Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kikarsikte - Kikbär - Kikhosta - Ki-kung-shan - Kikärt - Kil (maskinelement) - Kil (härad i Värmlands län) - Kil (socken i Örebro län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Kikbär—Kil
672
vari anbringats ett hårkors, som vid vapnets
inriktande inställes på den i kikaren
uppkomna förstorade bilden av målet
(riktpunkten). Se vidare Jaktgevär, sp. 948 och
bild 7, samt Rikt medel. — örlogsfartygs
kanoner äro numera alltid försedda med k.
med stor förstoring på grund av de stora
skjutavstånden. G. af W-dt; ö-g.
Kikbär, en på enbusken vanlig gallbildning
(se Gallmyggor). K. ha i folkmedicinen
använts som medel mot kikhosta.
Kikhosta (lat. pertu’ssis), smittsam
sjukdom i andningsorganen, som företrädesvis
träffar barn och kännetecknas av anfallsvis
uppträdande våjdsamma hostattacker. Man
har satt k. i samband med en 1906 av Bordet
och Gengou funnen, influensabacillen
närstående bacill, som i regel förekommer i
upp-hostningarna under de första veckorna av
sjukdomen. Smittan överföres från person till
person och detta så häftigt, att i en familj,
en barnkrubba el. dyl. vanl. samtliga
insjukna, som ej förut haft k. Den kvarlämnar
näml, bestående immunitet. 1—2 veckor efter
smittans överförande börjar sjukdomens första
och mest smittsamma stadium, det k a t a
r-r a 1 a, utmärkt av feber, oro samt allmän
luftrörskatarr med snuva och en hosta, som
utan att direkt uppträda anfallsvis dock är
ovanligt ihållande, när den kommer. Efter
1—1^2 vecka uppträder hostan alltmer i
anfall ; samtidigt brukar temp. sjunka, så att
barnen mellan attackerna förefalla friska.
Hoststötarna avbrytas av pipande inandningar,
barnen bli blå i ansiktet, småblödningar
kunna uppträda i ögats och näsans
slemhinnor; urin och avföring kunna ofrivilligt avgå.
Ett dylikt anfall, som kan utlösas av
psykiska irritationer eller mekaniskt, t. ex.
genom retning av bakre svalgväggen (vid
intagande av föda), avslutas vanl. med en
kräk-ning. Detta s. k. konvulsiva stadium
varar 1—2 månader eller mer. Hostanfallen
kunna komma 10—50 ggr på dygnet.
Småningom går sjukdomen tillbaka. Under dess
förlopp kunna i luftrör och lungvävnad
uppträda inflammatoriska processer av betydelse
för uppkomsten av kronisk luftrörskatarr el.
tuberkulos, men direkta följdsjukdomar av k.
höra till sällsyntheterna. Av största betydelse
är att bereda skydd mot insjuknande. Har
sjukdomen väl kommit, är hygienisk-dietisk
behandling viktigast: luftigt och soligt rum,
närande och (för att ej reta) flytande föda.
Den strängt individualiserade medikamentösa
behandlingen måste anförtros åt läkare.
K. uppträder såväl sporadiskt som
epidemiskt och är endemisk i alla kulturländers
städer. För antikens folk var k. obekant. Den
tidigast beskrivna epidemien uppträdde i
Paris 1578. Från mitten av 1700-talet är k.
utbredd över hela Europa. I Sverige skall den
1749—64 ha bortryckt 45,000 barn. E. L-g.
Ki-kung-shan, sanatorieort i Kina, på
gränsen mellan prov. Hu-pei och Ho-nan, vid
järn
vägslinjen Han-kou—Peking. 1918 började
Sv. missionsförbundet och Sv. missionen i
Kina en skola i K. Denna övertogs 1922 av
Andelsföreningen för Svenska skolan i Kina
u. p. a. Skolan står öppen för barn av
svenska föräldrar i Kina och har eget skolhem.
Kikärt, bot., se C i c e r.
Kil, maskinelement, grundat på det lutande
planets egenskaper, vanl. i form av ett
trekantigt prisma. Med hjälp av k. kan man
erhålla stora tryckkrafter i sidled för att
påverka, förflytta el. splittra en annan kropp,
varvid den framdrivande kraften förhåller sig
till tryckkraften på endera sidan av k. som
bredden av k:s huvud till k:s sida. Det är
sålunda lämpligt att använda en smal k. för
ernåendfe av stora sidokrafter. Ex. på
användningar av k. har man i kniven, mejseln,
yxan och plogen. J. T.
Kil, härad i Värmlands län, n. om Karlstad,
kring Klarälven, Visten, s. Mellan-Fryken,
Nedre Fryken och Norsälven (se kartan);
827,81 kvkm, 19,161 inv. (1929). Socknar:
Nedre Ullerud, övre Ullerud, Ransäter, Stora
Kil och Frykerud. Omfattar bergiga
skogstrakter och mellan dem odlade slätter och
älvdalar med djupt nedskurna raviner. 17,341
har åker, 52,199 har skogs- och hagmark.
Järnindustri vid Munkfors bruk (omkr. 3,150
inv.), trä- och pappersindustri vid Deje,
Deje-fors (se dessa ord) m. fl. platser utmed
älvarna. Municipalsamhälle: Kil (se nedan).
Järnvägar: se kartan. Tillhör Mellansysslets
fögderi och domsaga.
Kil, socken i Örebro härad och län; 148,32
kvkm, 1,851 inv. (1929). Sträcker sig från
den bördiga Närkesslätten och sjön Tysslingen
i s. ö. (40—60 m ö. h.) upp på Kilsbergen i
n. v. (i K. intill 279 m). 3,659 har åker, 10.409
har skogs- och hagmark. I K. ligga
Håla-hults sanatorium och godset Frösvidal (se
d. o.). Ingår i K:s och Gräve pastorat i
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Kils hp
Skala 1:’7500Ö0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
