Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiel - Historia - Kiel, Friedrich - Kieladressen - Kielbukten, Kieler Bucht - Kielce - Kieler, Laura, f. Smith Petersen - Kieler Förde - Kielhorn, Lorenz Franz - Kielland, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Kiel, F.—Kielland, A.
658
tigdömena Slesvigs och Holsteins delning
(1544) hörde K. till den gottorpska delen och
blev efter Slesvigs förening med Danmark
(1721) residensstad för heitigarna av
Holstein-Gottorp men kom genom »Mageskiftet» 1773
till den kungliga danska delen av Holstein.
I K. slöts 14 jan. 1814 freden mellan
Sverige och Danmark (se Sverige-Norge).
Sedan K. 1864 tillfallit Preussen, anlades där
en flottstation. Från K. utgick 4 nov. 1918
den tyska revolutionen, då matroserna
vägrade gå ut med flottan. — Litt.: A. Gloy, »Aus
Kiels Vergangenheit und Gegenwart» (1925);
W. Hahn, »K.» (1926; i serien »Deutschlands
Städtebau»). (Ä. S-n.)
Kiel [kil], Friedrich, tysk tonsättare
(1821—85), från 1870 lärare i komposition vid
högskolan för musik i Berlin. Vann stort
anseende genom sina kyrkliga verk, varav
särskilt oratoriet »Christus» (1871; uppf. i
Uppsala 1895, Sthlm 1896), »Missa solemnis»
och två requiem vunno stor popularitet. K.
bygger särskilt sin polyfona körstil på
1700-talets mästare. T. N.
Kieladressen [kil-], en 1844 av dåv.
Kiel-professorn J. G. Droysen (se d. o.) redigerad
protestskrivelse mot den danska
helstatspoli-tiken. Försedd med massunderskrifter,
överlämnades den s. å. i Itzehoe till de
slesvig-holsteinska ständerna. V. S-g.
Kielbukten [kil-], Kieler Bucht, vik
av Östersjön på tyska kusten, mellan ön
Fe-mern i ö. och halvön Schwansen i v. Når
sällan mer än 20 m djup. Från K. inskjuta
flera smalare fjordar, ss. Eckernförder
Bucht i v. och K i e 1 e r Förde. Den
senare är omkr. 15 km lång och avsmalnar,
från omkr. 2^2 km till 150 m i Kieler Hafen,
vid staden Kiel.
Kielce [kjä’ltse], polskt vojevodskap i s.
delen av gamla Polen; 25,736 kvkm, 2,534,214
inv. (1921). Tätt befolkat och uppodlat samt
naturskönt. Huvudstaden, med samma namn,
har 41,357 inv. (1921), är belägen i Lysa Gora
och har bergsbruk och sockerindustri.
Kieler [ki’-], Laura, f. Smith
Peter-s e n, dansk författarinna (f. 1849). Var född
i Tromsö men bosatte sig 1872 i Danmark.
Hon har utgivit en mängd arbeten, dels med
ämnen från Lappland (t. ex. »André fra
Kau-tokeino», 1879; sv. övers. 1881) och Norge,
dels och i synnerhet med sönderjylländska
och dansknationella motiv, ss. »Han faldt ved
Helgoland» (1894) och »Sten Stensen til
Stensbo» (1904). Skådespelet »Mænd af ære» (1890)
är ett angrepp på Kristianiabohemen. P. E-t.
Kieler Förde [ki’lør-], se Kielbukten.
Kielhorn [ki’lhårn], L o r e n z Franz, tysk
indolog (1840—1908), 1865—81 prof, i sanskrit
vid Deccan college i Poona 1865—81 och i
Göttingen 1882—1908. K. var en av
Tysklands grundlärdaste sanskritister och särskilt
en av de största europeiska auktoriteter, som
hittills funnits på den indiska grammatikens
område. Tills, m. J. G. Bühler (se d. o.) utgav
Ord, som saknas under
han en serie sanskrittexter, »Bombay sanskrit
series», och efter Bühlers död ledde han
utgivningen av »Grundriss der indo-arischen
Philologie und Altertumskunde».
Alexander Kielland.
Kielland [kjä’lan], Alexander, norsk
författare (1849—1906). Blev jur. kand. 1871,
inköpte ett tegelbruk i sin födelsestad,
Stavanger, och drev det till 1881, då han flyttade
till Köpenhamn. 1886—88 bodde han i Paris,
redigerade därpå Stavanger Avis 1889—90,
utnämndes hösten 1891 till borgmästare i
Stavanger och 1902 till amtman i Romsdalen.
Efter att i största hemlighet ha förberett
sig för den litterära banan debuterade K.
1879 med »Novelletter» (sv. övers. 1881), som
genast fick stor framgång. Romanen
»Gar-man og Worse» (1880; sv. övers, s. å.) följdes
av »Nye novelletter» (1880; sv. övers. 1881),
»For scenen» (1880; tre småstycken), »Else»
(1881; sv. övers. 1883), romanerna
»Arbejds-folk» (1881; sv. övers, s. å.) och »Skipper
Worse» (1882; sv. övers, s. å.), »To novelletter
fra Danmark» (1882), romanerna »Gift» (1883;
sv. övers, s. å.), »Fortuna»» (1884; sv. övers,
s. å.) och »Sankt Hans fest» (1887; sv. övers.
1888), novellen »Sne» (1886), lustspelen »Tre
par» (1886; uppf. i Sthlm 1887), »Betty’s
for-mynder» (1887; uppf. i Sthlm 1888) och
»Professoren» (1888) samt romanen »Jacob» (1891;
sv. övers, s. å.). Smärre ting samlades i
»Men-nesker og dyr» (1894); »Omkring Napoleon»
(2 bd, 1905) är en kåserande biografi, där K:s
svenskhat utbryter i simpla utfall mot Karl
XIV Johan.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
