. 1840—1923).
Omvändes till kristendomen 1860, gynnade
missionen, verkade kraftigt för sitt folks kulturella
höjande och förde bl. a. en energisk,
framgångsrik kamp inom sitt maktområde mot
rusdryckshandeln. V. S-g.
Khän, se Kan.
Khanbaliq, Ch a n b a 1 i k, Cambaluc,
»kanens stad», mongoliskt namn på Peking,
använt av Marco Polo.
Khanpur [eng. uttal känpö’o], indisk stad,
se Cawnpore.
KharbPn, stad i Manchuriet, se C h a r b i n.
Kharput, se C h a r p u t.
Khartüm, se K a r t u m.
Khäsi, ett bergfolk i Assam; omkr. 200,000
pers., därav omkr. 30,000 kristna. K. tala
ett med mon-khmerspråken besläktat idiom.
De dyrka huvudsaki. förfädrens andar. Ett
starkt utpräglat matriarkat är rådande. Jfr
P. R. T. Gurdon, »The khasis» (1907; 2:a
uppl. 1914).
Khasi hills [kä’si hi’lz], bergshöjder i Assam.
Khatira, arabisk båt, bruklig i Röda havet,
med framåtlutande mast och latinsegel.
Khazärer, dets. som kazarer (se d. o.).
Khedlv, se K e d i v.
Khevenhüller [ké’f-], österrikisk adelssläkt,
känd från 1396. En gren är riksfurstlig (v.
K. - M e t s c h) sedan 1763. Greve Franz
Christoph v. K. (1588—1650) var
politiker, diplomat och historieskrivare. Om hans
bror svenske friherren Paul K. se nedan. En
sonson till F. C h r. v. K. var greve L ud w ig
Andreas v. K. -Frankenburg (1683—
1744). Utbildad under prins Eugen, blev han
1734 överbefälhavare i Italien och 1736
fältmarskalk; deltog i alla Maria Teresias krig.
Khevenhüller [kö’f-], Paul, frih., riksråd
(1593—1655); jfr släktart. K. var borggreve
i Klagenfurt men måste som protestant lämna
sitt land. Han gick i svensk tjänst och blev
kavalleriöverste 1632. Som betalning för lån
till kronan fick K. svenska gods 1636, bl. a.
Julita, där han bosatte sig. Han blev svensk
frih. 1647 (grenen utdöd 1662), hovmarskalk
hos änkedrottning Maria Eleonora 1648,
ståthållare på Wollin och generalmajor. 1653 blev
han riksråd och 1654 generalguvernör över
änkedrottningens livgeding.
Khi’va, se C h i v a.
Khlesl (Klèsl),
Melchior, kardinal,
österrikisk statsman
(1552—1630). Var son
till en protestantisk
bagare, blev som
student katolik, erhöll
flera höga kyrkliga
ämbeten, blev 1598
biskop i Wien och 1615
kardinal. K. var en
av den katolska mot-
reformationens främsta ledare, bekämpade
framgångsrikt protestantismen i Nedre
Österrike och var från 1599 ärkehertig (sedermera
kejsar) Mattias’ kansler och förtrognaste
rådgivare. Han tillrådde 1618 vissa eftergifter
åt Böhmens protestanter men framkallade
därigenom misstro hos det strängt katolska
partiet och särskilt hos ärkehertig Ferdinand,
fängslades i juli s. å. och ställdes 1622 i Rom
inför påvlig domstol. K. återfick 1623
friheten och återvände 1627 till Wien. Biogr. av
A. Kerschbaumer (2:a uppl. 1905). V. S-g.
Khmer, folk, se Kambodja; jfr M o
n-k h m e r f o 1 k e n.
Khnopff [knåpf], Fernand, belgisk
konstnär (1858—1921). Var symbolist,
modellerade eller målade kvinnor, försjunkna i extas,
med gåtfullt stirrande blick eller
sfinxaktigt leende. K. målade därjämte
landskaps-stämningar, gjorde stilfulla teckningar och
var även skald. Monogr. av L.
Dumont-Wilden (1907). G-g N.
Khond (Kand h), en dravidisk stam,
boende i vissa delar av Centralprovinserna samt
framför allt i Bengalen, Behar och Orissa
(omkr. 530,000 pers., 1921); de flesta tala ett
språk, som står närmast telugu (se d. o.). K.
äro mest bekanta för sina talrika
människooffer. Två brittiska officerare, Campbell och
Macpherson, lyckades 1847—54 nästan
fullständigt göra slut på detta offerväsen. Offret
var framför allt avsett att försäkra den
offrande om en god skörd men var också ett
offer åt jordens gudinna, Tärl el. Barä Pennu.
En buffel får nu ersätta människan som
offerdjur. Jfr R. V. Russell, »The tribes and castes
of the Central provinces of India», III (1916),
s. 464 ff. J. Ch-r.
Khor, inhemskt namn på Tibet.
Khoräsän, se Chorasan.
Khorsabäd (C h o r s a b ä d), by i Irak, 20
km n. ö. om Mosul, bekant genom de
utgrävningar av Sargon II:s palatsstad
Dur-Sarru-kin, som där anställdes av P. J. Botta 1843
—45 och V. Place 1853—55. Jfr
Babylonisk och assyrisk konst.
Khuen-Hédervåry [kö’n-hè’därväri], Karl,
greve, ungersk politiker (1849—1918). Blev
1882 obergespan i komitatet Györ, var 1883
—1903 ban (ståthållare) över Kroatien,
Sia-vonien och Dalmatien samt gjorde sig där
känd som energisk, stundom rätt hårdhänt
styresman. Han var juni—nov. 1903 ungersk
ministerpresident och mars 1904—febr. 1905
hovminister i Tiszas ministär, blev jan. 1910
ånyo ministerpresident, upplöste i mars s. å.
parlamentet och fick vid nyvalen (juni) stor
majoritet för det nybildade Nationella
ar-betspartiet men måste till följd av
oppositionsgruppernas häftiga obstruktion avgå i
april 1912. Från 1913 var han Nationella
arbetspartiets ledare i parlamentet. Som
ministerpresident gjorde sig K. mest känd
genom sin kallblodighet vid parlamentariska
stormscener. V. S-g.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
