Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kille - Killing - Kilmainhamfördraget - Kilmarnock - Kilo- - Kilogram (kg) - Kilogramkalori - Kilogrammeter - Kilometer (km) - Kilowatt (kw) - Kilowattimme (kwt) - Kilowattimmemätare - Kilowattmeter - Kilovoltampère (kva) - Kilpi, Oskar Kaaleb - Kilpi, Volter Adalbert - Kilpisjärvi - Kilram el. Spännram - Kilring - Kilsbergen - Kilskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Killing—Kilskrift
678
cambio (kambio) och två av korten i den för
spelet egendomliga kortleken.
Killing, getunge.
Kilmainhamfördraget [kilméPnom-J, eng.
The Kilmainham treaty, hävdvunnet namn på
förhandlingarna 1882 mellan ministären
Glad-stone och irländska jordligans ledare, av vilka
Parnell då satt i Kilmainhamfängelset.
Preliminärt samförstånd hade vunnits om
Par-nells m. fl:s frigivande och ömsesidig
mode-ration, då mordet i Phænixparken 6 maj s. å.
(se Irland, sp. 727) omintetgjorde
avspänningen. V. S-g.
Kilmarnock [kilmä’nøk], stad i Ayrshire,
Skottland, 30 km s. v. om Glasgow; 37,400
inv. (1928). Järntillverkning; gardiner, spetsar.
Kilo- [uttal ki’- el. ^i’-] (grek. chi’U6i),
tusen- (i sammansättningar som kilometer
m. fl.). Kilo är även kortform av kilogram.
Kilogra’m, förk. k g, viktenheten i
metersystemet. 1 kg = 10 hg = 1,000 g = 2,35252
sv. skålpund. K. definieras som vikten av 1
kbdm el. 1 1 rent vatten av 4° C, vägt i
lufttomt rum. G. H-r.
Kilogramkalori, den värmemängd, som
åtgår för att uppvärma 1 kg vatten 1 grad.
Jfr Kalori.
Kilogrammeter, det mekaniska arbete, som
uträttas, då 1 kg lyftes 1 m, förk. k g m. Jfr
Arbete och Energi.
Kilometer, förk. k m, längdmått i
metersystemet, motsvarande 3,368,1 svenska fot.
1 km = 1,000 m. 1 sv. nymil = 10 km.
— Inom järnvägsstatistiken och
kommunikationsväsendet förekomma vissa sammansatta
kilometertermer, t. ex. axelkilometer
(det tal, som anger den väglängd varje
vagnsaxel under en viss tid genomlupit), b a
n-kilometer (km banlängd), t å g k i 1 o m
e-ter, personkilometer,
tonkilometer (enheter, som avse befordran av resp, ett
tåg, en passagerare eller ett ton gods 1 km),
bruttotonkilometer el. nettoto
n-kilometer (allteftersom även fordonets
eller blott lastens vikt medräknas). G. H-r.
Kilowa’tt, förk. kw, se Effekt och
Elektriska enheter.
Kilowattimme, förk. k w t, se
Elektriska enheter.
Kilowattimmemätare, se Elektriska
mätinstrument, sp. 607.
Kilowattmeter, se Elektriska
mätinstrument, sp. 606.
Kilovo’ltampère [-ampä’r], förk. k v a, dets.
som 1,000 XvoltXampère, ett inom
växel-strömstekniken använt mått på den skenbara
effekt, för vilken en transformator eller en
växelströmsgenerator är dimensionerad. Den
verkligt avgivna effekten fås i kilowatt
genom multiplikation med effektfaktorn (se
Elektrisk arbetsöverföring, sp.
613). (G. H-r.)
Kilpi [ki’-], Oskar Kaaleb, finländsk
statistiker (f. 1878 13/3). Disputerade 1914, blev
1918 docent i statistik vid Helsingfors univ.
och 1920 prof, i nationalekonomi vid finska
handelshögskolan i Helsingfors. Han har
utgivit undersökningar ang. yrkesfördelningen
inom befolkningen i Finland, om
emigrationen m. m. H. E. P.
Kilpi [ki’-], Volter Adalbert,
finländsk författare, biblioteksman (f. 1874 12/iz).
Har tjänstgjort vid flera bibi, i Helsingfors,
var 1919—20 stadsbibliotekarie i Äbo och är
sedan 1921 bibliotekarie vid Äbo finska univ.
K. har publicerat noveller med romantiskt
färgat bildspråk, essäer samt inlägg i
kulturpolitiska frågor, bl. a. »Nationell
självprövning» (sv. övers. 1917). H. E. P.
Kilpisjärvi [ki’-], Köngämä älvs källsjö,
på svensk-finländska gränsen strax ö. om
Treriksröset; 38 kvkm, 476 m ö. h., trol.
omkr. 60 m djup.
Kilram el. Spän n ram, träram med kilar
för utspänning av väv (duk) för målning.
Kilring, se Mast.
Kilsbergen, se Närke.
Kilskrift, de gamla babyloniernas och
assy-rernas av lodräta, vågräta, snett ställda och
dubbla kilar i de mest växlande förbindelser
sammansatta skrift, vilken på skilda håll i
v. Asien återfunnits inristad på stenskivor,
tegel, cylindrar, lertavlor, sigill, vikter,
väggprydnader, bildstoder, obelisker, klippväggar
o. s. v. K., som utvecklat sig ur en bildskrift,
härstammar, så långt man nu kan se, från
sumererna, urinvånarna i
Eufrat-Tigris-landet. När detta område, senare kallat
Baby-lonien, erövrades av de semitiska s. k.
babylo-nierna, togo dessa även k. i arv. Denna skrift,
som redan hos sumererna utvecklat sig till
en blandning av ideografisk
(begrepps-skrift) och syllabarisk (stavelseskrift),
bibehöll hos babylonierna dessa egenskaper.
Den spridde sig tidigt bland grannfolken. I
Kappadokien nyttjades den redan på
2000-talet f. Kr. På 1300-talet var den, ss. bl." a.
el-Amarna-breven (se Amarna) visa, allmänt
i bruk i Främre Asien, bland hetiter,
mita-nier, syrer m. fl. Något senare kom den till
Armeniens, Elams och Mediens folk och på
500-talet till perserna, som förenklade den
till en bokstavsskrift med 40
skrivtecken. Den trängdes dock snart tillbaka av
den mer praktiska arameiska skriften och var
redan före Kr. f. fullständigt ur bruk.
K:s form betingades av materialet.
Babyloniernas land var fattigt på sten men erbjöd
ett outtömligt förråd av bildbar lera, vilken,
soltorkad eller bränd, nyttjades även som
skrivmaterial. Skrivtecknen intrycktes i den
ännu mjuka leran medelst trekantiga grifflar
utan spets. Dessa höllos med högra handen,
lutande mot höger; ett av de tre hörnen i
stiftets ena ända nedtrycktes
lätt och upplyftes
omedelbart, varvid de intryckta
märkena antogo den på
vidst. bild visade,
killik-nande formen. Efter baby-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
