Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kierkegaard, Sören Aabye - Kierman, Gustaf - Kierulf, Otto Richard - Kierunavaara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Kierman—Kierunavaara
666
Kierunavaara.
ungdom» (1895), »En episode i S. K:s
ungdomsliv» (1912) och »Et segment af S. K:s religiöse
udvikling» (1918); V. Ammundsen, »S. K:s
ungdom» (1912); Ö. Koch, »S. K.» (2:a uppl.
1916); T. Bohlin, »S. K:s etiska åskådning»
(1918) och »S. K.» (s. å.); J. Himmelstrup,
»S. K:s opfattelse af Sokrates» (1924), och E.
Geismar, »S. K.», I—VI (1926—28). J. C. Kall.
Kierman [^ä’r-], Gustaf, politiker,
grosshandlare (1702—66). Vann tidigt anseende
som en av Stockholms främsta grossörer och
valdes 1738 av Stockholms borgerskap till
riksdagsman. K. och
hans kollega T.
Blomgren avtalade med
Frankrikes
ambassadör, att de skulle mot
en viss penningsumma
hålla borgarståndets
röst till hans
disposition. Från denna tid
var K. en av
hattpartiets främsta
förkämpar i borgarståndet.
Han var led. av
sekreta utskottet 1738—62,
fullmäktig i Manufakturkontoret och banken,
talman i borgarståndet 1755 och 1760 samt
han-delsborgmästare i Stockholm (från 1757). K.
var egennyttig och begagnade på flera sätt
sin ställning till egen fördel; bl. a. var han
en av de främsta deltagarna i de beryktade
växelkontoren (se d. o.) och riktade sig
härvid på kronans bekostnad. De på riksdagen
1765 segrande mössorna underkastade
växelkontorens räkenskaper en sträng granskning.
K. och hans bolagsmän dömdes att ersätta
den skada, som staten genom deras
förvållande lidit; som säkerhet belädes deras
egendom med kvarstad. K. dömdes dessutom
(19 nov. 1765) för tjuvnad till livstidsfängelse
på Marstrand, där han dog. Biogr. av N.
Hallman i Svenska Julboken 1910. (G. J-n.)
Kierulf [kjä’rulf], Otto Richard, norsk
militär och politiker (1825—97); jfr
släktartikeln Kjerrulf. Specialiserade sig på
artilleriteknik, var lärare häri vid Den
mi-litære höiskole 1851—60 samt blev 1860
överstelöjtnant och fälttygmästare. K. utsågs
1871 till norsk statsminister i Stockholm,
deltog i regeringens strid mot
parlamentarismen och blev vid riksrätten 1884
liksom de flesta av sina kolleger fråndömd sitt
ämbete. Han blev s. å. fälttygmästare, 1890
chef för artilleriet, 1895 generallöjtnant och
tog avsked från 1 jan. 1897. J. J-n.
Kierunavaara [ki’runavära] (av fi. kieruna,
fjällripa, och vaara, berg), järnmalmsberg i
Jukkasjärvi socken, Norrbottens län, 205 km
från Luleå på svenska och 168 km från
Narvik på norska kusten (skrives även K i r
u-t a vaar a, någon gång Kiirunavaara).
Bergets topp, Statsrådet, nådde förr 248 m
över sjön Luossajärvis yta och 749 m ö. h.
(se karta vid art. Kiruna), men själva
toppen är numera bortbruten.
K. torde vara världens största
hög-procentiga järnmalmsförekomst och består
av en nästan sammanhängande, ren och rik
malmstock av över 4 km längd i n.—s., 20—
200 m bred. Dess sidostupning varierar
mellan 50° och 70° från horisontalplanet.
Omgivande bergart är porfyr; malmen utgöres
hu-vudsakl. av svartmalm av ända till 70 %
järn-halt, fosforhalt i allm. mellan 2,7 och några
få tusendels % och svavelhalt sällan över
0,05 %. Malmarean uppskattades 1910 till
436,000 kvm, motsv. för varje meters
avsänkning nära 2 mill. ton malm, och
malmtillgången till ett djup av 300 m under
Luossajärvis yta till 740 mill. ton, därav 240 mill.
ovan sjön. Senare djupborrningar, som påvisat
malm på ett djup av över 700 m under sjöns
yta, giva vid handen, att malmreserven är
vida större. — Berget angavs 1736 av en
lappman, besöktes s. å. av en kommission och
inmutades 1754 av brukspatron Steinholtz på
Kengis bruk. Under 1800-talets senare hälft
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
