Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilian - Kilian, Charles Constant Wilfred - Kiliasm el. Chiliasm - Kiliast - Kilikien - Kilima-ndjaro - Kilkenny - Kilkennystadgan - Kilkoppel - Killander, Ernst Viktor - Killarney - Kille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Kilian, Ch. C. W.—Kille
676
lien. Woltgang K. har bl. a. stuckit en serie
bilder med porträtt från en av pfalzgreven
Karl (X) Gustav anordnad fest i Augsburg till
firande av den westfaliska freden samt ett
litet, vackert graverat blad med en medalj,
som återger Gustav II Adolfs intåg i
Augsburg 1632. Sönerna Philipp K. (1628—93)
och Bartolomeus K. (1630—96) voro
mycket anlitade porträttstickare. E. L-k.
Kilian [kiliä’], Charles Constant
W i 1 f r e d, fransk geolog och paleontolog
(1862—1925), prof, i Grenoble 1902. Har i
Alperna sysslat med tektoniska spörsmål och i
s. Frankrike arbetat med de mesozoiska
bildningarna och deras fossil, i synnerhet
ammo-niterna. K. har till »Lethaea geognostica»
(påbörjat av F. Roemer, fortsatt av Fr. Frech)
bearbetat den äldre kritan (1907). K. A. G.
Kilia’sm el. Chili a’s m (av grek. chi’lioi,
tusen), föreställningen om det tusenåriga
riket, ett på jorden inträdande förberedande
fulländningstillstånd genom omedelbart
ingripande av den upphöjde Kristus. K. möter än
i mildare former, i betydelsen av en kyrkans
sista seger- och blomstringstid, än med mer
utpräglat övernaturliga drag, huvudsaki. med
stöd av Joh. Upp. 20. Av reformationens
ledande män avvisades k. men blev i stället
av stor betydelse för de s. k.
svärmerikt-ningarna. Från mitten av 1700-talet har k.,
främst genom pietismens förmedling,
upp-levat en renässans och i olika former vunnit
betydelse för vida kretsar (däribland
adven-tisterna). G. A-n.
Kilia’st, anhängare av kiliasmen.
Killkien, se Cilicien.
Kibo, Kilima-ndjaros högsta topp.
Kilima-ndjäro [ki-], det högsta berget i
Afrika, ligger strax innanför
Tanganjikaterri-toriets n. ö. gräns under 3° 6’ s. br. och
37° 23’ ö. Igd. K. är en tertiär vulkan, som
reser sig i ett samlat massiv omkr. 5,000 m
upp över stäpperna. K. har två toppar, en
högre, västlig, Kibo, och en något lägre,
östlig, M a w e n z i, åtskilda av en 10 km lång
sadelplatå. Höjden av de båda topparna
bestämdes barometriskt av Hans Meyer till
resp. 6.010 m och 5,355 m samt av en
engelsktysk gränskommission (1904—06) genom
tri-gonometriska mätningar till resp. 5.893 m och
5,152 m. Kibo, som f. ggn bestegs av H.
Meyer (1889), har en regelbunden, 2 km vid
och nära 200 m djup krater. På dennas botten
ligga spridda glaciärer; de runtom på
kraterkanten och yttre sluttningarna belägna
gla-ciärerna nå på n. och ö. sidorna endast ned
till omkr. 5,700 m, medan de i s. och v. gå
1,000 m lägre, beroende bl. a. på att
nederbörden huvudsakligen tillföres med s. v. vindar.
Spår av en äldre, mycket mera omfattande
nedisning iakttogos först av H. Meyer och ha
undersökts av honom, F. Klute samt (1928)
av en svensk expedition. Glaciärerna ha vid
denna nedisning nått ned till omkr. 3,600 m
runt hela berget. På K:s lägre delar, där
nederbörden är ringa, förekomma mest
taggbärande växter, acacior m. fl., eller ren
stäppvegetation, men mellan 1,300 m och 3,000 m
växer regnskog. Ovan 3,000 m försvinner
urskogen, och ett gräsland utbreder sig upp
till 4,500 m höjd, varefter kala lavafält och
sträckor av grus och lös sand vidtaga. Upp
till 1,800 m bor bantufolket wa-dschagga.
K. upptäcktes av de tyska missionärerna J.
Rebmann och J. L. Krapf 1848. Y. Sjöstedts
expedition besökte K. 1906. — Litt.: G.
Vol-kens, »Der Kilimandscharo» (1897); H. Meyer,
»Der Kilimandscharo» (1900); F. Klute,
»Er-gebnisse der Forschungen am Kilimandscharo»
(1920). Om de nya höjdmätningarna se T.
Behrens i Geographical Journal 1907. E. Nln.
Kilkenny [kilke’ni]. 1. Grevskap i
Irländska tnstaten (se d. o., sp. 734, och kartskiss
till Irland). Bergigt, bördigt. Stenkol. —
2. Huvudstad i grevskapet K.; 10,046 inv.
(1926). Är en gammal, historiskt betydande
stad. Stor katedral; stamslott för hertigarna
av Ormonde.
Kilkennystadgan [kilke’ni ], se Irland,
sp. 722.
Kilkoppel, ett bomsmide, bestående av två
kilformiga järnsprintar, förenade med en liten
kätting och avsedda att fasthålla två stockar i
en flottled vid varandra. Numera har k. i stor
utsträckning ersatts med mekaniska
koppel-konstruktioner, vilka i motsats till k. ej
skada virket. W. E-n.*
Killa’nder, Ernst Viktor, militär,
idrottsledare (f. 1882). Blev underlöjtnant vid Göta
livgarde 1906 och kapten 1920. K. har
nedlagt ett omfattande arbete på idrottens
område och beklätt ett flertal förtroendeposter.
Sålunda var han chef för Idrottsparken i
Stockholm 1909—10 och är f. n. bl. a. ordf,
i Stockholms idrottsförbund, vice ordf, i
Skolungdomens idrottsförbund samt led. av
överstyrelsen för Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund.
Killarney [kilä’ni], stad i irländska
grevskapet Kerry; 5,328 inv. (1926). K. ligger
nära Loch Leane, den största av de för sin
naturskönhet berömda
Killarneysjöar-n a, vilka avrinna till Dingle bay. I s. v. höja
sig Kerry mountains med Irlands högsta berg,
Carrantuohill (1,041 m ö. h.). Turistort.
Kille (kortform av Harlekin), sv. namnet på
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
