Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiderlen-Wächter, Alfred von - Kido Takayoshi - Kodron - Kiel - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Kido—Kiel
656
Utsikt över Kiel.
E. Jaeckh, »Kiderlen-Wächter, der
Staats-mann und Mensch. Briefwechsel und
Nach-lass» (1924). V. S-g.
Kido Takayoshi, markis, japansk
statsman (omkr. 1830—77). Var samurai och
ledare för reformivrarna från Choshu i de
strider, som 1868 ledde till shogunatets
avskaffande (se Japan, sp. 1001). Han deltog
1871—73 i Iwakuras stora ambassad till
Amerika och Europa. Under sina sista år verkade
han som grundläggare av ett tidningsföretag
för folkets upplysning. Biogr. av J. Morris
i »Makers of Japan» (1906). V. S-g.
Kidron [ki-], dalgång utanför Jerusalem
(se d. o., sp. 1055).
Kiel [kil], huvudstad i preuss. prov.
Schles-wig-Holstein, kring Kieler Förde,
Kielbuk-tens (se d. o.) innersta del; 211,861 inv. (1925).
K. är flottstation, betydande handelsplats
och industriort samt medelpunkt för ö.
Hol-steins lantbruksrörelse och för
Schleswig-Hol-steins kulturella liv. Altstadt mellan Kieler
Förde och Kleiner Kiel (återstoden av en
gammal havsvik) grupperar sig kring Stora
torget (Markt), varifrån åtta huvudgator
stråla ut i alla riktningar. Vid Markt ligga
det gamla rådhuset (1590-talet) och fyra stock-
Universitetet i Kiel.
virkeshus från 1600-talet;
bakom dem reser sig
Nikolaikyr-kans 77 m höga torn (från
mitten av 1200-talet). V. om
Altstadt, intill Kleiner Kiel, är
Neumarkt; vid detta torg ligga
det imponerande nya rådhuset
(uppfört 1908—11), med ett 106
m högt torn, och stadsteatern
(1905—07). Åt n. avslutas
Altstadt med slottet och
slottsparken och i omedelbar
anslutning härtill
universitetsbyggnaderna. Härifrån för
Diistern-brooker Weg, stadens
vackraste promenad, norrut till
Düsternbrooker Gehölz.
Staden sträcker sig i n. över Wik
och Holtenau vid
Nord-öster-sjökanalens mynning till
Fried-richsort. I stadens v. del ligger
den 23 har stora sportplatsen,
även flygplats. På ö. sidan om
Kieler Förde omfattar staden stadsdelarna
Gaarden med de stora varven, Ellerbek m. fl.
kring Schwentines mynning.
Den nuv. krigshamnen omfattar huvudsaki.
området mellan universitetsstaden och
Düs-ternbrook (Wik); den övriga hamnen har
tagits i anspråk för handeln (frihamn vid
Holtenau), liksom de stora varven (det Krupp
tillhöriga Germaniawerft, Die deutschen Werke
och Howaldtswerke), som före världskriget
nästan uteslutande arbetade för tyska
krigsflottan. K:s industri omfattar vidare
maskinfabriker, kvarnar, bryggerier, kemiska
fabriker m. m. Betydande äro även fisket
och rökning av fisk (Kieler Sprotten). Till
K:s hamn ankommo 1927 3,247 fartyg om
600,000 netto reg.-ton, och därifrån avgingo
s. å. 2,818 fartyg om inalles 516,000 reg.-ton.
K. är säte för många bildningsanstalter och
lärda samfund. K:s univ.,
Ghristian-Albrechts-Universität, grundades 1665 och hade 1,554
stud. 1925/26. Till univ. äro anslutna ett
institut för handel och sjöfart (gr. 1913), ett
för internationell rätt (gr. 1918) och ett för
litteratur- och teatervetenskap (gr. 1912;
teatermuseum upprättades 1924). Sedan 1925
verkar Baltische Kommission i syfte att
vetenskapligt utforska
östersjöområdet. — Bland stadens
museer må nämnas
Thaulowmu-seet. Svensk sjömanskyrka
finnes. K. är centrum för
segel-och roddsport. Sedan 1895, med
uppehåll för världskriget och
åren närmast därefter, har där
årligen i slutet av juni hållits
en stor segelregatta (Kieler
Woche). E. L-r.
Ilistoria. K. är Holsteins
historiska huvudstad, grundlädes
på 1000-talet och var från 1363
medlem av hansan. Efter her-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
