Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kihlman, Erik Lorenzo - Kihlman, Sven - Kiirunavaara - Kijl, ätt - Kikare, Tub, Teleskop - Kikarsikte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Kihlman, S.—Kikarsikte
670
teraturhistoriker (f. 1895 Va),
sonson till A. K. Disputerade
på avh. »Ur Ibsendramatikens
idéhistoria» 1921 och blev 1926
docent i nordisk litt. vid
Helsingfors univ. K. har vidare
utgivit »K. A. Tavaststjernas
diktning» (1926) och
essäsamlingen »Svensk nutidsdikt
Finland» (1928), redigerat
antologien »Ur Finlands svenska
lyrik» (med inl., 1923) och K. A.
Tavaststjernas samlade
skrifter (1924). Tillhör från 1928
red. av Nya Argus. H. E. P.
Kihlman, Sven, präst,
kro-nolog (1696—1776), prästvigd
1725, kaplan 1753 i övre
Ulle-rud, Värmland, och vice pastor
1770 i Kils härad. K. tog
initiativet till nya stilens
införande i Sverige genom sin
skrift »Oförgripeligit förslag
til calendarii correction» (1746). Hans förslag
inlämnades 1747 till prästeståndet,
granskades av akademier o. a. myndigheter och ledde
till k. f. av 24 febr. 1752 ang. »thet här i
riket hit till brukade calendarii ändring».
Jfr uppsats av A. Lindhagen i Hist. Tidskr.
1922.
Kiirunavaara, se Kierunavaara.
Kijl [^il], svensk, urspr. holoteinsk adlig
ätt, utdöd på 1600-talet. Söffrin
(Severin) K. (d. 1553) vann i hög grad Gustav
Vasas förtroende, var bl. a. hövitsman över
Älvsborgs slott och län 1530—40 och på tåget
mot Dacke 1542. Söffrin K:s sonson Knut
K. (d. 1603) blev ståthållare på Älvsborg 1597,
amiral över Älvsborgsflottan 1599 och satt
1600 i Linköpingsdomstolen över riksråden.
Hans bror Nils K. (d. 1636) var ståthållare
på Nyslott 1604—08 och på Äbo 1609—11.
Kikare, Tub, Teleskop, optiskt
instrument, som skärper ögats iakttagelseförmåga
genom att låta avlägsna föremål synas under
större synvinkel, än då de ses med blotta
ögat. En k. består huvudsaki. av
objektivet, den mot föremålet
vända linsen, som alltid
är positiv (samlande), och
okularet, som är
närmast ögat och som kan
vara en positiv el. negativ
lins el. ett system av
linser. Objektivet bör vara
akromatiskt (se
Akro-m a t i s m), ha stor
brännvidd (ge stor bild) och stor
diameter (samla mycket
ljus). Den av objektivet
alstrade bilden betraktas
genom okularet. I den
astronomiska k.
(Kep-lers k.) ger objektivet en
omvänd bild, som direkt
Gatubild från Kiev.
Ljusstrålarnas reflexion i en
prismakikare.
betraktas genom en positiv lupp såsom
oku-lar. En större astronomisk k. kallas r
e-fraktor. Terresterkikaren
(land-skapskikaren) är en astronomisk k., där
objektivets bild blir
rättvänd genom att
en el. flera
positiva mellanlinser
inskjutas mellan
objektiv och
oku-lar. Härav följer
en obekväm längd
hos k., en
olägen
het, som hos prismakikaren undvikes
genom att bilden i stället rättvändes medelst
fyrfaldig spegling i två totalreflekterande
rätvinkliga glasprismor. Teaterkikaren
(Galileis k., den holländska k.) har en negativ
lins till okular, genom vilket föremålet synes
rättvänt. Jfr även Spegelteleskop och
Z e i s s. J. T.
Kikarsikte, ett huvudsakligen till moderna
artilleripjäser använt riktmedel, som ersätter
sikte och korn. K. utgöres av en enkelkikare,
Principen för den astronomiska kikaren. AB det betraktade föremålet,
oo objektiv, vv okular, ab omvänd bild av det betraktade föremålet, som
sedd genom okularet ger bilden a’b’.
Principen för Galileis kikare. AB det betraktade föremålet, oo objektiv,
ab omvänd, reell bild, som sedd genom okularet vv ger den rättvända,
virtuella bilden a’b’.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
